Bild: transformatorstation, EON:s pressrum
Sverige hade en gång i tiden ett genomtänkt och väl fungerande elsystem. Förenklat gällde vattenkraft i norr och kärnkraft i söder. Kommunala kraftvärmeverk tog hand om brännbart avfall och gav både el och fjärrvärme tillbaka. Elproduktionen var förbehållen Sveriges invånare och gick inte på export. Den billiga elen var en industriell resurs som särskilde Sverige från den europeiska kontinenten.
Tre saker förstörde elsystemet:
Avregleringen av elmarknaden. Regleringar är generellt inte bra medan avregleringar oftast är det. Men det finns ett viktigt undantag: marknader som är naturliga monopol. Att ha flera parallella utbyggda avloppssystem som konkurrerar med varandra är inte vettigt. Elnätet är en mosaik av naturliga monopol. Dessutom är etablering av ny kraftproduktion i praktiken starkt reglerad, eftersom det krävs politisk vilja för att ny produktion ska få nödvändiga tillstånd (tänk bygglov).
Den partiella nedläggningen av kärnkraft. Fungerande reaktorer stängdes ned av ideologiska skäl utan ekonomiska och drifttekniska hänsyn.
Sveriges anslutning till EU. Den överstatliga kolossen kräver att 70% av svensk överföringskapacitet görs tillgänglig för elhandel på den europeiska elmarknaden, så länge driftsäkerheten tillåter det. Södra Sveriges hushåll har bittert fått erfara det, när elpriset har kommit att sättas i konkurrens med tyska hushåll. Elaka tungor säger också att det är svensk elproduktion som stabiliserar det vindkraftsskakiga danska elnätet.
Elpriserna varierar stort över landet. Så stort att regeringen vill göra en översyn av elområdena. Elkonsumenterna i norra Sverige kommer att förlora på detta. Här har elpriserna varit låga alltjämt. Det finns dock andra saker att intressera sig för i elsammanhanget.
Det räcker att läsa elräkningen för att förstå att något är fel. Skribentens hushåll köper el från Övik Energi. Det bör alla kommuninvånare göra, även vi som är kritiska mot hur företaget sköts. Det är trots allt vårt företag och du är delägare (om du är skattskriven i Örnsköldsviks kommun). Under maj fakturerade Övik Energi i ett rörligt avtal så här för 1 kWh: medelspotpris 18,86 öre, rörliga kostnader 9,62 öre och fast påslag 3,75 öre. Det finns också en fast årskostnad om 300 kr, men den är av föga betydelse. Totalt per kilowattimme blir det 32,2 öre. Staten lägger på detta 25% moms, vilket gör att kundens kostnad blir 40,3 öre.
Samma hushåll är anslutet till EON:s nät. EON tar ut en årlig fast avgift på 2076 kr, vilket är avsevärt mer än Övik Energi. Elöverföringsavgiften per kilowattimme är 78,8 öre. På varje krona som Övik Energi fakturerar för el i den rörliga delen, så tillkommer 2,45 kr i nätöverföringsavgift. Före moms och skatter, ty staten ska förstås ha sitt.
Bensinpriset är idag runt 16 kr/L. Tänk dig att för varje liter bensin du tankar så vill bensinmacken ha 2,45 gånger bensinpriset – 39 kr – i rörledningsöverföringsavgift. Där har du upplägget på elmarknaden. (Ja, inte riktigt, då vi bortser från skatter och moms i det exemplet).
Statens del av bytet på elmarknaden är allt annat än försumbart. På elen betalar du 25% moms och på nätöverföringen betalar du en rörlig energiskatt på 34,3 öre. Sedan får du betala 25% moms på såväl nätöverföringsavgiften som på energiskatten. Skatt på skatt.
På varje hundralapp ditt hushåll hade i utgift för el, så fördelades kostnaden mellan de tre aktörerna så här:
Att staten är tjuvaktig och skamlös kommer inte som en överraskning, men nätägaren EON?
När nätbolag säger att de ska göra något med elnätet, så är det du som betalar för kalaset. Många hushåll såg nog den där nedgrävningen av kraftledningarna som så bra. Nu försvinner strömavbrotten! Låt det blåsa hur det vill. En del fick en liten transformatorstation i närheten. Tänk en sådan för bara oss och de två grannarna. Vad duktiga de är där på EON.
Men det är alltså du som betalar för det där. Transformatorstationen är allt annat än gratis. Det gäller även arbetet med att markförlägga matarkabeln.
EON började i februari i år att redogöra för hur mycket de skulle “satsa”. Med ett pressmeddelande per kommun, för totalt 68 kommuner, angav de antal miljoner kr för varje kommun. Det första pressmeddelandet publicerades den 17 februari och gällde Strömsunds kommun i Jämtland och i det meddelades bland annat:
“Investeringen är en del av en nationell modernisering av elnätet. Näringslivet och hushållen elektrifieras i snabb takt, vilket ökar behovet av kapacitet. För att möta framtidens energibehov pågår en omfattande branschgemensam satsning.”
Därpå följde Enköping, Älmhult, Sundsvall, Falkenberg, Hultsfred, Gislaved och Kristianstad. Inte alla samtidigt, utan nu och då.
Den 27 februari, samma dag man aviserade Kristianstads “satsning”, så skickade man även ut ett pressmeddelande som sa att EON ska lägga 4 miljarder kr på elnätet:
“E.ON Energidistribution satsar ytterligare 4 miljarder kronor på elnäten under regleringsperioden 2024–2027.
– Dessa investeringar är avgörande för att stärka elnätets kapacitet och tillförlitlighet, vilket i sin tur är en förutsättning för Sveriges klimatomställning och ekonomiska tillväxt.
…
– Samhällsvinsterna är tydliga. Ett välunderhållet elnät är avgörande för att säkerställa att samhällskritiska funktioner fungerar och samtidigt stärka Sveriges totalförsvarsförmåga. Moderna och effektiva elnät är också en förutsättning för att klimatsäkra svensk industri och stärka landets internationella konkurrenskraft, säger Martin Höhler. [vd EON Energidistribution]”
Pressmeddelandena fortsatte att komma och nedan sammanställning visar vad EON aviserat att man ska plöja ned i elnätet i respektive kommun. Totalt har man specificerat 3,4 miljarder kr hitintills i år.
Uppmärksamma läsare borde fråga sig: vad menar egentligen EON med “branschgemensam satsning”? Av citaten från EON framgår tydligt att det är dels “grön omställning”, dels “totalförsvarsförmåga” som motiverar investeringarna. Det är två politiska områden. Med andra ord: branschen har bestämt sig att agera på och i linje med den politiska maktens vilja. Det är rimligt att fråga “varför då?”.
Företags uppgift är att generera vinst åt ägarna. Gott så. Alltså ser EON att man kan göra vinst på de enorma investeringar man genomför och vinsten – den betalar vi. Det enda som står i vägen för nätägarna att sätta exakt vilken nätavgift de vill, är politiken genom staten. Samma politiker som mellan skål och vägg kan lova nätägarna att inte bråka om nätavgiftens storlek. Och statens intäkter genom moms ökar med stigande nätavgifter.
I pressmeddelandet som aviserar satsningar i Vaxholms elnät utvecklas biten om “totalförsvarsförmåga”:
“Sveriges NATO-anslutning och ett förändrat säkerhetsläge ställer också högre krav på elnätets robusthet. En motståndskraftig infrastruktur är avgörande för både civil och militär beredskap, och E.ON arbetar därför aktivt med att stärka skyddet mot cyberhot, sabotage och andra säkerhetsrisker.”
Nato? Rumänien är medlem i Nato. Så även Turkiet. Tror någon att dessa länders elnät är speciellt robusta? Eller att man i Rumäniens fall plöjt ned miljarder i nätet för Natos skull?
Låt oss avsluta med en fantastisk artikel. Den publicerades av Sveriges Radio Ekot för 22 år sedan (!) och beskriver en förmodad utveckling på elmarknaden. Lars Bergman, vid tiden professor i nationalekonomi på Handelshögskolan, intervjuas. Nedan följer ett antal citat:
“Sverige kommer att få allt högre elpriser i framtiden. I takt med att elmarknaden blir internationell jämnas priserna ut mellan olika länder och det kan bara leda till högre priser i Sverige. Det är samtliga experter som Ekot talat med överens om.”
“Elen kostar mer i våra grannländer och det är de priserna som vi kommer att få vänja oss vid. – Kanske inte exakt samma men ganska nära.”
“Låga elpriser kommer inte tillbaka Under 1980- och 1990-talet hade Sverige överskott av el, och eftersom så gott som all el såldes inom landet så blev priserna låga. Det har lett till att vi använder betydligt mer el än vad man gör i andra länder. Vi har elintensiv industri som smältverk och papperstillverkning och vi värmer upp våra hus med el. Men tiden med låga elpriser kommer inte tillbaka, enligt Lars Bergman.”
Är det inte fantastiskt att vi fått ett elsystem där priset för elen kan gå mot noll och du får ändå betala 1,4 kr/kWh till nätägaren EON? Det kunde nog inte ens en professor förutse. Man tog de sämsta egenskaperna hos det tidigare reglerade systemet och parade dem med de sämsta egenskaperna hos naturliga monopol.
Det framavlade kärleksbarnet förgyller nu vår tillvaro i lag med den politiska makten.