En far beskrev i somras på Facebook hur hans 11-åriga son blev trakasserad, slagen och hotad på bussen – i vad som får förstås vara färden hem från Sörlidenskolan – av äldre ungdomar. Pojken hade redan före incidenten vissa tillförlitlighetsproblem med den offentliga miljön och fadern vittnade i princip om sin vanmakt, även om han inte uttryckte det så. Särskilt nämnde han medpassagerare som inte ingrep mot sadismen.
I ett (när detta skrivs på lördagskvällen) endast 6 timmar gammalt Facebookinlägg, beskriver en tjej hur en ”äldre kvinna” – oklart hur det skall förstås – blir rakt upp och ned överfallen mitt i stan av två ungdomar på fredagskvällen:
Som synes är det inte första gången något liknande sker heller. Ungdomar som misshandlar vuxna…kvinnor.
För några år sedan stod några ungdomar vid Candy corner. En familjebuss stannade och ett gäng killar hoppade ut. Det slutade med ett hotfullt uppträdande och ett slag i ansiktet. Tillsynes av ingen anledning just alls. En far efterlyste predatorerna utifrån signalement i en grupp på Facebook. Ett lydigt koppel människor svarade att sådant skulle man inte syssla med. Det var en polisiär fråga.
Lärdomen där var hur många människor det finns som är fångar i sin egen feghet och lojalitet mot rådande politiska ordning. Sådana sillmjölkar sitter alltså inte bara på bussen norr om världens medelpunkt. De vandrar bland oss, likaväl som nöter kontorsstol på medias redaktioner.
Det ankommer på oss andra att visa rak rygg.