Igår lärde vi oss att 63 arbetstagare i välfärdsförvaltningens personalstyrka inom särskilt och ordinärt boende, skall ges möjlighet att under två år yrkesutbilda sig på gymnasienivå. Utbildningen ges på helfart.
10 arbetstagare påbörjade utbildning hösten 2020. Ytterligare 28 börjar vårterminen 2021 och slutligen 25 till hösten.
Eftersom 28 plockas ut från sin ordinarie tjänstgöring nu i januari, så måste 28 ersättare rekryteras. Det kan göras genom att rekrytera tidsbegränsade tjänster, vikarier eller tillsvidareanställda. Det sistnämnda borde vara möjligt till viss del, då det under två år hinner sluta en hel del personal genom naturlig avgång.
Så vi tänkte att man kanske kunde se spår av denna rekrytering hos Platsbanken eller på kommunens hemsida, varför vi gjorde ett besök där.
Resultatet är att det söks följande:
- 3 visstidsanställningar på 75% inom hemtjänsten
- 1 visstidsanställning på 100% inom hemtjänsten
- 15 serviceassistenter som skall stödja omsorgen i enklare arbetsuppgifter, ej personlig omvårdnad, visstidsanställning kortare än 10 dagar (med anledning av corona)
…samt
- 200 sommarvikarier till vård- och omsorgsboenden samt hemtjänst
Man plockar alltså ut 28 tillsvidareanställda (?) arbetstagare ur omsorgen vårterminen 2021 och sätter dem i skolbänken. Ersättare verkar redan vara rekryterade…eller? Exakt noll av tjänsterna ovan sträcker sig ju nämligen två år eller mer in i framtiden.
Har man då ersatt de som sättes i skolbänken med utbildad arbetskraft redan? Kanske ersatt, men knappast med utbildad arbetskraft, gissar vi. Det går inte direkt att gå ned på stan och finna folk med examen från vård- och omsorgsprogrammet. Förra läsåret utbildades nämligen endast 15 elever där i årskurs 3:
Några av dessa 15 elever kommer aldrig arbeta inom omsorgen. Några kommer att flytta. Poäng: alla blir inte produktiva inom omsorgssektorn i Övik. (Se även längre ned om svårigheten att behålla personal i yrket).
Och 200(!) sommarvikarier, där utbildning inte krävs – det är meriterande och inte ett krav – hur ska man se på det i ljuset av äldreomsorgslyftet?
Det socialdemokratiska välfärdssamhället i Örnsköldsviks kommun, söker inte en enda omsorgspersonal för fast anställning för tillfället.
Hur är detta möjligt? Välfärdsförvaltningen har totalt 2500 anställda. Det inkluderar förstås tjänstemän inom både omsorg, socialtjänst och annat, men det är nog ändå rätt säkert att påstå att ett mycket stort antal människor arbetar på äldreomsorgsboenden och inom hemtjänst. Pensionsavgångar och arbetstagare som byter bransch borde ge upphov till en hel del rekryteringar varje år.
2018 släppte fackförbundet Kommunal rapporten ”Utbildningsgapet – vi behöver fler yrkesutbildade inom vård och omsorg”. I den står att finna en rad besvärande fakta:
- 2015 hade 217 000 personer en utbildning inom vård och omsorg, men endast 55% arbetade inom sektorn.
- 2016 hade endast 40% av kommunerna god eller balanserad tillgång på nyexaminerade från vård- och omsorgsprogrammet.
- 2016 balanserade tillgång och efterfrågan på utbildad vård- och omsorgspersonal varandra. 2025 förväntas det saknas 56 000 yrkesutbildade och år 2035 förväntas den bristen ha ökat till sanslösa 143 000 yrkesutbildade.
- En medlemsundersökning från 2017 visade att inom äldreomsorgen övervägde 25% av personalen att lämna yrket inom 3 år.
Slutligen ett citat från rapporten, som i all sin enkelhet säger det mesta:
”Av undersköterskorna som studerat på Komvux ville drygt 25 procent lämna yrket inom tre år. Fler vuxenelever kommer därmed inte själv att lösa personalförsörjningen. För att behålla yrkesutbildade måste arbetsgivarna även förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön.”
Äldreomsorgslyftet kan vara ett lyft för enskilda arbetstagare. Något lyft för äldreomsorgen är det inte. Det är inget annat än politisk skadereglering av coronavirusets härjning i äldreomsorgen. Och vi går en synnerligen dyster framtid tillmötes i äldreomsorgen, vad gäller tillgång på utbildad arbetskraft.