SEKAB – storyn som inte tog slut

Onsdagen den 27:e augusti 2014 sändes Uppdrag Gransknings program om SEKAB. Det blev kulmen på den etanolgalenskap som slagit klorna i de gravt affärsobegåvade socialdemokraterna i kommunen. Elvy Söderström fick sedermera gå från posten som kommunalråd. Men hon blev kvar i det mäktiga verkställande utskottet i socialdemokraternas riksorganisation.

Här kunde denna story tagit slut. Men det gör den inte. Den lever i allra högsta grad. Och den kommer att belasta socialdemokratin en vända till. Det lovar vi.

Låt oss därför, utan vidare dröjsmål, presentera enkla fakta i målet:

1. NEKAB (ägt av Övik, Skellefteå och Umeå kommuner via deras respektive energibolag) har skrivit ned sitt ägande av 70% i SEKAB med hissnande 252 Mkr till noll för räkenskapsåret 2016. Denna enorma nedskrivning har inte uppmärksammats i medierna.

2. SEKAB gick med 14 Mkr i förlust på en omsättning om ca 600 Mkr år 2016. Skellefteå kraft, som äger 48% av NEKAB, skriver i sin årsredovisning att SEKAB:s ”intjänandeförmåga förväntas minska”. Det skriver man alltså i en situation när SEKAB redan går med förlust. En av SEKAB:s största ägare skriver alltså rakt ut att det inte finns någon affärsmässig grund för SEKAB att stå på.

3. SEKAB:s årsredovisning var klar i februari 2017. Ändå upprättades inte NEKAB:s årsredovisning förrän i juni. Varför då? Förmodligen för att skjuta den förbi det datum i april, när Öviks kommun fastställer och godkänner (i fullmäktige) kommunkoncernens årsredovisning. Detta för att undvika besvärligheter i offentligheten. Lekmannarevisorn i NEKAB (den politiskt tillsatta – heter Philip Cohen och verkar i Skellefteå) kritiserar i sin granskningsrapport just denna senfärdighet. Hans formulerar sig som att ovan faktum är ”särskilt besvärande”, vilket måste betraktas som en skarp formulering i ett revisionssammanhang.

4. NEKAB:s enda egentliga tillgång (utöver alla skattebetalare som ytterst äger företaget…) är SEKAB och den tillgången har man skrivit ned till noll kr. Samtidigt går SEKAB med förlust. De tre kommunerna har lån till SEKAB på ca 400 Mkr. Ovanpå det är man borgenärer för ytterligare lån i kreditinstitut om 540 Mkr. Den samlade belåningen i NEKAB är 940 Mkr. Örnsköldsviks kommun har alltså 138 Mkr utlånade till ett bolag det saknas affärsmässig grund att driva vidare. Man har ovanpå det en andel om ca 260 Mkr i borgen för samma bolags lån i kreditinstitut. Om NEKAB/SEKAB läggs ned, så kommer kommunen göra en kreditförlust på 138 Mkr, samt höja sin långfristiga låneskuld med 260 Mkr.

5. Hur får man balansräkningen att gå ihop NEKAB när den enda ”verkliga” tillgången är nedskriven till noll och man har externa skulder på 540 Mkr? Jo, man bokför en ”goodwill” som tillgång med ett värde på 610 Mkr. Det här betyder att hade inte en outsinlig skattefinansierad kista funnits att ösa ur, så skulle NEKAB gått omkull.

6. De övriga 30% i SEKAB ägs av Per Carstedts Ecodevelopment. I Ecodevelopments årsredovisning för 2016, som nyligen blivit tillgänglig från Bolagsverket, så framgår att den tanzaniska staten har expropierat de dryga 20000 hektar mark som Carstedt fått långtidsleasa på 99 år. Bolagets enda tillång upphörde i ett slag att existera. Hur får man då ihop balansräkningen? Jo, man bokför en fordran på den tanzaniska staten. En fordran som eventuellt kan uppkomma i en rättslig process. En helt fantastiskt kreativ bokföring, som revisorn från E&Y inte ville befatta sig med. Därför säger dennes revisionsberättelse att ”inga uttalanden görs”. Revisorn varken tillstyrker eller avstyrker att årsstämman godkänner årsredovisningen och man uttalar sig inte om årsredovisningen. Däremot rekommenderar man stämman att bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet.

7. Ovan betyder att A) det saknas affärsmässig grund att driva SEKAB, B) SEKAB:s majoritetsägare NEKAB är bankrutt, samt C) SEKAB:s minoritetsägare (carstedtsbolaget) Ecodevelopment är bankrutt.