Landsbygdsförrädare

Hur länge skall Maud Olofsson och C fortsätta föröda vårt gemensamma arv, genom sin inkompetens och girighet?

Hur länge skall vilsna C-väljare fortsätta tro att partiet månar om landsbygden? Det gör det inte. C är en sammanslutning för markägare och centerpartisterna skulle exploatera kyrkogårdar för snöd vinnings skull, vore det möjligt att tjäna några korvören på det.

En minoritet av landsbygdens befolkning äger mark och partiets fasansfulla facit som vek opposition, kan i stora delar skyllas på deras företrädares sliskiga intresse att sätta penningen före människan och landet. Det var centersfären som stod bakom NCB och fabriken i Köpmanholmen de sista åren, när miljögriseriet formligen exploderade. Landsbygdens företrädare skickade miljögifterna rakt ut i havet och grävde ned kvicksilver ett hagelhåll från intilliggande Åfjärden. S och facket tittade tyst på; fabriken var förstås även producent av sosseväljare. En perfekt illustration av hur förhållandet sett ut, dessa två destruktiva krafter emellan.

Maud Olofsson har två gånger bedragit skattebetalarna i allmänhet och landsbygdens folk i synnerhet. Nu har hon ännu en gång lånat sin person till svineri, och detta för sin egen börs skull. Innan vi beskriver på vilket sätt, vill vi friska upp minnet hos läsarna med vad hon gjorde de två föregående gångerna.

Maud Olofssons tidigare fiaskon

Etanol.

Maud Olofsson har en betydande skuld i SEKAB-fiaskot, som kostat Öviks skattebetalare hundratals och åter hundratals miljoner kr. Men det var inte bara Öviksborna som drabbades av hennes vansinniga etanolkramande. Maud Olofsson var hjärnan bakom den s.k. pumplagen, vilken tvingade tusentals bensinmackar att investera i etanolpumpar. De som inte hade lönsamheten till detta, fick helt enkelt slå igen. Och det var på landsbygden mackarna lade ned verksamheten.

Herregud, Maud Olofssons vänskap med etanoljesus Per Carstedt, gjorde att en i Övik lokal etanolhysteri tvingades på hela landet, med förskräckliga ekonomiska konsekvenser.

Idag är E85 ett drivmedel som för en helt tynande tillvaro för personbilar. Olofsson tvingade genom lagstiftning igenom privata investeringar för oerhörda belopp. Allt till ingen som helst nytta idag. Resten av Alliansen gick med på stollerierna för att hålla ihop regeringsalternativet.

Som näringsminister stod Maud Olofsson bakom Vattenfalls köp av det holländska energibolaget Nuon och hon var drivande i att privatisera Posten. Köpeskillingen i Nuon-affären var 97 miljarder kr. Förlusterna i dessa affärer uppgår till ett idag okänt ackumulerat belopp. Men det är ett tvåsiffrigt antal miljarder. Kanske tresiffrigt. Och PostNord är nära nog konkursmässigt idag.

Nej, posten kommer inte att delas ut ens varannan dag på landsbygden i framtiden. En nära framtid.

Allt Maud Olofsson har tagit i har blivit till ren skit och kilopriset på den dyngan överstiger det hos de ädlaste av metaller.

Hur mycket är hundra miljarder kr förresten? 10 000 kr per invånare i Sverige.

Det skrevs ett brev

Sollefteå kommun är den kommun som är värst drabbad av vindkraftsutbyggnaden i Västernorrland. Vindkraftsbaroner och riskkapitalbolag har i en salig röra exploaterat kommunen, med sosseriets goda minne. Hanteringen av Sollefteå Sjukhus slutade med att S åkte ur kommunhuset i Sollefteå i valet 2018. Då saktade vindkraftsutbyggnaden ned. Men den upphörde inte.

I bilden ovan är svartfärgade vindsnurror sådana som är byggda och klara. Gröna är tillståndsbeviljade, men ännu inte uppförda. Gula är ansökningar under handläggning. Bruna är överklagade tillstånd.

Röd färg är vikt för ansökningar som avslagits. Som synes finns där inget rött i kartan.

(Det borde dock göra det, då minst en planerad vindkraftpark stoppades av Sollefteå kommun genom det kommunala vindkraftsvetot. Den parken var planerad söder om Storsjön, inte långt från youtubefenomenet Jonna Jintons Grundtjärn.)

I Sollefteå har också enskilda individer fört en ojämn kamp mot vindkraftsindustrin och dess önskan att förvandla ett stolt landskap till industrimark. Människor som plötsligt hamnat i en situation där hela deras invanda tillvaro vänds överända. Under hotet att den stjärnklara natthimlen i vinterkylan aldrig mer skall vara fri från ett ständigt blinkande, har de stålsatt sig att systematiskt följa, dokumentera och protestera mot det som sker. I vissa fall, alltför få, med framgång.

Om dessa verkliga vardagshjältar gör varken MittMedia eller Svt några reportage. När vindkraftparkerna närmar sig maktens sosseboningar i Härnösand och där drabbas av stölder eller underentreprenörer som ger fulla fan i allt vad miljöhänsyn heter, ja då masar sig en trött Svt-journalist ut några få mil från stadskärnan. Samtidigt skriver Allehanda snyftreportage om dömda brottslingar.

Tack vare just en sådan vardagshjälte, så kan vi läsa på denna sida. Och där finns en länk till ett brev. Ett brev skrivet till Maud Olofsson, undertecknat med ett antal namn i styrelsen för en förening med namnet ”Livskvalitet vid Fjällsjöälven”. Ett brev som inleds med vad som är en tragiskt sammanfattning av rådande ordning:

”Bästa Maud!

Vi tar oss friheten att skriva till Dig i egenskap av styrelseledamot i företaget Arise. Vi är ett stort antal personer som lever och verkar mycket nära Ranasjön i Ramsele socken Västernorrlands län där Arise planerar att uppföra ett stort antal vindkraftverk. Dessa kommer att vara belägna 1-2 km från den plats där flertalet bor. Vi har under flera år försökt förhindra denna utbyggnad beroende på att vi fruktar att vår livsmiljö kommer att bli allvarligt försämrad när de gigantiska vindkraftverken kommer i drift. Det handlar om uppenbara risker för störande buller, rörliga skuggor och en starkt förändrad landskapsbild.”

Den förre C-ledaren, bosatt tryggt i centerreservatet Högbyn, i vars närhet ingen vindkraft kommer att byggas, sitter alltså i styrelsen för det börsnoterade vindkraftsbolaget Arise.

Nu bebygger hon Sollefteå landsbygd med dessa gigantiska konstruktioner:

Hon, den förre C-ledaren och sprungen ur Öviks centeradel, sitter och kannibaliserar på landsbygdens folk i Sollefteå.

De senaste två åren har Maud Olofsson deklarerat 1,1 Mkr i inkomst av tjänst varje år. En människa som genom sin inkompetens och illojalitet gentemot folket, har förslösat tiotals och åter tiotals miljarder kr från det allmänna, anses av någon eller några, ha sådana färdigheter att det renderar henne miljoninkomster. Vilka helvetes färdigheter då?

En majoritet av väljarna tror att Sverige är ett korruptionsfritt land.

Vi återkommer till Maud Olofsson och hennes styrelseuppdrag i vindkraftsbolaget Arise.