Anständighet på undantag

Plötsligt ska inte anhöriga få följa med in på akuten i Örnsköldsvik. Som det verkar inte heller på resten av regionens sjukhusakuter. Såvida inte vissa villkor är uppfyllda. Omyndiga får ha med sig en förälder eller en annan vuxen. För en person som är kritiskt skadad eller i behov av annat stöd, kan undantag göras.

Men patienter som bedöms klara sig utan medföljande, får inte åtföljas av anhöriga eller närstående.

En gammal änka som bryter lårbenshalsen och uppvisar lugn och värdighet, ska alltså inte kunna få sällskap av sin väninna på akuten.

Det normala och anständiga görs till undantag. Någon för dig okänd människa ska bedöma vilket behov av närhet till dina anhöriga du har. En 17-åring med bruten näsa får hålla mamma i handen. Ett gammalt par i dödens förrum, som delat allt, ska säras på.

Motiven som anges för ett sådant förfarande är smittskydd, brandskydd och arbetsmiljö.

Vad har vi för sjukvård när dess utbildade personal påstår att anhöriga ska hållas borta från akuten av smittskyddsskäl?

Blir akuten så full med folk om anhöriga får följa med in, att det blir ett brandskyddsproblem?

Värre än lögnaren är den som ljuger illa.

Och vilka scener utspelar sig egentligen på akuten mellan anhöriga och personal, om de förras närvaro är ett arbetsmiljöproblem? Varför ställer inte journalisten den frågan? Jo, det är i Allehanda ovan kan utläsas.

Där kan vi även läsa om att konstinstallationen i form av toppluva på Skyttis är klar. I Allehandas kommentarsfält på Facebook är folk förbannade. Förutom då någon kommunanställd tjänsteman med karriärsug och sossefrun till Stefan Löfvens gamla IF metallkompis. Sjukt och Friskt på samma gång.

En tjej har i kommentarerna döpt konstverket till ”Ollonmössan”.

Den ena handen sätter upp ollonmössor. Den andra har kommit dithän att den utestänger anhöriga från akutmottagningen.

Båda händer sitter på samma kropp.