Statistiken hos BRÅ över anmälda brott per 100 000 invånare finns uppdelad per kommun. Därför kan vi plocka ut Västernorrlands kommuner och redovisa dem separat. Alla siffror avser senast tillgängliga år (2021) såvida inte annat anges.

Innan vi tittar på Västernorrland, kan det vara bra med en utblick i landet i övrigt:

• Antalet anmälda brott per 100 000 invånare i riket som helhet var 14 215
• Stockholms Stad har flest anmälda brott per 100 000 invånare; 21 262
• Minst antal hade Ydre kommun (3850) och Habo (3657)
• (Ydre är efter västerbottniska Bjurholm, landets minsta kommun med 3689 invånare. Habo ligger i Jönköpings län och har drygt 13 000 invånare.)
• 150 av rikets 290 kommuner har färre än 9000 anmälda brott per 100 000 invånare och 59 kommuner har färre än 7000.

Så, med denna vetskap kan vi notera några avvikande och obehagliga exempel.

Kommunen med näst flest anmälda brott per capita är Ljusnarsberg med 16 720 anmälda brott per 100 000 invånare. Ljusnarsberg är en mycket liten kommun i Bergslagen i Örebro län. Invånarantalet är 4526.

18% av Ljusnarsbergs invånare är födda i ett annat land än Sverige. Det är invandring som tillkommit i sen tid. 2014 föddes det 41 barn i Ljusnarsberg. Samtidigt var nettoinvandringen 405 personer genom Migrationsverkets försorg (anvisningar).

Andra små landsbygdskommuner som sticker ut är Gullspång, Mark och Åsele. Gullspång och Mark har drygt respektive knappt 13 000 anmälda brott per 100 000 invånare. Det är mer än Stockholmskommunerna Huddinge och Haninge. Åsele ligger inte långt efter med dryga hundratalet färre än Huddinge.

(Gullspång och Mark ligger i Västra Götalands län).

Det finns en Norrlandskommun som har fler anmälda brott än Åsele. Ja, flest av alla Norrlands kommuner. Det är Härnösand.

Nedan diagram visar siffrorna för Västernorrlands kommuner:

Ovan ordning på länets kommuner förvånar nog inte. Orsaken till varför Härnösand toppar behöver nog inte heller nämnas.

BRÅ tillhandahåller denna statistik från 1996 och framåt. Då var samma siffror dessa: 8067 för Härnösand och 7763 för Kramfors.

Övik håller näsan över ytan i förhållande till Härnösand och Kramfors. Dock har antalet anmälda brott per 100 000 invånare ökat mer i Övik. Jämför vi siffrorna för 2021 med de för 1996 i samma diagram, så ser det ut så här:

I Sundsvall har antalet anmälda brott per 100 000 invånare minskat perioden 1996-2021. I Härnösand, Kramfors och Övik är ökningen istället avsevärd och ligger i spannet 55-97%.

Notera att siffrorna avser alla anmälda brott. Sundsvall må ha minskat där, men trots det har viss typ av brottslighet letat sig till länet största stad – brottslighet som inte fanns där tidigare.

Det återstår att se om Övik kommer gå Härnösands eller Sundsvalls väg.

Det skjuts och det sprängs.

Den senaste tidens händelser i Stockholm lämnar SVT och annan politiskt korrekt massmedia ingen ro. Det går liksom inte längre att varken dölja eller blunda för utvecklingen.

Kommer aldrig att komma hit! Ändå har gangstermorden nått Sundsvall.

Brottsligheten har inte alls ökat! Traditionsenligt svar från vänsterkanten.

Låt oss nämna några ord om utvecklingen i riket som helhet och sedan i ett andra inlägg titta specifikt på Västernorrland.

BRÅ, Brottsförebyggande rådet, för statistik över brottslighet. Det är därifrån vi har tagit alla uppgifter. Samtliga siffror avser anmälda brott per 100 000 invånare. Alltså ett mått per capita, varför siffrorna är jämförbara mellan såväl kommuner som år (befolkningsökning spelar ingen roll).

Under perioden 1950-1975 så tredubblades(!) antalet anmälda brott per capita:

Socialförsäkringar, explosivt ökande skattetryck och själlösa betongbostadsområden infriade inte de socialistiska drömmarna. Många fick det onekligen bättre ställt, men alldeles uppenbart hände också något annat. Utanför denna texts tema, kan man fundera över huruvida lyckan i samhället ökade.

(Schimpanserna som rymde från Furuviksparken i Gävle hade allt; värme, mat, tak över huvudet och överhetens omtanke. Ändå valde de vinterkylan när möjligheten gavs.

En av de apor som sköts ihjäl var känd under namnet Santino. Han uppmärksammades då han samlade sten med avsikt att kasta dessa på kommande djurparksbesökare.

Santino dog med stövlarna på och med hedern i behåll. I sossedjurparken finns det många apor, men få som han.)

Från år 1975 och framåt ser det ut så här:

Fram till ca 1990 så fortsätter ökningen. Därefter svänger kurvan och bryter 14 000-linjen flera gånger. Trenden just nu verkar vara att kurvan är på väg ned och kanske kommer understiga 14 000 vid detta års slut.

Som vanligt finns ett men: brottsligheten över tid är en jämförbar. De anmälda brottens sammansättning ändras med tiden. Låt oss ge några exempel för att göra detta begripligt.

Brott som minskar är tillgreppsbrott, inbrottsstöld, bostadsinbrott, rån, billtillgrepp, stöld ur bil, rån och grovt rån. Att det sker är fullt logiskt. Användningen av kontanter har minskat kraftigt. Det minskar såväl antalet person- som värdetransportrån. Moderna bilar är elektroniskt låsta och mycket svåra att stjäla. Larm- och övervakningsutrustning för såväl hemma- som företagsbruk har blivit mycket effektiv och prismässigt överkomlig.

Vad är det då som ökar? Utöver skjutningar och bombattentat, vill säga.

Jo, det är enkelt: från millenieskiftet ökar kraftigt misshandel, grov misshandel, dråp, mord, våldtäkt, grov våldtäkt, sexualbrott, bedrägeri, skadegörelse, narkotikabrott och rattfylleri.

Länk till sida hos BRÅ där statistikuppgifterna återfinns.

Brå har släppt preliminär statistik över anmälda brott under 2019. Här följer siffrorna för Bullerbyn. Ja, alltså för Övik. Bullerbyn var vad polischef Dick Danielsson kallade kommunen.

Riktigt vad som föranledde Dick att använda smeknamnet Bullerbyn, vet vi inte och vi förstår inte heller valet. Ty i vårt Bullerbyn begås inte 106 sexualbrott per år.

Diagramet nedan visar det över lång tid stigande antalet våldtäkter. 2019 var all time high, med 45 våldtäkter. Föregående år var antalet 24. Det är nära nog en fördubbling.

Faktum är att i Bullerbyn Övik så var det fler våldtäkter per capita än i Stockholms Stad. Den senare kommunen hade 76 våldtäkter per 100 000 invånare. Vi hade 80.

Jämför det med året 1996: då hade Stockholms Stad 28 våldtäkter per 100 000 invånare, medans Övik låg på blygsamma 9.

Nedan tabell visar en del av resten av tillgänglig (preliminär) statistik.

Granskning Örnsköldsviks alldeles egna limericksmidare har varit snabbt ute och levererar passande ett kriminologiskt alster:

Mysfunktionell polischef i Övik
gav kommunal bullerbyanda sin replik.
-Allt lugnt, ingen bov han sett,
rykten som helt saknar vett!
Typiskt dysfunktionellt för en dylik:
"Knicke-Dick”