En bloggläsare meddelar att under veckan har massor lastats vid Nätra skidklubbs spår i Bredånger och körts tillbaka till fabriksområdet i Köpmanholmen.
Så slutade alltså idén att plana av och hårdgöra ett område i det sanerade fabriksområdet, för mellanlagring av vindkraftsdelar.
Snabbt för dig som inte läst vårt tidigare inlägg om denna sak:
Det kommunala bolaget Örnsköldsviks Hamn&Logistik skrapade av jordmassor i det sanerade fabriksområdet i Köpmanholmen och körde dem till Nätra skidklubbs elljusspår. Området i Köpmanholmen skulle planas av och hårdgöras, för att därefter tjäna som plats för mellanlagring av segment till vindkraftstorn. Dessa vindkraftsdelar lastades på fartyg i Gävle och lossades i hamnen i Köpmanholmen. Ett av fartygen slog rekord i storlek i hamnen. Något större fartyg hade tidigare inte lossat där.
Problemet var bara att jordmassor från området får under inga som helst omständigheter flyttas. ”Sanerad” betyder inte 100% giftfritt. Sanerad betyder snarare att genom behandling av jordmassorna i området har koncentrationen av diverse föroreningar sänkts till en mer hanterbar nivå än före sanering. Därtill kan det finnas ”punktförekomster” av t.ex. kvicksilver som missats vid det tidigare saneringsarbetet. Försiktighetsprincipen säger därför att massorna skall ligga där de ligger och inte användas för andra ändamål på annan plats. Länsstyrelsen har därför stoppat arbetet och (förmodligen) utfärdat ett föreläggande om att massorna skall återföras till fabriksområdet.
Vi har alltså just bevittnat en mycket avancerad form av gräv en grop och fyll den åter. Naturligtvis på skattebetalarnas bekostnad.
Det finns anledning att resonera extra runt vissa aspekter här.
En är vad som inte kan beskrivas som annat än inkompetens hos Örnsköldsviks Hamn&Logistik. Hur kan man ens komma på tanken att göra något dylikt, utan att kolla upp saken med Länsstyrelsen – som har tillsynsansvaret för fabriksområdet med avseende på föroreningar – innan man påbörjar arbetet? Någon i organisationen måste väl ändå fattat att här finns det nog skäl att kolla lite extra först. Vad har man för kultur när anställda antingen inte vågar yttra sig eller inte lyssnas på?
En andra aspekt är att kommunen har i sin organisation både miljöinspektörer och markingenjörer anställda. Ändå agerar ett kommunalt bolag så här. Det är direkt pinsamt. Och ja, det är kommunen som äger marken.
Ytterligare en sak som inte går att blunda för, är att i denna uppgrävda och återfyllda markplätt på det gamla fabriksområdet, så sammanstrålar olika delar av socialdemokratisk miljövårdslöshet. Hänsynslös sådan. Facket kände naturligtvis till den totala likgiltighet inför miljön som arbetsgivaren visade när det begav sig i fabriken. Inte minst på slutet när centerpartiet och skogsägarna kontrollerade verksamheten. Och socialdemokraterna är fackets politiska gren, inget annat. Att kontrollera arbetarna politiskt var förstås viktigast.
Man lät det ske. Kvar blev en förorenad Herrgårdstipp, ett förorenat fabriksområde och en av landets mest kvicksilverförorenade fiberbankar. En ohelig treenighet man gör sitt bästa för att tvätta bort ur folkminnet. Barnen i skolan skall lära sig om den s.k. klimatkatastrofen, men inte sossarnas kvicksilversnusk på den egna bakgården. Tippen och det förorenade sågverksområdet får ny granne i form av en konstpark. Det ska vara positivt. Tjo och tjim, nu tänker vi framåt! …hälsar Elvy Söderström.
Vårdslösheten löper som en, i dubbel bemärkelse, röd tråd in i samtiden. Förorenade massor till skidklubben och rekord i fartygsstorlek ovanför fiberbanken. Samtidigt pratar ett kostymklätt kommunalråd om miljömål och rekordfartyget lossar vindkraftsdelar till de vindkraftparker som växer som svampar ur jorden i Norrland. Vindkraftparker som kommer förändra hela landskaps karaktärer och tömma enormt många fler byar än vattenkraftsmagasinen gjorde. Det kommer bara att ta lite längre tid, om utbyggnaden fortsätter.
Det som nu hände med jordmassorna som flyttades till skidspåret, blev uppmärksammat och anmält till Länsstyrelsen. De agerade och utövade myndighet mot kommunen. Men det man måste fråga sig är: hur mycket tokigheter har passerat under årens lopp som gått tyst förbi?
Om ett privat företag agerat som det kommunala bolaget Örnsköldsviks Hamn&Logistik, så skulle förmodligen en miljöåklagare påbörjat en förundersökning om miljöbrott. Vi vet inte om Länsstyrelsen har polisanmält det skedda, men skulle inte bli förvånade om den biten lämnas därhän.
Slutligen. Det som skett är en nyhet, men inte en rad har skrivits eller en stavelse yttrats om saken i massmedia.
Fundera på det.
Om detta skriver aldrig Örnsköldsviks Allehanda, socialdemokraternas språkrör. ÖA är fullt koncentrerat på att hålla koll på vilka som ligger på topplistor rörande sökord på nätet och annat trams. Sen brassar vi lite stort om Ulvö-Hotellets framtid. Enbart nonsens och rena fjanterier fyller tidningen numera. Byggherrar från när och fjärran och deras byggplaner verkar vara det som upptar redaktions intressen. Och snart kommer reportagen och fjäskerierna runt vad våra kommunalråd och lokal sportikoner kommer att ägna sina semesterdagar till. Slisk, slisk och sötad saft åt folket. Det räcker väl, håll till godo…tycker redaktionen.
Det som en gång var en nyhetstidning som granskade utvecklingen och skeenden i samhället är idag endast att likna vid en kombination av Hemmets Journal och ICA-Kuriren. Fy F-n! Ge oss åter en tidning värd namnet.