En rapport från den amerikanska senaten, publicerad den 21 maj 2025 och rapporterad av Fox News, visar att amerikanska hälsomyndigheter kände till riskerna för hjärtinflammation, så kallad myokardit, kopplad till mRNA-baserade covid-19-vaccin redan tidigt 2021 men dröjde med att varna allmänheten. Rapporten, framtagen av senator Ron Johnson, republikan från Wisconsin, baseras på 2 473 sidor av dokument som erhållits genom en stämning. Den pekar på att Biden-administrationen medvetet tonade ner riskerna och väntade till slutet av juni 2021 med att uppdatera vaccinernas varningsetiketter, trots att man hade information från bland annat Israel och det amerikanska försvarsdepartementet redan i februari och april 2021. Israeliska hälsomyndigheter rapporterade tidigt om fall av myokardit, särskilt bland unga män efter Pfizers vaccin, och CDC diskuterade säkerhetssignaler i april samma år utan att omedelbart agera. Rapporten framhåller att denna försening äventyrade unga amerikaners hälsa genom att inte ge transparent information om riskerna i tid. Senator Johnson kritiserar att myndigheterna prioriterade vaccinutrullningen framför att skydda allmänheten genom att informera om kända biverkningar.
Rapporten refererar också till data från Vaccine Adverse Event Reporting System (VAERS), som används för att övervaka vaccinsäkerhet i USA. Enligt VAERS hade det fram till maj 2025 rapporterats över 27 000 dödsfall och mer än 150 000 fall av allvarliga biverkningar kopplade till covid-19-vaccinerna, inklusive myokardit, blodproppar och neurologiska skador. Dessa siffror inkluderar både verifierade och icke-verifierade rapporter, och VAERS-data kan inte ensamt fastställa orsakssamband, men senator Johnson menar att antalet rapporter är alarmerande och att myndigheterna inte tillräckligt utrett dessa signaler. Rapporten framhåller att bristen på transparens och snabb respons från CDC och FDA underminerade förtroendet för vaccinsäkerheten och att ytterligare åtgärder behövs för att skydda allmänheten framöver.
Rapporten från USA väcker frågor om huruvida liknande mörkläggningar kan ha skett även i Sverige. Om amerikanska hälsomyndigheter dröjde med att varna för hjärtinflammation kopplad till covid-19-vaccin, trots tidiga signaler, är det rimligt att misstänka att Folkhälsomyndigheten kan ha agerat på ett liknande sätt. Med tanke på Sveriges snabba vaccinutrullning och den begränsade debatten om biverkningar under pandemin, finns skäl att ifrågasätta om svenska myndigheter varit tillräckligt transparenta gentemot allmänheten gällande vaccinrisker.