Kommunens ekonomiska resultat och hur det hanteras av massmedia – lögner och propaganda

Det här inlägget har två delar. Först går vi igenom det preliminära ekonomiska resultat för 2020 som kommunen presenterade i tisdags.

Sen tittar vi på hur Allehanda framställde och hanterade den saken.

Om du läsare skyggar för siffror och ekonomiska termer – gör inte det. Det som nu följer kan de allra flesta förstå tillräckligt väl, utan att ha förkunskaper i ämnet. Ta ett djupt andetag och häng med.

Nedan finns den (preliminära) resultaträkningen för 2020 och 2019. Den är uppställd så att åren enkelt kan jämföras. Siffrorna i en resultaträkning visar utfall, inte budget. Vi ser alltså vad intäkter och utgifter verkligen blev, inte vad politikerna önskade att de skulle vara.

Låt oss börja läsa överst i vänsterkolumnen. Där återfinns posten Verksamhetens intäkter. Den är sammansatt av kommunens alla intäkter utom 1) skatteintäkter, 2) generella stats- och utjämningsbidrag, samt 3) finansiella intäkter (ränta, utdelning, m.m.).

Generella stats- och utjämningsbidrag är pengar som kommunen får av staten, antingen som del av det s.k. utjämningssystemet eller för att regeringen beslutat att skänka kommunerna pengar. Att dessa bidrag är ”generella” betyder att de inte är reserverade för ett visst ändamål. Kommunen får alltså disponera pengarna efter eget gottfinnande.

Motsatsen till generella statsbidrag är riktade statsbidrag. Sådana bidrag betalas ut av myndigheter och är avsedda för ett visst ändamål. Ett exempel kan vara att Skolverket ger kommunerna bidrag för att vidta vissa särskilda åtgärder i skolan. De pengarna får kommunen inte använda till annat och användningen ska (oftast) redovisas för myndigheten.

Tillbaka till verksamhetens intäkter. Den består alltså av saker som riktade statsbidrag, egenavgifter i form av barnomsorgsavgift, omsorgsavgift, m.m., reavinster (fastighetsförsäljning), o.s.v. Verksamhetens intäkter sjönk från föregående år, från 712 Mkr till 708 Mkr.

Ok, nästa post. Verksamhetens kostnader. Här samlas kommunens alla utgifter, utom finansiella sådana (vilket framförallt är räntekostnad på kommunens lån). Verksamhetens kostnader steg från föregående år, från 4253 Mkr till 4286 Mkr.

Den observante ser att trots att verksamhetens kostnader steg, så sjönk kostnaderna för personal.

Om man nu drar bort verksamhetens intäkter från kostnaderna, så får man verksamhetens nettokostnad. Det är ett viktigt begrepp att förstå. Nettokostnaden steg från föregående år, från 3541 Mkr till 3578 Mkr.

Under nettokostnaden redovisas skatteintäkter. Dessa minskade från 2784 Mkr till 2755 Mkr.

Därefter följer intäkter från generella stats- och utjämningsbidrag. Dessa steg kraftigt, från 784 Mkr till 918 Mkr.

Summerar vi intäkterna från skatt, generella statsbidrag och utjämning, samt från den summan drar ifrån nettokostnaden, så får vi resultatet +95Mkr.

Efter resultatet kommer finansiella poster. En intäkt och en kostnad. Intäkten är främst ränta som kommunen får in på utlåning man har till de kommunala bolagen. Kostnaden är de egna lånen hos Kommuninvest och kreditinstitut. Skillnaden mellan finansiell kostnad och intäkt brukar kallas finansnetto. Det förbättrades, genom att stiga från 8 Mkr till 20 Mkr.

Finansnettot ökade alltså i positiv bemärkelse från året innan. Men då de finansiella intäkterna främst kommer från ränta på utlåning till egna bolag, är det inte så mycket att bry sig om.

Det som däremot är mycket viktigt att förstå och bry sig om är detta: det mesta som man inte vill ska försämras, gjorde just det och det enda som håller ihop korthuset är att staten skickade över 100 Mkr i extra statsbidrag till kommunen:

Går man snabbt igenom posterna igen, så ser man att kostnaderna ökade, verksamhetsintäkterna minskade och skatteintäkterna minskade.

Nedan bild visar hur kommunens ekonomiska resultat har utvecklats över åren. Från 2020 års resultat har vi som illustration rödmarkerat den del som utgörs av de extra statsbidragen.

Det är alltså plättlätt att förstå detta: den ekonomiska utvecklingen är besvärande.

Låt oss också visa just hur fruktansvärt vanskött kommunens ekonomi har varit. Bilden nedan visar hur kommunens lån har utvecklats.

Den gröna linjen är Öviks kommun och den röda är genomsnittet i riket (justerat för folkmängd). Det du som kommunmedlem och skattebetalare bör fråga dig är: vad fan fick du för pengarna?

Vi har en veritabel lånefest bakom oss och ändå står vi med stora underhålls- och investeringsbehov. Och vad gör sosseriet då? Bygger simhall och kulturhus.

Den där puckeln i kurvan är en persons verk. Elvy Söderström. Det är förmodligen hon som styr bakom kulisserna fortfarande.

Så. Över till inläggets andra del. Hur beskrivs ekonomin i Allehanda?

Under onsdagen var det propagandafest i tidningen:

Det här är kriminellt usel journalistik. Propaganda som hör hemma i helt andra samhällen. Inte en ynka problematiserande fråga till det flugbärande kommunalrådet Nylén. Istället kommer han undan med falskt och osmakligt smör som detta:

”– Trots att vi haft ett påfrestande år är det viktigt att det är ordning och reda i kommunens ekonomi. Vår personal arbetar alltid hårt, men i år har de arbetat hårdare än någonsin, och många verksamheter har varit under hög press under en lång tid. De har en stor del i det resultat kommunen nu kan uppvisa.”

Tror fan att personalen arbetar hårt – verksamhetens kostnader har ökat men kostnaderna för personal har minskat. Färre skall göra mer.

Det är besparingsarbetet du som kommunanställd på golvet har bidragit med. Ty knappast har varsel drabbat tjänstemannaklassen på daghemmet Kronan.

Vid sidan av att de delar av kommunens ekonomi som vi själva rår över försämras, så finns en annan obehaglig aspekt med statens gigantiska extra allmosa. Makt flyttas från oss kommuninvånare till staten.

Kommunekonomin förstatligas alltmer. Vår röst i det enda val vi tillåts deltaga i, minskar i värde. Graden av socialism ökar. Kristoffer Park, Per Nylén et consortes – det är deras våta dröm.

Och är du kommunanställd och tror att Per Nylén mer än något annat är intresserad av din välfärd, glöm det. Han vill ha blott en sak av dig.

Din röst.