Nyligen har vi fått höra att Region Västernorrland, RVN, kan vara på väg mot ett minusresultat på 700 Mkr. Det vore ungefär 2800 kr per länsinvånare. Det dubbla per produktiv invånare. Som orsak anges kostnader för bemanningspersonal och pensionsåtaganden. Regionrådet Glenn Nordlund intervjuas av P4 Västernorrland om saken och hummar att RVN nog måste lära sig hantera pengar bättre, men att nu behövs framförallt hjälp från regeringen.

Någon annan ska betala, alltså.

Kan vi slå fast en sak här? Sossarna har haft länet i ett järngrepp i en mansålder. De har onekligen haft tid att öva på hur ett samhälle ska förvaltas framgångsrikt.

Ändå frågar ingen journalist hur det kan ha blivit så här eller vem som bär skulden. Vart ligger ansvaret? Mähäjournalistiken firar istället nya triumfer. Problemen är som obehagliga vädersystem som bara råkat dra in över regionen.

Vem är ansvarig för dåligt väder, liksom?

Personalförsörjning och pensionsåtaganden är två uppgifter där behoven är kända till omfattning. Vårdbehovet kan förutses och så kan sannerligen även utgiften för tjänstepension. Hur kan man då misslyckas till en sådan grad?

I pensionsfrågan finns inget vettigt svar. Det kan endast tillskrivas ren och skär inkompetens.

Arbetskraftfrågan är mer komplex, men landar ändå i att regionpolitiker i lag med sina kommunala kollegor har åsidosatt en av sina viktigaste uppgifter – att sörja för samhällsplaneringen utifrån framtida behov. Detta är ett återkommande tema på bloggen. Sossepolitikerna ska peta i alla detaljer i våra liv, från sexualitet till barnomsorg, men låter laissez faire råda i utbildningssektorn. Dimensioneringen av gymnasieprogrammen saknar helt koppling till verkliga behov.

Vård- och omsorgsprogrammet utbildar alltför få. Inom äldreomsorgen trycker man istället in outbildade invandrare. Resultatet har blivit så illa att den förra S-regeringen försökte skadereglera med det s.k, omsorgslyftet, där utbildning på gymnasial nivå erbjuds en del av personalen på arbetstid. IVO har konstaterat att såväl medicinsk som språklig kompetens saknas i Öviks kommuns äldreomsorg och det i en sådan omfattning att kommunen inte kan undgå kritik. (Nej, alla delar av verksamheten är inte eftersatt).

Bristen på sjuksköterskor i kombination med för låga löner gör att incitament skapas för bemanningsverksamheter. Sådan verksamhet är rationell i den situation som råder. Det kan enklast beskrivas så här: en betydande andel av sjuksköterskorna vägrar sälja sin arbetskraft till det pris RVN erbjuder. RVN:s behov upphör inte med detta, utan kvarstår. Därför tvingas de köpa sjukskötersketjänster på bemanningsmarknaden och bemanningsföretagen betalar de löner sjuksköterskorna efterfrågar.

Det kallas för marknadsekonomi.

Ibland hör man långa utläggningar om arbetsmiljön. Att den skulle vara den primära orsaken till vård- och omsorgspersonals flykt. Om vi bara fixar arbetsmiljön, så kommer det här bli bra! Låt oss ställa en motfråga: hur många som uppfattar sig som underbetalda, upplever sin arbetsmiljö som god?

Lön är centralt och den kan endast sättas enligt marknadsekonomiska principer. Underskott på samhällskritisk personal måste leda till högre löner. Såana löner som i sin tur gör det lockande för nya generationer att välja just den utbildning som leder till just det yrket.

Detta enkla och egentligen självklara förhållande har förbisetts i decennier.

Vi tog oss en titt på RVN och kostnaden för sjuksköterskebemanning. Förra året var utgiften för sådan 223,3 Mkr. Nedan visas en tabell över de 20 företag som fakturerat mest, hur mycket de fakturerat, hur många fakturor det rör sig om och den genomsnittliga storleken på en faktura.

Diagrammet nedan visar de fem bemanningsföretag som haft högst fakturering gentemot RVN.

Så vad kostar en sjuksköterska från ett bemanningsföretag? Det beror på företag, typ av sjuksköterska/tjänst och tid på dygnet. Några exempel:

Under dagtid fakturerar företaget Bonliva 680 kr/h. Det är inte känt vilken typ av sjuksköterska det rör sig om.

Agila Nurse har haft en sjuksköterska på kardiologen på Sundsvalls sjukhus. Det kostar under helg dagskift 1180 kr/h.

Colligo Vårdkompetens tar 1100 kr/h för en sjuksyrra under helg dag på akuten vid Sundsvalls sjukhus.

Så här ser det alltså ut och det är ingen som helst mening med att moralisera över saken. RVN har betalat för låga löner. Punkt slut.

Som man bäddar får man ligga.

I lördags skickade socialdemokraterna i länet ut ett pressmeddelande via Sundsvallssossen Lina Frankl. Meddelandet berättade att samma dag på Sundsvalls representantskapsmöte lämnade ”Vårdanställdas S-förening” in tio motioner inför vårens distriktskongress. Samtliga motioner antogs och kommer därför att tas upp på kongressen. Det gjordes också klart att nämnda förening var nybildad.

Vad vi kan finna är det endast Sundsvalls Tidning som rapporterat om detta (vi kan ha fel). Deras artikel finns här.

Några mycket korta tankar om detta (det finns inte tid till mer):

S försöker nu positionera sig som det ansvarskännande och kunniga partiet i trion som ska styra regionen (”vi har den kunniga vårdpersonalen bland oss”). Det kommer knappast att bildas motsvarande föreningar hos C och M.

Man kan undra om denna förening har kommit till på ”organisk” väg eller om S-ledargarnityret har inventerat medlemsmatrikeln på vårdpersonal och sedan sålt in föreningskonceptet.

Viktigast är dock detta: är det rimligt med en dylik förening? Byt ut ”vårdanställda” mot en annan verksamhet som i praktiken ligger helt inom offentlig sektor. Hur skulle det se ut med en förening som ”Kommunanställdas S-förening”? Eller ”Skolanställdas S-förening”?

Vad vi betraktar är naturligtvis en ytterligare politisering av en skattefinansierad verksamhet.

Ännu har inte ett politiskt styre av Region Västernorrland utformats efter valet. Det i sig är ett tecken på vanskötseln som pågått i regionens sjukvård. Låt oss därför ägna vård och omsorg lite uppmärksamhet.

Utsocknes läsare bör känna till detta: Västernorrlands län har drygt 243 000 invånare och tre sjukhus. Dessa är förlagda till Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. Sjukvården dras med finansiella problem likaväl som med bemanningssvårigheter.

Vi gjorde så här: i Platsbanken (Arbetsförmedlingens databas med platsannonser) sökte vi på vård- och omsorgsjobb i Örnsköldsvik. Mer specifikt på nedan listade kategorier, vilka i princip omfattar vårdbiträden, sjuksköterskor, barnmorskor och ”övrig vård- och omsorgspersonal” (ej läkare).

Kategorierna:

Ambulanssjuksköterskor m.fl.
Anestesisjuksköterskor
Barnmorskor
Distriktssköterskor
Geriatriksjuksköterskor
Grundutbildade sjuksköterskor
Intensivvårdssjuksköterskor
Operationssjuksköterskor
Psykiatrisjuksköterskor
Röntgensjuksköterskor
Skolsköterskor
Undersköterskor, hemtjänst, äldreboende m.fl.
Undersköterskor, vård- o specialavd o mottagning
Vårdbiträden
Övrig vård- och omsorgspersonal
Övriga specialistsjuksköterskor

Resultatet blev 70 annonser som totalt omfattade 127 tjänster.

Det är alltså endast tjänster förlagda till Övik.

Annonserna fördelades över 15 arbetsgivare.

Av dessa var två del av offentlig sektor; Region Västernorrland och Örnsköldsviks kommun.

Övriga 13 var bemanningsföretag.

Region Västernorrland har 15 annonser. En av dessa avser barnmorska. Tre avser undersköterskor. Resterande 11 annonser gäller sjuksköterskor.

Örnsköldsviks kommun har 9 annonser, varav två gäller sjuksköterskor, en annons gällande undersköterskor och resterande 6 annonser avser vårdbiträden.

Resterande 46 platsannonser tillhör bemanningsföretag och dessa företag är:

Almia Vårdbemanning
Centric Care AB
Klara D
Magnifiq Kompetens
Medcura AB
Medfind AB
Nursehouse AB
Ofelia Vård AB
Prime Care & Professional AB
Sjuksyrra AB

Två av dessa bemanningsföretag omsätter strax över 200 Mkr; Medcura AB och Klara D. Övriga ligger i intervallet 4-71 Mkr.

Av samtliga 70 annonser, så gäller 58 st sjukskötersketjänster. Bland dessa tjänster återfinns såväl ”vanliga” sjuksköterskor som specialistsjuksköterskor (röntgen, anestesi, operation, intensivvård).

Vår kommentar:

Nära nog vem som helst kan läsa siffrorna ovan och förstå att här föreligger ett problem som inte kommer att lösas i brådrasket. Socialdemokratin har åsidosatt vårdpersonalens löner och arbetsmiljö under lång tid. Man har också visat ett genuint ointresse inför ungdomars utbildningsval och därför inte ägnat arbetskraftsförsörjningsfrågor något egentligt intresse. (Utom när det gäller att motivera en huvudlös invandringspolitik, förstås).

Nu har vi resultatet. Bemanningsföretagen har tagit över fackets lönedrivande roll. Samtidigt löser inte bemanningsföretagen arbetskraftsbristen. Den kvarstår. Någon lösnings därvidlag är svårt att se inom överskådlig tid.

Det tar nämligen tid att rekrytera ungdomar till en utbildning och där ge dem de kunskaper och färdigheter som krävs. Och det gäller inte bara sjuksköterskor. Samma sak gäller för lärare, poliser och andra för samhället kritiska yrkesgrupper.

Parallellt med den här bedrövliga situationen så leker politiker och etablissemang tillväxtleken och när drömmar om kraftig befolkningstillväxt genom ”grön omställning” och ”nyindustrialisering av Norrland”. Man pratar, äter gott på skattebetalarnas bekostnad och bjuder över varandra i antal tusenden nya invånare som ska lämna andra delar landet – andra kommuner – för att bli den nya tidens bruksortsboskap.

Ni är bara låtsasmänniskor som lajvar ansvar och duglighet.

Nu får nog alla stickintresserade skynda sig att köpa garn. Region Västernorrland med Glenn Nordlund i spetsen stickar offerkoftor för glatta livet. Så skynda er och köp innan sossarna köpt upp allt garn.

Äntligen kom en annonsbilaga med ett “uns sanning”. Det Sjukvårdspartiet skriver där, “stängt p.g.a. personalbrist”, är tolkningsbart. Kanske syftade SJVP på eventuella nedläggningar inom sjukvården? Själv tolkade jag SJVP:s budskap som att det är vad folk kommer att mötas av inom en snar framtid om sossarna fortsatt får sitta kvar och sko sig själva. Med feta löner iklädda offerkoftor på möten utan tagna beslut, bortsett från att det beslutas att det måste göras en utredning på det som inte kan beslutas. För att sedan efter utredning hålla ett möte för att se om beslut kan tas eller om frågan ytterligare måste utredas. (Sen slänger man utredningen/förslaget i papperskorgen).

Tyvärr ser vi och har sett (under många år) att vården kanske inte har stängt i ordagrann betydelse, men att inte få vård utan en lång, lång väntetid är också en form av “stängning” för patienten. Vårdköer, timmar av väntan på akuten, att inte få boka tid hos läkare på hälsocentralen trots att du vet att det är det är en läkare du behöver träffa, semesterstängt på ögonmottagningen som för övrigt verkar ha slutat med att ha läkare.

Ja, jag skulle kunna fortsätta att skriva många rader om det som sossarna kallar hälso- och sjukvård. Enligt den eminenta tidningen Örnsköldsviks Allehanda säger Glenn Nordlund:

“- Jag blir riktigt irriterad. Det skulle kunna få människor att tro att det inte skulle vara lönt att åka på akuten för att det är stäng”.

Nej, så dum är inte folk. Däremot så “hör” man att många inte tycker att det är lönt åka till akuten, dels p.g.a. de långa väntetiderna, dels för att de “vet” att de oftast bara får åka hem igen med rådet att återkomma om det blir värre.

Märk nu väl på att jag absolut inte riktar kritiken mot personalen och läkare. Nej, det är den “stora oidentifierbara massan” högst upp som jag kritiserar. Personligen tycker jag att Socialdemokraterna leder “floskeltoppen” inför valet med deras så kallade Drivkraft Västernorrland. “20 konkreta punkter för vad vi vill uppnå i Region Västernorrland och vilka beslut som behöver fattas de första 100 dagarna 2023”. Har verkligen ingen politiker förstått att vi, folket, är less på floskelord som “vi vill” ,”vi behöver”.

Har ni politiker överhuvudtaget frågat folket vad de vill? Eller vad de behöver? Kanske har ni det med era så kallade undersökningar, där ni ställer frågorna så ledande att folkets svar på endast påvisar positivitet och nöjdhet hos de tillfrågade människorna. (Som man frågar får man svar).

Det folket behöver är handlingskraftiga människor och beslut som gagnar alla människor och inte bara de styrande och särskilt prioriterade grupper. Folket är less på att politiker sitter i möte efter möte med noll resultat, för att utreda det vi “vanliga” tycker är sunt förnuft. Folket vill inte längre höra de fagra orden “de” hasplar ur sig om vår demokrati och våra fria val.

På tal om demokrati så tycker jag att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och den socialdemokratiska fackföreningen Kommunal, så här inför valet bör upplysa “folket” om vad deras överenskommelse om vad som det de kallar “heltidsnorm” och “hälsoscheman” ger/får för konsekvenser för personalen och bemanningen inom sjukvård och välfärd.

En möjlighet till förändring kan vara att titta på vad våra mer lokala partier, Sjukvårdspartiet Västernorrland samt Lokal Framtid Örnsköldsvik har att “erbjuda”.

“Stickan”

I två inlägg har vi skrivit om Region Västernorrland och sjukvården. Vi har konstaterat att västernorrlänningarna har en sjukvård som återkommande rankas som sämst i landet. Regionstyrelsens ordförande är Glenn Nordlund (S). Hans syster Anna-Belle Strömberg är riksdagsledamot och har på sistone gjort det till sin grej att attackera medborgarnas möjligheter att komplettera den statliga sjukvårdsförsäkringen med en privat dito. Strömberg hävdar att sådana privata försäkringar är ett snyltande på den offentligt finansierade sjukvården och att försäkringstagarna går före i kön.

Strömberg har inte hittat på detta själv. Hon har tagit till sig ett politisk narrativ (en berättelse) som socialdemokraterna har gjort till sin. Som vanligt bygger den på att skylla det illa fungerande på någon annan. Gärna då med inslag av avund. Anna-Belle Strömberg med bror och parti, vill att väljarna ska leva i villfarelsen att privata sjukvårdsförsäkringar är ett fenomen som endast hör höginkomsttagare och överklassen till.

Hur kan vi med säkerhet hävda det? Jo, helt nyligen presenterades resultatet av en utredning tillsatt av regeringen, just på området privata sjukvårdsförsäkringar. Utredarens resultat är förstås ett rent beställningsjobb. Ordet ”utredning” andas objektivitet och tjänstemannaförnuft. Så är inte alls fallet. En eller flera politiskt lojala tjänstemän tickar lön under en period och levererar sedan precis det som den politiska beställaren vill ha.

Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar föreslår bl.a. en lagändring som skulle medföra att en privat utförare – t.ex. en röntgenklinik – som har avtal med den offentligt finansierade sjukvården och därför levererar vårdtjänster till en eller flera regioner, skall vara förbjuden att leverera samma tjänster till privata beställare (i praktiken försäkringsbolag). Läs mer här.

Vi tänkte nu i all enkelhet berätta hur marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar ser ut. Där inte annat anges, kommer uppgifterna från föräkringsbolagens branschorganisation ”Svensk försäkring”.

De vanligaste behandlingarna inom ramen för privata sjukförsäkringar tillhör området ortopedi och utgör 30% av samtliga behandlingar. Hud, öron/näsa/hals, gynekologi/urinvägar samt ögon, utgör vardera ca 10%.

En privat sjukvårdsförsäkring är vanligast inom manligt dominerade yrken inom bygg och industri. 64% av innehavarna är män. Små och medelstora företag med färre än 30 anställda dominerar. Vanligast är företag med upp till fyra anställda.

55% av de försäkrade har en inkomst som understiger brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Nätsidan Arbetsvärlden anger att ca 680 000 svenskar har en privat sjukvårdsförsäkring. 70% har tecknat den via sin arbetsgivare. Den röda tidningen Dagens Arena uppger att hälften av fackförbunden erbjuder sina medlemmar privata sjukvårdsförsäkringar. LO har fattat ett principbeslut att inte göra det och därför återfinns inget av LO-förbunden bland dessa.

Båda lärarfacken erbjuder sina medlemmar en privat sjukförsäkring.

En vanlig sjukvårdsförsäkring som bekostas av arbetsgivaren, kostar denne 3-500 kr per anställd och månad. Den anställde som är försäkrad på detta sätt, få betala förmånsskatt för 60% av premien, vilket blir ett obetydligt belopp om 2-3 pizzor per månad.

500 kr per anställd och månad summeras till 6000 kr per år. Minns nu från föregående inlägg att kostnaden per capita för svensk sjukvård är 33 200 kr per år.

Anledningarna till att privata sjukvårdsförsäkringar säljs i allt högre omfattning är enkla att förstå: den offentligt finansierade sjukvården fungerar allt sämre och arbetsgivarna drabbas ekonomiskt av detta.

En installationsfirma eller ett mindre byggbolag har helt enkelt inte råd att förlora ett par dugliga arbetshänder i väntan på att Region Västernorrland ska leverera. Först får man betala sjuklön i två veckor. Därefter är man fortsatt utan arbetskraften och har ett rehabiliteringsansvar. Visserligen utan att behöva betala sjuklön, men samtidigt har man få eller inga möjligheter att lösa sina behov med tillfällig arbetskraft.

Att privat sjukvårdsförsäkring är vanligast i små, manligt dominerade företag, är alltså ingen slump alls. När Byggnads hellre tillvaratar socialdemokraternas intressen än sina egna medlemmars dito och överlåter till arbetsgivaren att ge arbetstagarna fungerande sjukvård i händelse av för arbetet hämmande sjukdom, är det en rakt upp och ned vämjelig fars.

Anna-Belle Strömbergs riksdagsarvode är 71 500 kr/månad. För eventuella ytterligare uppdrag i riksdagen får hon extra arvode. Därtill bekostar skattebetalarna hennes boende i Stockholm och resorna mellan hemmet i Örnsköldsvik och huvudstaden.

Om Anna-Belle Strömberg drabbas av sjukdom kan hon lägga sig på sofflocket och göra absolut ingenting. Riksdagsarvodet ramlar in ändå.

Anna-Belle Strömberg och broder Glenn Nordlund är dina företrädare i den svenska, representativa demokratin.

Ett tämligen bisarrt förhållande rörande Region Västernorrland, är att en regionmedlem (ni och vi) inte enkelt kan utläsa ur årsredovisningen hur mycket pengar sjukvården förbrukar.

Allt som ska – måste – finnas med i årsredovisningen finns där. Därför kan vi se kostnaden för personal, hur regionens intäkter fördelar sig mellan skatt, statliga bidrag och avgifter, m.m.

Men ingenstans finns uppgiften hur hög andel av regionens totala utgifter som är hänförliga sjukvården. Åtminstone inte enkelt uttydbar.

Kanske behöver någon läsare här påminnas om detta: RVN har flera strängar på sin lyra än sjukvård. I lag med länets kommuner driver man kollektivtrafik via Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur). Man äger tillsammans med Sundsvalls kommun Scenkonstbolaget och anslår ekonomiska medel till detta. (Ni vet, de där trikåmänniskorna som dansade bakom skyltfönster när coronahysterin stod på topp?). I Härnösand har RVN ett länsmuseum tillsammans med Härnösands kommun.

I årsredovisningen ges visserligen besked om utgifter i vissa väl avgränsade och nog så intressanta utgiftsområden. Sålunda får vi veta att primärvården har köpt bemanningstjänster för 114 Mkr, sjukhus- och specialistvården dito för 291 Mkr och psykiatrin för 27 Mkr. Antalet årsarbetare i hälso- och sjukvården var 4226 till antalet. Kom då ihåg att i detta antal ingår inte personal i privat sektor som utför hälso- och sjukvårdstjänster åt regionen. Därtill har man köpt sjukhus- och specialistvård av andra regioner för 429 Mkr.

Årsredovisningen talar också om att de regiondrivna vårdcentralerna hade 150 243 listade invånare och motsvarande antal för privata vårdcentraler var 94 051.

Vi får vidare veta att såväl hälso- och sjukvård som tandvård har bemanning och brist på kompetens som ett av de största problemen.

Regionens totala kostnader uppgick till 10,0 miljarder kr förra året. Av dessa var 22,7 Mkr anslag till länsmuseet, 254,8 Mkr till Kollektivtrafikmyndigheten och 40,9 Mkr till Scenkonstbolaget. Tillsammans utgjorde dessa anslag 3,2% av regionens kostnader. Hur hög andel av resten som utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvård, vet vi alltså inte. Siten Ekonomifakta anger dock att av regionernas sammanslagna kostnader i riket på 421 miljarder kr, så utgör 82% hälso- och sjukvårdskostnader.

Det blir ungefär 33 200 kr per år och invånare i riket.

Regionens kostnader om 10 miljarder kr finansieras med 6 miljarder kr från regionskatten och 2,2 miljarder kr från generella statsbidrag. Resterande finansieras med bl.a. vårdavgifter på knappt en halv miljard kr och riktade statsbidrag om 0,8 miljarder kr.

Vad kan man jämför siffran 33 200 kr i sjukvårdskostnad per invånare och år med? Vi tycker att en intressant jämförelse är denna:

Kommunen har i princip fyra huvudsakliga typer av återkommande intäkter. Dessa är skatteintäkter, generella statsbidrag, riktade statsbidrag och avgifter. De två senare tillhör vad som kallas ”verksamhetens intäkter”. De är alltså knutna till en viss verksamhet. Fritids kan tjäna som exempel. Där betalar föräldrar en avgift och ansvarig nämnd (bildningsnämnden) kan få bidrag från statliga myndigheter för att vidta vissa åtgärder eller driva vissa projekt. När dessa intäkter avräknats verksamhetens kostnader, så finansieras resten med medel anslagna från skatteintäkter och generella statsbidrag. Slår man ut dessa anslag per invånare och nämnd, så kan man konstatera att kommunstyrelsen erhåller 3214 kr/invånare, kultur- och fritid 3089 kr/invånare och humanistiska nämnden 6018 kr/invånare. (Humanistiska nämnden är i princip socialtjänstens verksamhet och socialbidrag). Sammanlagt drygt 12 000 kr/invånare.

För att få en uppfattning om kostnaden i dessa tre verksamheter, skulle vi behöva känna till deras intäkter från riktade statsbidrag och avgifter. Det gör vi inte, men det är rimligt att tro att kostnaden överstiger 15 000 kr/invånare.

Och det är ett obehagligt förhållande. Socialtjänst, kommunstyrelse och kultur- och fritid tuggar i sig lika mycket pengar per näsa som halva sjukvården.

Ovan var sifferövningar för den intresserade. I nästa inlägg återvänder vi till syskonparet Anna-Belle Strömberg och Glenn Nordlund. Hur ser deras förhatliga privata sjukvårdsförsäkringar ut egentligen? Det är då bra att ha siffrorna ovan som bakgrund.

I våras fick vi veta att sjukvården i Västernorrland var sämst i landet i vissa avseenden. SVT Uppdrag Granskning stod för studien. Tidningen Ångermanland skrev om saken:

Av ingressen framgår något som få invånare har koll på; regionskattens storlek. Den är i Västernorrland 11,29%. På en lön om 30 000 kr tar regionen varje månad 3387 kr. Därefter lägger kommunen beslag på 6813 kr, då kommunens skattesats är 22,71%.

Det faktum att sjukvården i Västernorrland lämnar en hel del i övrigt att önska och rankas långt ned i jämförelser med övriga regioner i riket, är inte nytt:

Socialdemokraterna har innehaft ordförandeskapet i regionstyrelsen alla mandatperioder utom en sedan 1930. Senaste mandatperioden har man styrt i lag med M och L fram till i våras, då samarbetet sprack.

Övik har exporterat det tidigare kommunalrådet Glenn Nordlund (S) till regionen, där han är regionstyrelsens ordförande. Han är om möjligt hela Västernorrlands tystaste politiker i förhållande sitt ansvarsområdes omfattning. Sex skattemiljarder basar han över, i en verksamhet som rankas sämst i landet. Ändå syns han i media ytterst sällan.

Glenn Nordlunds syster heter Anna-Belle Strömberg och var tills relativt nyligen ett av två kommunalråd hos den styrande minoriteten i Övik. Hon upphöjdes via avhopp från att vara ersättare till att bli ordinarie riksdagsledamot.

Vid ett tillfälle i tiden under mandatperioden 2014-2018, så var inte bara Glenn Nordlund och hans syster fullmäktigeledamöter i Övik – även Glenns son Erik Nordlund återfanns i fullmäktige. Ett sådant praktexempel på nepotism är svårslaget. Särskilt med tanke på att det centerpartistiska oppositionsrådet Anna-Britta Åkerlind samtidigt hade sin son Emil Källström i fullmäktige. Det torde vara svenskt rekord i släktklet i ett fullmäktige.

Nu har Anna-Belle Strömberg i egenskap av riksdagsledamot gett sig in på sin brors politiska område. Den 22 juni publicerades en debattartikel av Strömberg tillsammans med regionstyrelsens vice ordförande Sara Nylund (som är Glenn Nordlunds närmaste kvinna) i Sundsvalls Tidning. I den redogör sosseduon för sina aversioner mot privata sjukvårdsförsäkringar. Man anser att sådana utgör ett snålskjutsåkande på skattemedel. Resonemanget man anför är inte direkt djupt eller sammanhängande.

Du läsare kan kanske fundera på detta: finns det fler privata sjukvårdsförsäkringar per capita i Västernorrland än medianen bland landets regioner? Om det finns färre privata sjukvårdsförsäkringar här än i regioner med betydligt bättre vård, på vilket sätt kan dessa försäkringar förväntas vara ens delorsak till vårdproblemen i Västernorrland?

Detta var första inlägget på tema regionens sjukvård och sossekriget mot privata sjukvårdsförsäkringar.

Region Västernorrland meddelar den 29 juni på sin hemsida att tre av regionens fyra MR-kameror stängts av p.g.a. hög luftfuktighet. Regioninvånarna lugnas med att patienter bokas om och att arbete pågår med att få ned luftfuktigheten och reparera apparaterna. En luftavfuktare instalkerades i Övik och där fungerar nu MR-kameran. Därtill får regioninvånarna veta att MR-kamera kan ofta ersättas med andra undersökningar.

Massmedia rapporterar pliktskyldigt men samtidigt avmätt. Ungefär som att det är naturligt att magnetröntgen bara slutar att fungera p.g.a. vädret.

Påföljande måndag, den 4 juli, är MR-kamerorna i drift igen. Vädret behagade att ändras till det bättre.

Låt oss först stöka undan en sak för eventuella yngre läsare: värme och hög luftfuktighet beror inte på klimatförändringar. Att det kan bli riktigt varmt och fuktigt på sommaren är alltå inget nytt. Ryssvärme är ett gammalt begrepp.

Finns det förresten inte fungerande MR-kamerainstallationer i den tropiska delen av världen?

Det är precis den frågan såväl Liselotte, 34 år gammal och arbetandes i kommunal hemtjänst, likaväl som den medelmåttige journalisten på SVT Västernorrland, P4 Västernorrland eller bonnierblaskorna, borde ställa sig själva.

Varför kan indier ha MR-kameror i drift, när lite ryssvärme hemma hos oss stoppar 75% av verksamheten?

Av samma anledning som patienter ligger och kippar efter andan varje gång en värmebölja drar förbi: våra sjukhus är överlag gamla och byggda med lägre krav på komfort och funktion.

Det är i och för sig inte konstigt. Sverige moderniserades framförallt under 50-, 60- och 70-talet. Tidigare i storstäderna, senare ute i landet. Sollefteå sjukhus byggdes 1961. Sundsvalls sjukhus stod klart 1975. Öviks sjukhus har en lång historia i olika skepnader, där en stor modernisering gjordes 1949. Fler har följt efter det. Universitetssjukhuset i Umeå har en historia som går tillbaka till tidigt 1900-tal, men den stora utbyggnaden till universitetssjukhus skedde på 60-talet. Södersjukhuset i Stockholm färdigställdes 1944.

Sjukhus idag består oftast av flera byggnader från olika tidsperioder. Installationer har i olika skeden moderniserats, lokaler uppgraderats och på andra sätt förändrats.

Konstigt är däremot detta: MR-kamerorna har inte installerats i lokaler med ett väl fungerande ventilationssystem, där avfuktning är möjlig även när det blir som varmast och högst absolut fuktmängd i utomhusluften. Sådana ventilationssystem är inte raketvetenskap. Det är en etablerad och väl känd teknik. Ja, själva anledningen till att det finns MR-kameror även i den tropiska delen av världen.

Vi, som får höra att vi är så rika, klarar däremot inte av att drifta känslig sjukhusutrustning när det blir riktigt varmt och fuktigt. För Liselotte i hemtjänsten leder inte detta förhållande till någon upprördhet. Hon fortsätter att rösta på S. Journalisterna som ska bygga broar mellan Liselottes okunskap i ämnet kondensavfuktning och den politiska inkompetensen i regionen, är istället gifta med politikerna.

Inkomstskatternas storlek är sådana – vi har skrivit det tidigare – att Liselotte arbetar hela måndagen åt kommunens skattkista, halva tisdagen åt regionen och sedan åt staten fram tills strax före lunch på onsdagen. Först efter lunchrasten på onsdag arbetar hon mot egen ficka och får behålla det hon tjänar. Trots det är sjukvården ett ständigt bekymmer, vägarna är spruckna och fulla med potthål och offentligt ägd egendom äldre än ett decennium ser oftast sliten och trött ut.

För sin väl skattade inkomst har Liselotte köpt en liten Renault Clio. Det är vad en socialdemokratisk hemtjänstlön klarar, såväl i inköp som i drift med socialdemokratiska drivmedelspriser.

Klimatet i bilen ger bättre komfort än på flertalet sjukhus i landet.

Problem som uppstår i sjukvården när värmen slår till, är inte nya. I augusti 2018 skrev Läkartidningen så här:

”I Sollefteå har, som Läkartidningen berättade om under onsdagen, alla operationer ställts in denna vecka på grund av den höga luftfuktigheten. På Sundsvalls sjukhus har personalen problem med höga temperaturer och är oroliga för patienterna. Den lagrade snön som används för att driva kylanläggningen är slut. Kylanläggningen drivs därför med så kallad nödkyla.

– Vi kör på nödkyla så tillvida att vi använder kyla för magnetröntgen. Vi ska säkerställa operation, röntgen och medicinrum och så. Det är väldigt varmt. Nu prioriterar vi de viktiga sakerna så komfortkylan är väldigt begränsad nu, säger Peter Boström som är tillförordnad chef för regionfastigheter, till P4 Västernorrland.”

I regionen styr samma partier som ute i kommunerna. De förstår fullt väl att kommun och region livnär sig på samma skatteutrymme. När kommunerna bygger kulturhus, ägnar sig åt hbtq-certifiering och använder skattepengar till att hålla idrottsliga vuxenlekar under armarna, så är det på kärnverksamhetens bekostnad, varav sjukvården är en. Vanskötseln har pågått länge nu och resultatet har endast börjat visa sig. Problemen i kärnverksamheterna – både i kommun och region – kommer bli mycket värre än idag.

(Olika budgetar, säger du? Du är korkad, alternativt hjärntvättad. Passera gå och sätt på dig dum(s)truten.)

Rösta på Sjukvårdspartiet i valet till hösten. Det är ett parti som är oberoende gentemot maktstrukturerna i kommunerna. Regionvalet passar utmärkt för ett sådant enfrågeparti, då regionens uppgifter helt domineras av just sjukvård.

Sjukvårdspartiets politik kan man läsa mer om på deras hemsida.

Plötsligt ska inte anhöriga få följa med in på akuten i Örnsköldsvik. Som det verkar inte heller på resten av regionens sjukhusakuter. Såvida inte vissa villkor är uppfyllda. Omyndiga får ha med sig en förälder eller en annan vuxen. För en person som är kritiskt skadad eller i behov av annat stöd, kan undantag göras.

Men patienter som bedöms klara sig utan medföljande, får inte åtföljas av anhöriga eller närstående.

En gammal änka som bryter lårbenshalsen och uppvisar lugn och värdighet, ska alltså inte kunna få sällskap av sin väninna på akuten.

Det normala och anständiga görs till undantag. Någon för dig okänd människa ska bedöma vilket behov av närhet till dina anhöriga du har. En 17-åring med bruten näsa får hålla mamma i handen. Ett gammalt par i dödens förrum, som delat allt, ska säras på.

Motiven som anges för ett sådant förfarande är smittskydd, brandskydd och arbetsmiljö.

Vad har vi för sjukvård när dess utbildade personal påstår att anhöriga ska hållas borta från akuten av smittskyddsskäl?

Blir akuten så full med folk om anhöriga får följa med in, att det blir ett brandskyddsproblem?

Värre än lögnaren är den som ljuger illa.

Och vilka scener utspelar sig egentligen på akuten mellan anhöriga och personal, om de förras närvaro är ett arbetsmiljöproblem? Varför ställer inte journalisten den frågan? Jo, det är i Allehanda ovan kan utläsas.

Där kan vi även läsa om att konstinstallationen i form av toppluva på Skyttis är klar. I Allehandas kommentarsfält på Facebook är folk förbannade. Förutom då någon kommunanställd tjänsteman med karriärsug och sossefrun till Stefan Löfvens gamla IF metallkompis. Sjukt och Friskt på samma gång.

En tjej har i kommentarerna döpt konstverket till ”Ollonmössan”.

Den ena handen sätter upp ollonmössor. Den andra har kommit dithän att den utestänger anhöriga från akutmottagningen.

Båda händer sitter på samma kropp.

Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västernorrland, moderaten Lena Asplund, är hotad och hatad. Åtminstone om vi får tro Bonniers tidningar i Västernorrland, inklusive Örnsköldsviks Allehanda. Asplund har en karriär bakom sig som riksdagsledamot och sitter i Moderaternas styrelse.

I en rad artiklar har Allehanda/TÅ uppmärksammat att Asplund ska – på mycket modern svenska – ha blivit hatad och hotad i facebookgruppen ”Sollefteå & Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus”.

Inte mindre än 6 artiklar i ämnet har man skrivit. Och man nöjer sig inte med att redogöra för hur Asplund uppfattar saken. Nej. Nej. Nedan screenshots är mycket talande.

Av tusentals inlägg och kommentarer lyfter man ut det fåtal som givits den smaklöshet som inte sällan följer det som skrivs hastigt i affekt. Och Asplund ska ha alltså blivit hotad också, minsann.

Allehanda/TÅ hänger ut gruppens administratörer. Man ringer enskilda gruppmedlemmar. Fläker ut ansikten. Man granskar folket istället för makten. Sådant smutsigt tarv! Och av så unga journalister. Det korrumperar sinnet, tro inget annat.

Innan vi går vidare med varför Allehanda/TÅ gör så här, så kan några ord om vad politiker får lov att tåla och inte, vara på sin plats.

Hot är olagligt. Det pratas och skrivs mycket om hot mot politiker. Det är desto mindre verkstad i rättsväsendet. Det som kallas för hot av Asplund är mycket tveksamt om det kommer att leda till en rättslig prövning.

Att uttrycka hur illa man tycker om någon är inte olagligt. Det kan ses som smaklöst eller opassande. Men som politiker får man helt enkelt tåla det.

Varför? Därför att hur opassande det än är, så finns det i den mänskliga naturen anlag för sådant beteende. Någon eller några kommer alltid att misslyckas kontrollera sin ilska i en given situation med tusentals människor inblandade. Tror man annorlunda – att tusentals människor alltid i alla situationer ska besinna sig själva – är man helt enkelt korkad. Det är lika osmart som att kräva att i varje klassrum ska det helt saknas pojkar som har svårt med impulskontrollen.

Dummerjönsen förhåller sig till världen som han vill att den ska vara. Vuxna män och kvinnor med vett i huvudet, förhåller sig till världen som den är.

Varför gör då Allehanda/TÅ så här? Därför att man vill slå sönder den enda fria plattform och mötesplats av politiskt slag som finns i hela länet. Den aktuella facebookgruppen har varit en oas för fritt tänkande människor. Administratörerna har skött gruppen väl. Där finns såväl representanter för Sjukvårdspartiet som socialdemokraten Nils-Gunnar Molin. Den senare är den enda sossen i länet som förtjänar respekt enligt vårt förmenande. Han stod rak i ryggen i frågan om Sollefteå sjukhus. Utan att vara gapig eller obetänksamt ställa sig i ena eller andra lägret. Resonerande och lugn fattade han ett beslut som måste ha varit svårt. Dessutom i en ålder då många före honom resignerat och kapitulerat inför sitt tidigare politiska liv och där upprättade lojalitetsavtal.

Det är just den känslan av åsiktsfrihet i en så stor grupp (14 000 medlemmar), som man vill döda med skammens redskap. Vi ser er. Titta nu vad vi kan göra. Om vi vill. Så här lätt är det.

Vem tjänar på allt detta? Glenn Nordlund och hans maffiaorganisation. Han är i den bästa av världar nu. Lena Asplund är politisk offeranod och nöts ned av väljarnas vrede. Dessutom på ett sätt som möjliggör att länets viktigaste politiska yttrandefrihetsplattform misstänkliggörs. Den som skadat socialdemokraterna så mycket. Som grädde på moset följer konkurrenten Sjukvårdspartiet med i konkursen.

Själv sitter Glenn Nordlund som vanligt och gömmer sig, medans sjukvården sjunker allt djupare i ett mörker. Som den feghund han är.

Hat är som sagt inte olagligt.

Igår torsdags gick Statistiska Centralbyrån (SCB) ut med en nyhet, där man redogjorde för trender inom arbetsmarknad och utbildning under 2020. Det som skrivs där är av stor betydelse för såväl Övik som Region Västernorrland.

Rubriken på nyhetsinlägget är ”Stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg”.

SCB skriver:

”Trender och Prognoser 2020 visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Brist väntas även inom flera lärarkategorier. Inom teknikområdet beräknas det främst bli brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.”

Skola, sjukvård och omsorg kommer alltså att drabbas av arbetskraftsbrist.

Brist förväntas även finnas på tekniskt yrkesutbildade på gymnasienivå.

Som ett ödets ironi, skriver också SCB detta:

”Stor ökning av journalistutbildade och konstnärligt utbildade.”

Det är alltså i denna situation som Öviks kommun yrar om att kommunen ska ha 65 000 invånare år 2030.

För helt egen maskin har samhället styrt bort ifrån ett sammanhang där man utbildar människor i nyttiga och behövliga yrken, för att istället uppmuntra att ungdomar ägnar sig åt självförverkligande via yrkesvalet.

I Övik finns ingen debatt om hur gymnasieutbildningen sköts och hur utbildningsplatserna fördelas över olika utbildningar.

Via SPOR – Svenskt perioperativt register – kan man få statistik på antalet utförda operationer. Statistiken delar operationerna i akuta respektive elektiva (planerade).

För de tre sjukhusen i Västernorrland gällde år 2019 följande antalssiffror över utförda elektiva operationer:

Totalt utfördes 8737 elektiva operationer.

Media har meddelat att RVN skjuter upp 1500 planerade operationer under våren, p.g.a. corona. Om dessa skall arbetas igen under hösten, vad betyder det i så fall?

Om vi med höst räknar de fyra månaderna i perioden sept-dec, så utgör det en tredjedel av året. Förmodligen är de elektiva operationerna under året inte jämt fördelade normalt, med tanke på sommarsemester och julhelger. Men om vi ändå räknar så, borde minst en tredjedel av den förväntade totalen på 8737 elektiva operationer (förra årets total), utföras i höst. Det är 2912 till antalet. Om de uppskjutna operationerna skall arbetas igen under samma period, så skall alltså 1500 operationer läggas till knappt 3000 planerade operationer.

En ökning med 50%.

Om de uppskjutna operationerna istället arbetas igen över 10 månader, skall sjukvården ligga 20% över normal kapacitet under den tiden.

Dessa siffror gäller samtliga planerade operationer. Inom vissa specifika områden, så kan situationen vara ännu värre.

[Uppdatering: efter det att inlägget publicerades, har dödstalen för senaste dygnet rapporterats i Italien. 627 döda. Detta är sannerligen en svår tid. Det återstår att se hur Västernorrland och Övik drabbas. I Stockholm är tvivelsutan epidemin ett faktum. Tänk på er nästa.]

Massmedia i Västernorrland håller inte måttet i rådande situation – komplettera genom att söka information på annat håll.

Även föregående dygn överskred dödstalet 400 i Italien. I skrivande stund har 171 dödsfall rapporterats in från Spanien det senaste dygnet. Dygnsdödstalet stiger i Holland. Och i Stockholm ökar belastningen på sjukvården. Presskonferenserna avlöser varandra och myndigheternas tonfall håller ett helt annat än tidigare.

Vad gör då massmedia i Västernorrland? Svt Västernorrland blåser upp en nyhet om att SEKAB ska börja tillverka handsprit. En slags feelgoodnyhet för de som tror att det är en processteknisk prestation. Det är det inte. I Stockholm har redan universitet blandat till handsprit och levererat till Danderyds Sjukhus, när sjukhuset plötsligt stod utan.

Nej, SEKAB-nyheten är inte en nyhet, utan en desperat strävan att visa på ”Men titta, det görs något! Gud va bra!”. Etanolen har tillverkats hela tiden (E85 någon?). Att blanda ihop 8 dl etanol (går lika bra med isopropanol, även känt som isopropylalkohol eller IPA) med 2 dl kranvatten och 3 cl glycerin (även känt som glycerol) är inte svårt. Distribuera ut sprit och glycerin till bensinmackar, så kan folket blanda själva. Fast då måste väl en utredning till först. Pärmbärare skall avlönas. Tillstånd sökas.

Men priset tar nog ändå nedan artikel i Allehanda.

Norrdans är del av Scenkonstbolaget, som ägs av Sundsvalls kommun och Region Västernorrland. Den enda anledningen till att Norrdans existerar är att politiker med tvång tar medborgarnas pengar i skatt och finansierar verksamheten den vägen.

Och nu vill alltså Norrdans dansa i skyltfönster. Därtill väljer Allehanda att rapportera detta mentala haveri. Vårt förslag: omskola snabbt de skattefinansierade trikåmänniskorna i Norrdans, till chaufförer, varubud, hemtjänstpersonal eller vad det må vara i form av sant arbetande yrken.

Men, men, kulturen då? – kanske någon utbrister. Ja, vad är det med den? Den överlever. Känner du ikväll att du vill drömma dig bort en stund, med musik, bok eller t.o.m. dans, så ligger världen och historien för dina fötter på nätet.

Var detta verkligen ett viktigt meddelande? Nej. Det var en uppkräkning. Det viktiga meddelandet följer nedan i form av en film från Sky News. Upplagd på youtube idag.

Det är ett reportage från ett sjukhus i norra Italien. Sky News når miljontals människor i Storbritannien. Tyvärr hinner vi inte översätta, men om du inte förstår engelska, så är detta egentligen det du behöver veta: bilderna är tagna på akuten, inte på intensiven, och intensivvårdsläkaren på slutet varnar för vad passivitet kan skapa för situation.

Se inte filmen om du vet att du inte tål se dödens väntrum eller lider av klaustrofobi.

Strax efter kl 18:00 på onsdagskvällen rapporterade de italienska myndigheterna det senaste dygnets dödsfall i covid-19.

475 döda. Det högsta antalet hitintills. Dygnsdödstalet stiger ännu, vilket betyder att coronaepidemin inte nått sin kulmen i Italien. En viral ättestupa rör sig från Lombardiet söderöver. Tidningen La Nazione rapporterar att av de dryga 20 000 konstaterade fallen häromdagen, var drygt 2000 sjukvårdspersonal. Antalet bekräftade fall är när detta skrivs knappt 36 000 i Italien. Det senaste dygnets antal döda i covid-19 i Italien, skulle i Sverige motsvaras av 80 döda på ett dygn. Som vi skrivit tidigare är dödstalet i Sverige i medel 246 döda per dygn, under normala omständigheter.

I Sverige befinner vi oss 4-5 veckor efter Italien och Stockholm är mest drabbat. Arbetsplatser töms. Offentliga platser glesnar.

Vi har efterlyst ledarskap. Senast i tisdags, då vi frågade vart Glenn Nordlund tagit vägen. Inte kunde vi då tro att vi skulle få tre till priset av en. Dessutom vardera en i olika medier.

Först hittar vi Glenn Nordlund i Svt Västernorrland, där han intervjuas om sjukhusockupation i coronatider. När han väl blir synlig, är det för att politiskt skada en samling besvärliga människor i entrén till (före detta) Sollefteå Sjukhus.

En betydande andel av ockupanterna är äldre och många förmodligen tidigare S-kärnväljare. De som har mest att riskera från viruset, p.g.a. såväl ålder som att de är folkbokförda i Glenn Nordlunds region, med dess fantastiska hushållning i sjukvården. 14 intensivvårdsplatser. Jasså, över 70 år gammal? Vill syster vara vänliga att styra fru Vestin till vänster och ut i korridoren. Jo, så tvingas man göra i Norditalien – ett rikare samhälle än vårt.

Det hade räckt så väl med att skicka ned en läkare i entrén och haft denne att förklara att ockupationen nu får ta paus tillsvidare, av smittskyddsskäl. Ockupanterna hade förstås lyssnat till detta. Men Glenn Nordlund skulle prompt dit med sin politiska näsa. Och Svt Västernorrland, med sina i socialdemokratin ingiftna journalister, är behjälpliga.

Därefter dyker kommunalrådet Per Nylén upp i Allehanda, med en uppmaning om att stödja restaurangerna i dessa tider. Förstår Nylén överhuvudtaget vilket medicinskt och ekonomiskt elände vi står inför? Eller utgår han ifrån att de som inte förstår, är…vi?

Ledarskapet är fantastiskt. Känner inte ni som vi, att denna man vill man ta rygg på när skyttegravar skall rensas, barn förlösas och döden fördras?

Som vore det inte nog med ovan, så lyckas sedan kommundirektör Magnus Haglund hamna högst upp på Aftonbladets nätsida, med anledning av det märkliga beslutet att låta gymnasiets 3:or gå kvar i skolan. Regeringschefen Stefan Löven, tillika Övikssosse, manar till skolstängning och expressbereder lagändringsförslag för riksdagen att hantera. Men Öviks kommun med kommundirektör Haglund i spetsen, vet bättre. Fantastisk reklam för oss alla, på vår ära.

Man undrar onekligen varför Magnus Haglund tog risken att hålla 3orna kvar i gymnasieskolan? Den enkla, trygga lösningen vore förstås att lyfta bort även dem. Vi tror att Haglund vill ha det enkelt, tryggt och bekymmersfritt, med lön den 25:e. Svaret blir därför det helt triviala: han blev tillsagd. Och det är endast politiker som kan säga till Haglund. Han må framstå som en schackbrädets gambitspelare, men närmare sanningen är nog att det är han som är bondeoffret.

Aftonbladet utelämnar lämpligt nog också att det faktiskt inte bara är 3orna som skall bli kvar i skolan. Det gäller även hela introduktionsprogrammet.

Varför detta programs elever skall undantagas regeringens uppmaningar, vore mycket intressant att få förklarat. En orolig förälder som varit i kontakt med bildningsförvaltningen, meddelar bloggen att inget svar givits på vem eller vilka som beslutat att behålla 3orna och introduktionsprogrammet i skolan. Utan personligt ansvar. Flockimmunitet i förvaltningen.

Sossarna själva ställer dock in alla vårens möten och sammankomster:

Nordlund, Nylén och Haglund. Tro, hopp och kärlek, dessa tre. Oavsett vad herrarna egentligen förstår av det mörker som sänker sig över Europa, så agerar de som vore de utan förstånd.

Sådant ledarskap är nu intet nytt i historien. Varje tid har sina herrar – ett uttalande vi inte förmår låta bli att upprepa med jämna mellanrum. Pudrade peruker, cylinderhattar eller illasittande Dressmanskjortor. Sekler går, mänsklig natur består.

Vi hedrar den italienska kulturen med ett i sammanhanget alltför passande operastycke: skratta Pajazzo ur Pagliacci. Clownen som måste upp på scenen och underhålla publiken, efter att nyss upptäckt sin hustrus otrohet. Berättelsen slutar (ej i nedan klipp) med att han mördar både hustrun och hennes älskare.

I coronavirusets spår följer nu politiken och den kretsar kring det viruset blottlägger: svensk offentlig sektors oförmåga att hantera kris.

Vårt så påstått rika och välutvecklade land, har förvandlats till i bästa fall något medelmåttigt. Det som under lång tid nu manifesterats som ett sakta tabellras och rankingfall, må det vara skolresultat, vårdplatser per capita eller ekonomisk utveckling, är plötsligt dödligt allvar.

Jämförelser i krishantering, såväl länder som kommuner emellan, kommer oundvikligen att följa i epidemins spår.

Är det drygt en vecka sedan Svt Västernorrland sände reportage på temat ”vår beredskap är god”? Man visade upp de där fyra platserna på infektion på Sundsvalls sjukhus. Idag tisdag, när detta skrivs, har 643 människor dött av viruset i Italien och hela landet, med dess 60 miljoner invånare, har försatts under karantänliknande förhållanden. Det går att känna en uppenbar oro i media. Journaliserna stapplar fram. I nosringen drar allmänheten, som fritt på nätet kan söka information om utvecklingen i andra länder. I pungsnaran drar rädslan att beskyllas för alarmism.

Statsepidemiologen Anders Tegnell trodde virustoppen skulle infinna sig om någon dag. En dag som kom och gick. Tegnell är nu i Somalia och hjälper till med sin expertis. Tänka sig.

I Dagens Nyheter intervjuas professor Giacomo Grasselli, som samordnar intensivvårdsarbetet i Lombardiet (region i Norra Italien). Man har normalt 800 intensivvårdsplatser. 600 av dem upptas nu av coronapatienter. Platserna har under krisen utökats med 50%, oklart hur. Professorn uppmanar Sverige att vidtaga drastiska åtgärder. Läs artikeln, den är öppen för ickeprenumeranter.

I Allehanda intervjuas inga italienska professorer. Men texter på virustema publiceras:

”Företag inför reseförbud. I Italien stängs skolor, kulturhus och idrottsarenor i en månad. Coronaviruset sätter sina spår i världsekonomin. Det blir lägre tillväxt, men det finns ingen anledning att smittan ska påverka den svenska avtalsrörelsen.”

Orden är den socialdemokratiska ledarskribenten Peter Frankes och publicerades i en ledare i Allehanda i måndags. Peter Franke återfinns inte på Allehandas redaktion, utan på Värmlands Folkblad.

Ledaren innehåller även stycket:

”Uppsidan av coronaviruset är att utsläppen av växthusgaser har minskat sedan Kina bromsade in. Två av tre flyg står kvar på marken i Kina.”

Uppsidan av coronaviruset. Smaka på de orden. På svengelska förklarar Franke att det finns något positivt med coronaviruset och det är sänkta CO2-utsläpp.

I vänstertidningen ETC kan man läsa en ledartext signerad Andreas Gustavsson, med rubriken ”Coronahögern får panik när den inte kan köpa sig frisk”:

Få människor i den politiska högern kan köpa sig friska från just några åkommor alls. Det vänsterintellektuella publicistiska ledarskapets propagandamaskiner går fortfarande för maskin och med full fart, rakt in i epidemin. När lidandet och döendet så uppenbart är fritt från socioekonomiska faktorer – viruset känner inte efter i människors plånböcker – så verkar resultat i absoluta tal inte vara så viktigt. Det är lika fascinerande som skrämmande att betrakta. Allt är i sin ordning, ty ingen kan köpa sig fri. Så länge lidandet är likafördelat, kan man fördra det mesta.

Om inte avtalsrörelsen påverkas, förstås.

I Övik har vår lille major kommundirektören försatt förvaltningen i stabsläge. Samma arbetsledning(ar) som för ofta gör ett undermåligt jobb i krisfri vardag, skall nu visa ledarskap i kris. En mycket hög andel av kommunens vuxna befolkning vet överhuvudtaget inte vem kommundirektör Magnus Haglund är. Ändå är han chef för en organisation som omsätter 4 miljarder kronor. Det mesta skattepengar. En organisation som har ett enda syfte: att tjäna folket. Hur kan det vara så? Hur ska ansvar kunna utkrävas av ledare som är okända för det stora flertalet?

Det politiska ledarskapet lyser likaledes med sin frånvaro. Kommunalrådet Per Nylén är synlig i välfärdssamhällets gräddskum – pridefestivaler, invigningar, byggstartsspadtag och framtidsforum – men var är han nu?

Nyléns företrädare på posten, Glenn Nordlund, gick till regionpolitiken och är högsta politiskt ansvarige person för länets sjukvård. Ni vet, den sjukvård som konstant krisar och är en finansiell härdsmälta. Nu har den en coronakris på halsen och Glenn Nordlund fortsätter gömma sig, likt han gjort sedan valet 2018.

Ledarskap. Det är ordet. Det finns ledare som hoppas på det bästa och lämnar åt andra att fatta beslut. Det finns de som under fientlig eld hukar i skydd bakom de egna linjerna och framåt i leden skriker: växelvis framryckning!

Sen finns det en annan variant: följ mig!

Det finns anledning att tro att när coronaviruset dragit förbi, så kommer inte Sverige att vara sig likt. Ingen kunde faktiskt se viruset komma, men här kommer ändå inte den Lövenska formuleringen ”vi såg det inte komma” att fungera. Ej heller kommer hänvisningar till den egna naiviteten att skänka politisk lindring.

”Makthavare må ha respekt för corona
om de trovärdigt säger sig om folk måna.
Statistik gör en inte rädd
mer av den får vården beredd.
Men passivitet skulle inte förvåna.”

Det råder nu inga som helst tvivel om att coronaviruset har fått fotfäste på svensk mark. Människor kommer att bli sjuka. De flesta med milda symptom och utan risk för men eller behov av sjukvård. En mindre del kommer kräva sjukvård.

En ännu lägre andel kommer att dö.

Men hur många kan det röra sig om? Vad är det egentligen länder världen över vidtar drastiska åtgärder för att skydda sig mot?

Nedan diagram visar hur Öviks kommuns befolkning fördelar sig över alla åldrar. (Stapeln för åldern 100 visar antalet som är 100 år eller äldre).

2019 dog det 676 människor i Öviks kommun.

Tidningen Norrländska Socialdemokraten har publicerat ett diagram som återger coronavirusets dödlighet, som redovisad i en kinesisk studie.

Huruvida denna dödlighet är relevant för svenska förhållanden går inte att veta. Folkhälsotillståndet lär vara annorlunda i Kina. Exempelvis kan man förmoda att frekvensen rökare är mycket högre där, vilket lär påverka dödligheten i en infektionssjukdom som angriper lungorna.

Men det är denna studie som finns och den får bli utgångspunkt för vår räkneövning. Och ingen vill väl anklaga Norrländska Socialdemokraten för att fara med fake news.

Vad avgör hur många människor som dör? Antalet människor i respektive åldersgrupp, andelen som blir smittade i gruppen och dödligheten för de som blir smittade.

Exempel: om 10% av en grupp om 2000 människor blir smittade och dödligheten är 2%, så kommer 200 människor att bli sjuka och av dem kommer 4 att dö.

Så vad händer om vi gör ett antagande om hur många människor som kommer att smittas och sedan applicerar dödlighetssiffrorna ovan?

År 2019 var 10 172 människor i Öviks kommun 70 år eller äldre. 3663 av dessa var 80 år eller äldre. Om 2% av den +70 år gamla skulle infekteras av coronaviruset och dödlighetssiffrorna från Kina är applicerbara, så skulle drygt 200 bli sjuka och av dessa skulle 21 dö.

Om 2% av alla åldersgrupper skulle infekteras, så skulle drygt 1000 bli sjuka och 29 skulle dö.

En viktig skillnad mellan coronaviruset och säsongsinfluensan, är att coronaviruset är en helt ny variant och därför saknar alla människor antikroppar mot det. Inget vaccin finns. Detta kan göra att en hög andel av befolkningen blir smittad. Som synes ovan är det fullt möjligt att redan en smittad andel om 2% ger ett tvåsiffrigt antal döda.

Vid ungefär andelen 7% smittade, så går antalet döda över hundrastrecket i kommun, med den ovan angivna dödligheten. Och hundra döda i Övik, motsvarar knappt 18 000 döda i landet, skulle samtliga kommuner drabbas lika.

Om dödligheten i själva verket är en tiondel lägre, så skulle, vid 7% smittade (jämt fördelade över åldrarna), istället en tiondel så många dö – 10 i Övik och 1800 i landet.

Hur hög andel kommer att smittas? Ingen vet. Kommer samma andel smittas i åldersgrupperna ovan? Förmodligen inte, varför beräkningarna ovan är förenklingar. Dessutom vet vi inte, som sagt, om den kinesiska dödligheten är relevant för Sverige.

Men utan tvivel visar ovan varför coronaviruset måste tas på allvar och varför så många länder vidtar drastiska åtgärder. Applicerar man den kinesiska dödligheten på Öviks befolkning med dess åldersfördelning, blir dödligheten 2,6%, om andelen smittade blir samma i alla åldrar.

Detta inlägg färdigställs på fredag eftermiddag och i skrivande stund har coronaviruset dödat 148 människor i Italien. 98 av dödsfallen återfinns i Lombardiet i norra Italien. Antalet smittade där överstiger 2000. Regionen Lombardiet har ca 10 miljoner invånare och största stad är Milano med 1,2 miljoner invånare. Endast 198 bekräftade smittade återfinns i storstaden Milano. Utvecklingen i Italien kan följas här.

Slutligen några ord om ett märkligt uttalande som cirkulerar:

Du behöver inte vara orolig, viruset dödar bara gamla och sjuka.

Inte sällan fälls detta uttalande av vänstersinnade människor. I sin förnuftsdyrkan hemfaller de till vad som knappast kan beskrivas som annat än fascism. Ty få människor är utan ett socialt och familjärt sammanhang. Den som inte behöver oroa sig för den egna personen, har i sin närhet människor de månar om – som tillhör riskgrupperna.

Att vid ett konstaterat utbrott vara noga med handhygien och andra hygienrutiner, är en gest av solidaritet. Och den står och faller med individens moral och disciplin. Det är andra som skall skyddas från dig.

Självklart har människor med rot i vänsterns kollektivism svårt att hantera en situation, där individens handlande är helt avgörande för vilken solidaritet kollektivet kan visa.

Sjukvården i Västernorrland befinner sig i en finansiell kris. Underskotten skenar. Sollefteå sjukhus och sossarnas hantering av frågan ledde till att partiet förlorade makten i Sollefteå. Efter valet 2018 tog en koalition mellan C, V och Västra Initiativet makten där. Sjukvården är sprängstoff.

I regionvalet tog sig Sjukvårdspartiet in i regionfullmäktige. Här följer ett råd till er. Kanske är uppmaning eller t.o.m. förhoppning en bättre beskrivning, men det spelar ingen roll.

Regionen styrs av S, M och L. En ohelig allians, tillika oförståelig i sin sammansättning. Att M kliver in i ett samarbete som endast kan resultera i att de får bära hundhuvud för förra mandatperiodens sossevanstyre, är onekligen en bedrift av typen ”nu tänker vi riktigt korkat och kortsiktigt”. 

Tittar man på hur de välarvoderade förtroendeuppdragen på heltid har fördelats, så blir det ännu tydligare. Förra mandatperiodens kommunalråd i Övik, Glenn Nordlund, är regionstyrelsens ordförande. Härnösandssossen Sara Nylund är vice ordförande. Moderaten Lena Asplund är hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Liberalen glömmer vi bort. 

Det här är förstås helt enligt sosseplanen. De vet att regionens ekonomi kommer att gå fullständigt åt fanders under innevarande mandatperiod och att det kommer att ske p.g.a. sjukvården. Så oerhört praktiskt då att kunna offra en moderat som hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. För det är Lena Asplund som ständigt släpas ut i det mediala ljuset. Glenn Nordlund smyger runt i kulisserna. 

När han väl intervjuas, vilket händer mycket sällan men ändå skedde häromdagen, då är det lydig, lojal och partikopplad journalist som ställer frågorna:

Jodå, det är Thomas Sundberg, som är make till den socialdemokratiska ordföranden i omsorgsnämnden i Övik – Anna Sundberg – som intervjuar Glenn Nordlund. Sålunda blir det inga skarpa frågor. Ta den lilla tiden och lyssna på de fullständigt slätstrukna frågor han ställer och betänk att han är gift med sossarnas nummer tredje, möjligen fjärde, mäktigaste sosselur i Öviks kommun. 

Sjukvårdspartiet har potential att växa i regionvalet 2022. Men ni kommer inte att konkurrera med moderaterna. Det är sossarnas väljare ni har häng på. Ni vinner dem inte genom att jönsa på med Lena Asplund. Snarare leder det till att sosseväljarna ges möjligheten att tänka att alltihop är moderaternas fel. Gå inte i fällan.

Släpa ut Glenn Nordlund på banan! Låt han inte komma undan. Ställ sossarna till ansvar för sjukvårdspolitiken och övriga regionfrågor. Ni har oppositionens uppgift: kritisera, häckla, granska. Det är ert privilegium att skylla problemen på det politiska styret. Tycker S att det är besvärligt och orättvist, så kan de närsomhelst lämna maktens boningar i Härnösand. Mysfarbrorn Glenn är bekväm hemma i den stjärtslickande sossekratin i Övik, men pressa honom i regionen och de osympatiska sidorna kommer att bli tydliga. 

Nytillkomna läsare rekommenderar vi lite läsning om Glenn Nordlund:

Klansamhället – inte en kommun som alla andra

Man undrar onekligen hur det känns att förmodligen ha nepotismrekord i svensk kommunpolitik? För det kan väl inte funnits något annat kommunalråd som i fullmäktige haft både sin son och syster? Vi i de sämre stånden ser gärna att den socialdemokratiska aristokratins förgreningar blottlägges.

Sprid ordet. Glenn Nordlund är en belastning. Utnyttja det.

Eftersom media äntligen har frågan om barnmorskelöner uppe som nyhet igen (se Svt Västernorrland), så passar vi på att kommentera saken. Enkelt kan sägas att hela frågan förtjänar att backas till några fundamentala fakta.

Nyheten nu är att Öviks sjukhus förlorar tre barnmorskor. Två säger upp sig och en tredje tar tjänstledigt. Det finns en generell brist på barnmorskor och ovanpå det en akut brist p.g.a. förlusten av dessa tre. Både den generella bristen och senaste tidens händelser tillskrivs en konflikt med arbetsgivaren om vad en barnmorska bör få för lön.

Till ovan skall läggas att stafettbarnmorskor erbjuds 95 000 kr i månadslön under sommaren. Det är dock ingen nyhet, då man i tidningen Vårdfokus kunde läsa om saken redan den 12 april. I den artikeln framgår också att en nyutbildad barnmorska får 32 500 kr i ingångslön i Västernorrland.

Den som vill bli barnmorska får först läsa 3 år på vårdhögskolan till sjuksköterska och därefter vidareutbilda sig till barnmorska under 1,5 år. Totalt 4,5 års högskoleutbildning med egen finansiering av uppehälle under studierna.

Det är mer eller mindre samma utbildningslängd som en civilingenjör. Få civilingenjörer går dock ut i arbetslivet och erhåller arbetsuppgifter som innebär ett ansvar över livet självt.

Låt oss därför summera: 1) barnmorskor studerar lika länge som en civilingenjör, 2) de har arbetsuppgifter som medför stort ansvar där felgrepp och missbedömningar kan få mycket allvarliga konsekvenser och 3) det är brist på barnmorskor.

Och ingångsslönen är 32 500 kr i månaden. 

Var och en kan nog se att det hör går inte ihop. Alls. Och då kan det vara på sin plats att påminna om vilka det är som sätter lönen. Vilka är arbetsgivaren i Västernorrland? Ett landsting som under större delen av sin existens styrts av socialdemokraterna. 

Det är därför som de S-märkta kvinnosakskvinnorna lyser med sin frånvaro i debatten. Här finns ingen privat arbetsgivare att ge sig på. Och barnmorskorna är inte kulturarbetare eller något annat flum. Här har vi att göra med en yrkeskategori som inte bara har specialistkunskaper och praktiska färdigheter på en synnerligen hög nivå, utan dessutom dagligdags utför ett arbete som får manliga skrivbordsriddare att tuppa av i förlossningssalarna. S-funktionärerna vill att kvinnor som grupp skall fortsätta vara satt på undantag. Så kan man driva myten om hemska högerkrafters förtryck av könet – en myt som gynnar det egna valresultatet.

Ibland påstås att ett visst kvinnligt, moraliskt förkastligt, värv skulle vara ”världens äldsta yrke”. Den som vill ansätta en mer positiv syn, kan lämpligen lägga sig till med detta: barnmorska är förmodligen världens äldsta yrke.

Vi har i samband med inlägg som berört äldreomsorgen lovat att återkomma med ett inlägg om vilka mekanismer som kan komma att delvis styra framtidens tilldelning av omsorgsboende. Det följer här.

Tänk er en ensam person i knappa 80-årsåldern som behöver bo på äldreboende. Personen kan inte laga (all) sin mat själv och behöver således både bostad, mat och omsorg tillhandahållen från kommunen.

Vilka tjänster behöver den gamle köpa?

Stopp! …kanske den socialdemokratiskt marinerade ungdomen nu utbrister. ”Vadå köpa tjänster? Vi betalar skatt minsann och då får vi väl det mesta i denna väg via skattsedeln – av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov!”. Till dig skänker vi ett citat från Elvy Söderström: vi har varit naiva.

Det är alltså viktigt att förstå att gamlen avgiftsbelägges för alla tjänster de erhåller. Sen finns högkostnadsskydd som garanterar att alla har råd. Men det där ”ha råd” är inte längre mycket att skryta med. Vi får snart se varför.

Vi börjar med boendet. Det har en hyra som vilken lägenhet i allmännyttan som helst. Här följer fyra exempel:

Örnsköldsgården (Övik), 1RoK, 29,6 m2 – 4180 kr/månad

Sörgården (Bredbyn), 1RoK, 35 m2 – 4759 kr/månad

Rönnen (Övik), 1 RoK, 31,7 m2 – 4930 kr/månad

Rosenbacken (Själevad), 1 rum utan kök, 30 m2 – 5941 kr/månad

Vi noterar att nyproducerade Rosenbacken är avsevärt dyrare i hyra, speciellt om man väger in att kök saknas. Att bygga nya äldreboenden kan alltså vara ett sätt att höja hyrorna i äldreomsorgsboendena bakvägen så att säga.

För omsorgen på omsorgsboendet betalar den gamle en omsorgsavgift. Storleken på den bestäms av det s.k. avgiftsutrymmet och i förekommande fall av maxtaket. Det fungerar så här:

Den gamle har en viss inkomst av pension och eventuellt andra typer av inkomster. Den totala inkomsten tillsammans med hyrans storlek avgör huruvida och i så fall hur mycket bostadstillägg som utgår från Försäkringskassan. Kalla för enkelhetens skull inkomsten efter skatt tillsammans med bostadstillägget för disponibel inkomst.

Från den disponibla inkomsten dras dels hyran, dels vad som kallas för minimibelopp. Det ska täcka mat och övrig livets nödtorrft. Detta belopp är idag 5249 kr. Det som då återstår, om något alls, är det s.k. avgiftsutrymmet. Kommunen tar av detta 2089 kr i omsorgsavgift. Finns det inte 2089 kr så tar man det som finns.

En omsorgsboende som har 0 kr i avgiftsutrymme har alltså lika mycket/lite kvar att röra sig med, som en som har exakt 2089 kr mer i avgiftsutrymme.

Vad ska då 5249 kr täcka? Det här:

Mat, el och servicepaket blir alltså 3938 kr/månad. Drar vi det från 5249 kr, så blir det 1311 kr kvar. Men endast om den disponibla inkomsten översteg hyran + 5249 kr i minimibelopp. Annars blir det mindre och i värsta fall kanske inget alls.

I exemplet Rosenbacken blir det då så här (och vi påminner om att med disponibel inkomst avses inkomst efter skatt tillsammans med bostadstillägg):

1. Disponibel inkomst understiger 11 190 kr => den gamle har max 1311 kr kvar efter alla utgifter.

2. Disponnibel inkomst ligger i intervallet 11 190 – 13 279 kr => den gamle har exakt 1311 kr kvar efter alla utgifter.

3. Varje krona som överstiger 13 279 kr i disponibel inkomst läggs till beloppet 1311 kr och summan är det den gamle har över efter alla utgifter.

Nu har vi så pass mycket information att vi kan fundera på vilka incitament som kan komma att styra kommunens agerande, när kommunekonomin sviktar och efterfrågan på äldreomsorgsplatser vida överstiger tillgången.

Första slutsatsen är att kommunens börs gynnas av att hyrorna trycks upp för lägenheter i äldreomsorgsboenden. Hyran inkomstanpassas ju nämligen inte av kommunen, utan det är staten som skjuter till pengar via bostadstillägget. En transferering mellan stat och kommun som bara passerar den gamle på pappret.

Andra slutsatsen är att kommunens börs gynnas av boende som har en disponibel inkomst så stor att vederbörande betalar max omsorgsavgift.

Tredje och sista slutsatsen blir att kommunens ekonomi gynnas av att gamla med låga disponibla inkomster förblir i sina hem.

Slutligen påminner vi om att, under förutsättning att du har råd, så fakturerar kommunen dig knappt 12 000 kr i månaden för att slutförvaras i ett rum utan kök på Rosenbacken. Det här försöker socialdemokraterna ännu i denna dag framställa som en fantastisk, svensk uppfinning i deras regi. Och missförstå inte: omsorgen är det nog inget fel på. Men den är liksom allt annat än billig. 

I efterdyningarna av besluten om nedläggningen av akut kirurgi och ortopedi vid Sollefteå sjukhus, så inkom skrivelser till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) som uttryckte oro för patientsäkerheten. Detta skedde perioden augusti till oktober 2017. Med anledning av detta valde IVO att öppna ett tillsynsärende mot Region Västernorrland.

Skrivelserna var författade av olika läkare verksamma i regionen. Vi har tagit del av detta underlag och det är tämligen omfattande. Totalt 29 sidor med diverse korrespondens. Så här beskriver IVO bakgrunden:

Det framgår inte av IVO:s beslut när tillsynsärendet öppnades. Men resulterande beslut, d.v.s. tillsynens resultat, är daterat 2018-06-18. Och i det undslipper inte Region Västernorrland kritik. Men den kritiken är inte det som detta inlägg intresserar sig för.

Istället är vårt intresse hur socialdemokraterna hanterat frågan. Vi vet att frågan om Sollefteå sjukhus har skadat S svårt. Partiet förlorade makten i Sollefteå. S har all anledning att försöka vara steget före i allt som rör RVN. Inget får lämnas åt slumpen. Skadereglering och misstänkliggörande av allt som inte är S-märkt, är och var av största vikt. Glenn Nordlund, då kommunalråd i Övik, skickades över till regionpolitiken. Han föreslogs som förstanamn till regionlistan under senhösten 2017. I samma veva som IVO inledde ett tillsynsärende mot Region Västernorrland kan man tro.

Den 25 april 2018 kunde man läsa i Allehanda att IVO-inspektörerna Andrea Blömer och Therese Olin varit på besök på Sollefteå sjukhus och träffat personalen. I juni samma år levereras IVO:s kritik.

Därefter val i september. Och nu i vintras meddelade IVO att tillsynsärendet avslutas, men påtalade samtidigt brister som borde åtgärdas.

En av de inspektörer som IVO skickade till Sollefteå sjukhus är aktiv socialdemokrat med tidigare förtroendeuppdrag i Öviks kommun – Therese Olin.

Under 2017 var Therese Olin styrelseledamot i Själevads S-förening. I den styrelsen återfanns också Kina Nylén, som är kommunalrådet Per Nyléns fru:

Therese Olin var även styrelseledamot påföljande verksamhetsår och hon återfinns i listan över socialdemokrater med förtroendeuppdrag i kommunen:

Är det någon som tror att Therese Olin var oberoende i förhållande till sitt uppdrag, när Region Västernorrland skulle sättas under lupp? Att det får gå till så här är skrämmande. Och nej, det spelar ingen roll om hon inte gjorde sig skyldig till något uppseendeväckande jäv i praktiken. En sådan här situation ska helt enkelt inte uppstå i ett friskt samhälle. Någon, hon själv eller någon annan, skulle ha dragit i nödbromsen och sagt: nej, det här är olämpligt.

Idag behöver inte Therese Olin pendla till IVO:s kontor i Umeå längre. Hon har nämligen, som oräkneligt många aktiva sossar före henne, fått en tjänst på Öviks kommun, där hon är jurist och dataskyddsombud.

Vi har tidigare skrivit om hur Eva Sonidsson flyttade till Övik så sent som augusti 2018 och direkt belönades med ett heltidsarvoderat förtroendeuppdrag som kultur- och fritidsnämndens ordförande. Hon tillträdde uppdraget vid årsskiftet, då nämnderna ombildas efter val.

Eva Sonidsson är f.d. ordförande för Socialdemokraterna Västernorrland, tillika f.d. riksdagsledamot. Hon var en av de sossar som hårdhänt slog ned intern opposition mot sosseriets hantering av Sollefteå Sjukhus. De ryggradslösa Övikssossarna rullade inställsamt och fjäskigt ut röda mattan för denna madam när hon flydde Kramfors kommun, för ett mer anonymt liv i Övik.

Det här är Eva Sonidssons förtroendeuppdrag i Övik:

Men det var inte bara hon som halkade in på förtroendeuppdrag. I den där särskilt mysiga andan av nepotism så skickade man in hennes man Christer Sonidsson också. Han förgyller nu skolpolitiken med sin närvaro, genom att vara ledamot i bildningsnämnden:

Vad ska du då lära dig av detta, arma läsare?

Det är den partiinterna S-hierarkin som styr kommunen – inte de förtroendevalda. La Co(S)a No(S)tra. Och det finns bara ett sätt att få bukt med den här rent äckliga partikulturen med all sin nepotism och det är att i nästa val sparka ut de här typerna ur stadshuset för första gången. Så som medborgarna gjorde i Sollefteå. Det finns inget ädelt eller socialt rättvist i att stödja ett parti som helt uppenbart ägnar sig åt institutionaliserad nepotism och svågerpolitik. Gör det skamligt att tillhöra det här gänget.

Eva Sonidsson får som kultur- och fritidsnämndens ordförande ett fast månadsarvode på 36 795 kr. Utöver det lär hon ha icke obetydlig pension från tidigare anställningar samt inte minst från sitt riksdagsuppdrag.

Kom ihåg: stoppa vinstjakten!

En av bloggens unga läsare hör av sig i ett privat meddelande på facebook.

Ärendet är en fråga: vet ni vad ett vårdbiträde i Övik tjänar? Ja, det vet vi. Kommunalarbetarens sida har just den informationen. Välj yrke och kommun, se vad medellönen för yrket är just där. Vi tipsar om den sidan och lämnar också informationen vad medellönen är för ett vårdbiträde i kommunen: 22 854 kr/månad.

Frågeställaren är blott några och tjugo år gammal och arbetar i äldreomsorgen. För en lön obetydligt över 20 000 kr/månad.

Just 20 000 kr/månad råkar också vara den övre gränsen för vad en arbetsgivare får ersatt av staten för en s.k. extratjänst. Den subventionerade anställningsform som det fr.o.m. årsskiftet är stopp för nyutfärdande av. Vad Öviks kommun betalat i lön till extratjänstanställda vet vi inte. Garanterat inte 20 000 kr/månad. Men inte heller så värst långt därunder. Det betyder att frågeställaren inte får ut mer än kanske tusenlappen mer i månaden efter skatt, än vad en person med en extratjänst får.

Ja, det finns vettigt utförda arbetsuppgifter på extratjänst.

Ja, de är försvinnande få till antalet.

Den stora merparten består av människor som befinner sig mycket långt från ett riktigt arbete på den öppna arbetsmarknaden. T.ex. invandrare som nyligen lämnat den s.k. etableringsprocessen och därmed endast befunnit sig ett fåtal år i landet, med allt vad det innebär av språkligt underskott och okunskap om hur diverse samhällsfunktioner fungerar.

Så värderas omsorgens händer.

När inte bruken längre skapar de underbetalda arbetarna, så får offentlig sektor kliva in istället. Någonstans måste framtidens sosseväljare skapas. Vad är bättre än att göra det in house?

Socialdemokraterna har här styrt i en mansålder och mer – all lön i de kommunala jobben är resultatet av socialdemokratisk politik.

Det gäller såväl tjänstemannafrälsets löner som skolbespisningens kvinnor med sina nariga händer och ömma axlar. Kommunal sektor har blivit en producent av fattigpensionärer.

Knappt 250 000 kr i årsinkomst har vår frågeställare, eventuell ob-ersättning undantaget. Sjuka kassans tak för sjuk- och föräldrapenning är idag 364 000 kr/år. Kommundirektören Magnus Haglund och mark- och planeringschefen Odd Johansson får mer pengar i sjukpenning för att ligga hemma på mage och kurera kusthöjdshemorrojder, än vad vår frågeställare får i lön för dagsverken i äldreomsorgen.

Om detta säger den socialdemokratiska socialministern Annika Strandhäll så här:

” – Att drabbas av sjukdom och inte kunna jobba och försörja sig och sin familj är en stor törn i livet. Då ska du känna en ekonomisk trygghet så att du kan fokusera på att bli frisk och komma tillbaka till jobbet, säger Annika Strandhäll, socialminister, i ett pressmeddelande.”

Varför ska kommunala tjänstemän som tjänar 3, 4 ja t.o.m. nästan 5 gånger mer än ett ungt vårdbiträde i kommunen, alls överhuvudtaget få sjukpenning under den första sjukmånaden?

Du som är ung idag har mycket att fundera över. Och dina val måste du bära resten av livet. Inklusive vad du väljer att rösta på.

Allehanda har i en rad artiklar skrivit om kommunens äldreomsorg den sista tiden. Ulf Häggqvist har skrivit om Rosenbacken och hur många platser till som behövs på äldreboenden i kommunen i en nära framtid. Torbjörn Berlin har skrivit om de 5000 m2 äldreboende som nu står tomma i Moliden, efter det att Mogården stängde som en konsekvens av Rosenbackens idrifttagande. Igår skrev han om en föreläsning som Demensföreningen inbjudit till på temat framtidens äldreomsorg. Föreläsare är en professor i socialt arbete.

(Demensföreningens arrangemang brukar vara bra. Tyvärr hittar vi ingen information om vilket datum och tid som denna föreläsning går av stapeln. Den intresserade kan nog dock googla fram ett telefonnummer till en representant för föreningen. Kanske har föreläsningen nu redan hållits.)

De här artiklarna har en sak gemensamt: de undviker att ställa frågor till politiker.

Vi skickade därför ett email till journalisten Torbjörn Berlin, som vi författade så här:

“Hej, läser denna https://www.allehanda.se/artikel/moliden/5-000-kvadratmeter-tomma-lokaler-i-moliden-hoppet-star-till-en-privat-aktor-och-nytankande

Varför ställs inga frågor till politiker? Som läsare är man inte speciellt intresserad av att höra tjänstemän hänvisa till politiker, utan att några frågor sedan ställs till politiker.
Det här är ett återkommande fenomen i tidningen som är mycket trist. Häromdagen var det artiklar om Sidensjöskolan. Samma sak där. Endast en f.d. centralt placerad politiker intervjuades. De politiker som har det reella ansvaret klarar sig undan frågor. Varför? Ingen behöver svara på frågan varför förfallet på Sidenskolan tillåtits gå så långt. Man kan nästa tro att det är politikerna som bestämmer vad som ska stå i ÖA? “

Det är nu två dygn sedan vi skickade emailet. Vi har inte fått svar. Kanske borde vi ge Torbjörn Berlin längre tid på sig att svara. Men det vore inte speciellt svårt att svara med en artighetsfras som åtminstone visar att han tagit emot emailet och läst det.
Hursomhelst. Eftersom Allehanda ofta undviker att ställa relevanta frågor till politiker, så tänkte vi ge våra läsare en chans att göra det istället.

Därför finner du nedan en förteckning över omsorgsnämndens ledamöter i Örnsköldsvik, tillsammans med partibeteckning. Detta är de politiker som ansvarar för äldreomsorgen i Örnsköldsvik. Ordförandens arvode är 46 830 kr/månad. Vice ordförande har 8697 kr/månad och 2:e vice ordförande 4348 kr/månad. Omsorgsnämnden sammanträder ca 9 ggr/år.

Ledamöter:

Anna Sundberg (S) Ordförande
Gunnar Jutterström (S) 2:e vice ordförande
Susanne Silverkraft (S)
Kent Lundgren (S)
Elin Nordfjell (S)
Örjan Forsberg (S)
Barbro Olsson (C)
Roland Wahlberg (C)
Liisi Hägglund (C)
Annica Jonsson (M) Vice ordförande
Maude Eriksson (KD)
Ulla Grundberg Larsson (V)
Gösta Nordberg (SD)

Ersättare:
Marianne Vestin (S)
Håkan Isaksson (S)
Marielle Sjölund (S)
Zouheir Assaf (S)
Vega Näsström (S)
Tobias Hermansson (S)
Göran Algotsson (C)
Maud Gustavsson (M)
Monica Nordstrand (M)
Maria Berggren (KD)
Gunnel Sedin (KD)
Michael Carlsson (V)
Arne Lindberg (SD)

Vill du nå dessa på email så går det förmodligen bra att använda: [fornamn].[efternamn]@ornskoldsvik.se

Eller så tittar du i kommunens förtroendemannaregister. (I skrivande stund stängt för underhåll).

Låg lön gör ett yrke oattraktivt, med få undantag.

Låga löner och dålig arbetsmiljö gör det på sikt omöjligt att försörja en sektor med bra personal.

Frågan är om inte vård- och omsorg är på väg dit. Kanske i hela landet, men säkerligen i Övik.

Låt oss börja med att titta på löner. Kommunalarbetaren har en fin funktion på sin sida, där man kan välja yrken och kommun, varpå medellönen presenteras. Siffrorna avser år 2017. Så här ser det ut för Övik i några kategorier:

Barnskötare 23 886 kr/månad
Vårdbiträde 22 685 kr/månad
Personlig assistent 23 125 kr/månad
Skötare 24 350 kr/månad
Städare 22 596 kr/månad

Vilken kille eller tjej lockas av vårdbiträdesyrket med den medellönen? Vi behöver nog inte utveckla det resonemanget.

Varje vårtermin, runt mars månad, så beslutar bildningsnämnden hur gymnasieskolan skall dimensioneras i de olika programmen till påföljande hösttermin. Beslutsdokumentets övre del ser ut så här:

I dokumentet följer sedan en tabell över de olika gymnasieprogrammen. Tabellen visar tre sifferuppgifter för respektive program. Först hur många förstahandssökande det fanns till programmet. Därefter, inom parentes, hur många av dessa som var behöriga. Den tredje siffran är hur många platser kommunen dimensionerar för. Så här ser det ut och observera nu vård- och omsorgsprogrammet som är blåmarkerat:

Vård och omsorg hade endast 23 förstahandssökande och av dessa var ynka 10 behöriga. Kommunen dimensionerar programmet för 30 platser. För att förstå det, tänk på att flera elever kommer att antagas till utbildningen som inte hade den som förstahandsval.

Den här tabellen är inte rolig läsning. Inte bara är det tragiskt att så få väljer vård och omsorg. Det är absurt att kommunen dimensionerar 16 platser på frisörutbildningen. Halva antalet av vård och omsorg – det program som skall suga upp både framtida vårdbiträden likaväl som de elever som vill gå vidare till sjuksköterskeutbildning. Inte en enda behörig förstahandssökande fanns till mark och anläggning. Och bruksorten Övik med sina tre helt dominerande arbetsplatser på den privata sidan i form av Metsää Board, Hägglunds och Domsjöfabrikerna, har bara 6 behöriga förstahandssökande till industritekniska programmet.

Hur många elever går då i åk1 på vård och omsorg? Vi känner inte antalet för höstterminen 2018. Men på Skolverkets hemsida finner vi att läsåret 2017/18 så gick det 19 elever på vård och omsorg åk1 i Övik:

Tro oss när vi påstår detta: våra problem har bara börjat. Ungdomens intresse för vårdyrket är katastrofalt lågt och av goda skäl. Vi skulle alltså behöva höja lönerna för att ha en chans att rekrytera till vård- och omsorgssektorn på längre sikt. Samtidigt finns inte ekonomin hos kommunen att göra just det. Fast i en rävsax.

Samlingsnamnet på äldreboenden är “särskilt boende”. Sådant boende delas upp i tre kategorier: servicehus, vård- och omsorgsboende samt korttidsplatser.

Nedan framgår hur många platser det finns i respektive boende:

Bilden är tagen ur en rapport lämnad till humanistiska nämnden och omsorgsnämnden. Rapporten är upprättad den 28/12 2018.

Lediga boenden:

Utöver dessa lediga platser så fanns 3 lediga platser i demensboenden.

Vi kanske ska fundera lite på vad “ledig plats” egentligen betyder. Knappast är det att det finns en överkapacitet i utbudet boenden. Snarare är det så att människor lämnar sina boenden, antingen genom dödens inträde eller för en plats i sjukvården utan att förväntas komma tillbaka. Boendeplatsen sägs upp. Men det tar en tid innan platsen kan komma en annan människa till del. Rum/Lägenhet behöver tömmas av anhöriga. Därför är “lediga” ett ord som ger fel association. Kanske vore “under byte” bättre. Hyresgästen har avflyttat men ingen ny har tagit platsen i besittning ännu.

Notera att nybyggda Rosenbacken har en 1 plats under byte av hyresgäst på 90 lägenheter. Bjästagården har 3 på 26 platser. Detta är något av en statistisk anomali. Antingen är de boende på Rosengården väsentligen friskare än på Bjästagården, eller så har Bjästagården svårt att fylla sina platser. Det senare låter inte troligt. Om någon läsare kan förklara detta får ni hemskt gärna kommentera under inlägget eller på facebooksidan. Slumpen kan förstås vara en förklaring. Vi hatar slumpen.

Slutligen hur många som är biståndsbedömda:

Här är, tolkar vi det som, den grupp som väntar på plats i särskilt boende. Den utgörs nästan helt av människor som har behov av vård- och omsorgsboende. Vi har ställt frågan till kommunens samordnare om denna grupp är en kö. Frågan har ställts på email. Som vanligt i känsliga frågor blev vi ombedda att ringa istället. Saken är alltså på något sätt så komplicerad att samordnaren kan inte knacka ned några snabba rader i ett email som förklarar hur fördelningen av “lediga” platser görs.

Framtiden då? Låt oss resonera. Ett alternativ är att bygga ett eller flera äldreboenden till. Själva byggkostnaden är nog trots allt hanterbar. Om kommunen lånar 150 Mkr och vi räknar på en genomsnittsränta under de närmsta 30 åren på 5%, så blir ränta och amortering i snitt knappt 9 Mkr per år under den 30-årsperioden. Det finansierar vi genom att halvera arvoden och ersättningar till de förtroendevalda (kommunens årliga utgift var 18 Mkr, kanske ni kommer ihåg?). Vi anses ha råd med simhallsbyggen, så varför inte?

Nej, det djävulska ligger i driftkostnaden. Arbetskraftskostnad, uppvärmning, förbrukningsmaterial inklusive mat, samt underhåll – allt detta är tillsammans mycket mer än ränta och amortering. Och gamlen går just inte att lugga så mycket mer nu, när det gäller egenavgifter. Är du som läser ung? Ja, då kanske ett förtydligande är på sin plats, vad gäller detta sista påstående. Det är alltså så att de gamla betalar en avsevärd avgift för sitt boende (eller hemtjänst). Glöm det där med att vi har så höga skatter och får då så mycket tillbaka. Du får tillbaka när du inte behöver det och får betala egenavgifter när du är som svagast. Det är den svenska modellen. Socialdemokratiskt köp av röster. Maxtaxa på dagis, minimitaxa på äldreboendet.

Så vad kan då kommunen göra? Spela med de kort man har. Det betyder att hemtjänsten kommer att expanderas istället för antalet särskilt boendeplatser. För att inte antalet biståndsbedömda ska se stötande högt ut, lär också ribban för att bli biståndsbedömd höjas. Det här är förstås inte något som sker över en natt, utan med små steg. Sakta anpassas vi till ett i dessa avseenden fattigare samhälle.

En sista aspekt är arbetskraftsförsörjning. När kommunens ekonomi pressas nedåt, så minskar utrymmet för lönehöjningar i vårdsektorn. Det får konsekvenser vad gäller nyrekrytering till yrkena där. Frågan är hur äldreomsorgen kommer att se ut m.a.p. på personal om 10 år? I nästa inlägg tittar vi lite på hur kommunen dimensionerar gymnasieprogrammen och vilka utbildningsval unga gör i kommunen.

[Nedan inlägg har varit färdigskrivet ett bra tag och väntat på att publiceras. Nu lägger vi upp det, då dagens gratis-ÖA innehåller en artikel på just detta tema signerad Ulf Häggqvist.]

Allehanda hade i höstas en hyllningsartikel till det nybyggda äldreboendet Rosenbacken uppe på nätsidan. Inga kritiska frågor ställdes. Det är som ett “hemma-hos-reportage”.

Vi har tidigare behandlat medias hantering av Rosenbacken i inlägget “In i dödens väntrum“. Efter att ha läst Allehandas artikel känns det inlägget högst aktuellt fortfarande.

Men vi reagerade nu på en faktaframställning i artikeln. Där skrivs att Rosenbacken har 90 lägenheter och man skriver så här om bemanningen:

“Och Rosenbacken är en relativt storarbetsplats. Förutom 4 enhetschefer arbetar här 78 undersköterskor/vårdare, 6 sjuksköterskor, 10 från daglig verksamheten, 2 handledare, 1 på Träffpunkten, 5 på Örngruppen, 1 lokalvårdare, 9 serviceassistenter, 2 drifttekniker och 3 vaktmästare.”

Det ska nu sägas på en gång att vi inte är experter på äldreomsorg. Men, räkna kan vi ju. Personalstyrkan är alltså totalt 121 personer på 90 lägenheter. Är detta rimligt? 3 vaktmästare – när man redan har 2 drifttekniker…? Men bara en städare? Och 4 enhetschefer; behövs det verkligen en enhetschef per 23 lägenheter? Hur många flerfamiljshus eller kommersiella lokaler (nog så komplicerade i fastighetstekniskt avseende) har 2 drifttekniker och 3 vaktmästare på motsvarande 90 lägenheter? Inga alls. Absolut inga alls.

Behövs verkligen så mycket personal? Kanske det gör det. Kanske inte. Enligt kommunens hemsida är hemtjänstens verksamhet inhyst i Rosenbacken. Har man kanske räknat in hemtjänstens personal i ovan? Men varför skulle man göra det? En sak är i alla fall säker: med en sådan omfattning på personal, så är inte huvudfrågan arbetskraftsförsörjning, utan hur arbetskraften skall försörjas.

Missförstå nu inte detta för kritik mot människorna som arbetar inom äldreomsorgen. Det är det inte. Istället måste insikten bli denna: med sådan standard så kan aldrig kommunen finansiera omsorgsboende med Rosenbackens kvalitet och materiellt höga nivå, till alla som har behov av omsorgsboende. Tillgång kommer alltid att understiga efterfrågan. Vi har alltså väldigt fina äldreboenden, men bara för ett fåtal. Allehandas artikel meddelar:

“På Rosenbacken finns 90 lägenheter och vid starten flyttades ett femtiotal personer över från gamla Rosenborg och Mogården. I slutat av maj var alla lägenheter tagna. Nu står folk i kö för att få en plats på boendet.

– Det gick i rasande fart och det var ett högt tryck i starten, säger Cecilia Wackerberg.”

En ekonom skulle uttrycka det som att efterfrågan överstiger tillgången. På en fri marknad justeras då priset uppåt tills dess att efterfrågan och tillgång möter varandra. Men här finns ingen fri marknad och en sådan vore nog inte heller lämplig. Och då infinner sig frågan: vilka kommuninvånare får nåden att bo på Rosenbacken?

Hur delas de kommunala tjänsterna ut? Det vet du. Om inte den nepotistiska kulturen i Övik – sanktionerad av de flesta politiker i fullmäktige – bryts, så kommer vem du är att avgöra din chans att få ett omsorgsboende. Och om detta inte biter på dig med din egen person som omsorgsbehövande mall, så se din gamla mamma framför dig istället.

Hur mycket kan då behovet av äldreomsorgsboende öka under de närmsta 10 åren?

En uppfattning får vi om vi tittar på demografin. År 2007 så bodde 8643 människor i åldersintervallet 7[69-89 år] i kommunen. Samma årskullar var 10 år senare 4043 till antalet  – d.v.s. antalet människor i intervallet [79-99 år] år 2017. Lite löst, om man bortser från in- och utflyttning, kan man säga att 47% levde fortfarande.

Idag är antalet kommuninvånare 9994 i intervallet [69-89 år]. Om samma procentandel av dessa återfinns i kommunen 10 år senare 2027, så kommer de vara 4675 till antalet. En ökning med 632 invånare eller knappt 16%. Lika många fler som det började 1:or i grundskolan i höstas. Men i åldersintervallet [79-99 år]. Eftersom hälsan och förväntad livslängd ökar så kommer förmodligen den numerära ökningen vara ännu större.

Borde inte en dagstidning granska hur verkligheten ser ut och vad det kan komma att betyda i relativt nära framtid? Istället för att göra någon typ av hemma-hos-reportage?

Vi har försökt få svar från kommunen på hur dessa platser delas ut. Det enda svar vi fått är att det krävs beslut från biståndsbedömare. Alltså det rätt självklara att någonstans måste behovet av omsorgsboende styrkas ur medicinsk synvinkel. Men, det förklarar inte hur kön sedan sätts samman. För kom ihåg att det är just kö. Det måste betyda att fler invånare bedömts ha behov av omsorgsboende, än det finns platser. Det sitter alltså gamlen idag med omsorgsboendebehov, men inga platser finns att ge dem. Därför blir det naturligt att fundera över hur den kön förändras om och när en köandes hälsotillstånd försämras och blir sämre än hos personer som befinner sig längre fram i kön. Avancerar personen med sämre hälsa då i kön?

Hela frågeställningen är en riktig politisk bomb. För kom ihåg att allt som rör enskilda medborgares hälsa och gränssnittet mot offentlig sektor, är sekretessbelagt. Det betyder att det är fullständigt omöjligt att granska denna omsorgsboendekö och ställa köplats mot hälsotillstånd. På sin höjd kan man göra mycket svepande och generella anmälningar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Sannolikt skulle de gå direkt i papperskorgen, för hur ska IVO kunna agera på rena misstankar om ett systematiskt beteende, där faktaunderlag helt saknas i anmälan?

Inga ekonomiska resurser finns att bygga ikapp underskottet äldreboendeplatser. I framtiden kommer därför vem du är och vad du varit, att påverka dina chanser att få plats på ett äldreboende. Har du ett brett nätverk är det bingo. Är du en 85-årig ungmö i Bredbyn, utan anhöriga och satt under godmanskap? Finns i sjön. Och ribban för att överhuvudtaget bli biståndsbedömd för att kvala in i kön, kommer att höjas. Tro oss. Någonstans höjs alltid ett pris, så att efterfrågan möter tillgång. I detta fall blir det inte kronor och ören, utan ett moraliskt pris som höjs.

I nästa blogginlägg redogör vi för hur många personer som har särskilt boende i kommunen och hur många som, efter biståndsbedömning, väntar på boende.

Vi lovade att återkomma till Mello när Glenn Nordlund besvarat den interpellation liberalerna ställt i fullmäktige. Interpellationen ställdes efter det att den smaklösa representationen och utdelandet av mellobiljetter till kommuntjänstemän blivit kända. Vårt inlägg i saken har förmodligen bidragit till att allmänheten fått kännedom om saken. Örnsköldsvik Allehanda skrev om det hela först när liberalerna gjorde ett utspel.

Interpellationen innehöll följande frågor:

“1) Vilka riktlinjer följer kommunen när det gäller representation vid event som t.ex.
Melodifestivalen?
2) Vilka kostnader för representation, möten, etc. har kommunen tagit inför och
under Melodifestivalen?
3) Vilka personer har bjudits in att delta i representation, möten, etc. inför och under
Melodifestivalen?
4) Hur många biljetter har kommunen genom avtalet med Live Nation eller på annat
sätt fått eller betalat för till Melodifestivalen?
5) Vem har beslutat om vilka som ska representera kommunen i de aktiviteter som
genomförts inför och under Melodifestivalen?
6) Vilken återkoppling och uppföljning förväntas av de personer som deltar i
kommunens representation?”

Det fullmäktigesammanträde där interpellationen skulle ha besvarats, gick av stapeln den 28/5. Nu har protokollet från sammanträdet gjorts tillgängligt på kommunens hemsida. Där kan man läsa:

“Vid kommunfullmäktiges behandling meddelar Glenn Nordlund (S) att han avser att
besvara interpellationen vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde.”

Glenn Nordlund duckar alltså och skjuter upp svaret till sista fullmäktigesammanträdet före sommaruppehållet den 18/6.

Varför?

Fler människor har semester. Arbetsplatserna är glesare. Snacket blir mindre omfattande. Färre människor får kännedom om saken. Lägg om möjligt tid mellan det skandalösa och den punkt i tiden när du blir svaret skyldig.

Vi återkommer.