En titt på målen i Ångermanlands tingsrätt

Bloggen har återkommande genom åren redogjort för brottmål vid Ångermanlands tingsrätt. Här kommer en enkel och förhoppningsvis allmänbildande redogörelse för den som vill följa tingsrättens verksamhet, samt hur omsättningen på mål i tingsrätten ser ut.

Tingsrätten schemalägger förhandlingar för de mål som inkommer. Schemat sammanfattas i en uppropslista och den listan kan begäras ut. Enklast är att maila registrator på tingsrätten, men det går även bra att ringa. Emailadress och telefonnummer finner man på tingsrättens hemsida (googla). Tingsrättens personal som hanterar sådana förfrågningar brukar vara snabba och hjälpsamma.

Exempel på hur en sida i uppropslistan kan se ut:

(Det grova barnpornografibrottet i bilden ovan är hemmahörande i Öviks kommun. Den åtalade har erkänt brott.)

Målen i tingsrätten fördelas på fem olika kategorier, där brottmål är den största. Övriga fyra är tvister, småmål, konkurser och ärenden. Under ärenden sorterar äktenskapsskillnad, godmanskap, förvaltarskap, m.m.

Vi tittade på hur många mål i respektive kategori det fanns i uppropslistan för perioden 7 mars till 24 maj. Resultatet visas i diagrammet nedan.

För varje mål i uppropslistan anges ett målnummer. Sådana nummer uppstår när en stämning lämnas in. För brottmål är det åklagaren som lämnar in en stämningsansökan. Det är en handling som kan sägas utgöra starten på tingsrättens hantering. En stämningsansökan kan begäras ut och är offentlig handling. Ett målnummer kan också skapas när en offentlig försvarare utses och då före det att en stämningsansökan har upprättats. Det kan vara i en situation där ett mycket grovt brott har begåtts och en person häktas i en häktningsförhandling.

Ett exempel på målnummer är B 2697-21. Av numret kan man utläsa att det är ett brottmål (därav bokstaven B), samt att det upprättades under år 2021.

Med hjälp av målnumren i uppropslistan har vi tittat på hur de schemalagda målen föredelar sig i åldershänseende:

Som synes är en mycket stor majoritet av målen som går upp i tingsrätten vårvintern 2024 hänförliga till åren 2023-2024. Det får betraktas som positivt att tingsrätten verkar hålla jämna steg med inflödet mål. Man kan i sammanhanget påminna om att svenska fängelser bokstavligen svämmar över av fångar och att det (bisarrt nog) är kö för att avtjäna fängelsestraff.

Avslutningsvis: skulle du vilja förvissa dig om att en person inte varit i klammeri med rättvisan de senaste åren, så finns det tjänsten Lexbase. Där kan man söka på namn eller personrummer. Om en person figurerar i någon av rikets tingsrätter de senaste fem åren, så får man garanterat träff där. Mot avgift kan man erhålla domar från Lexbase.

Viktigt! Att ett namn finns i Lexbase betyder INTE att vederbörande nödvändigtvis är dömd i domstol. Anledningen till förekomst kan vara en tvist, skillsmässa eller annat tingsrättsärende. Man måste ALLTID gå vidare och läsa de handlingar som finns, för att avgöra om det finns en brottshistorik.

Man kan även vända sig till tingsrätten och be om en ärendelista på en person. Man får då alla mål som den personen figurerar i, oavsett roll. Notera att roller kan vara som svarande (åtalad), vittne, målsägande och annat. Man får endast svar för mål som har hanterats vid tingsrätten frågan ställs till.




Öviksbo åtalas för barnpornografibrott

En 29-åring bosatt strax utanför centralorten åtalas för barnpornografibrott.

Rättegång hålls i mitten av maj.




Våldsvågen: “Ett starkare samhälle – ett tryggare Sverige”

Med anledning av kommunalrådet Per Nyléns reklamfilm för S, där han förskrev socialdemokrati som recept mot corona och skogsbränder, så kommer här ett fredagsinlägg som t.o.m. sosseväljare borde kunna förstå. Länk till tidigare inlägg.

För er som läst Allehanda, lyssnat på SR eller tittat på SVT i veckan och tror att allt är som vanligt i sommaridyllen, kommer här ett axplock av “incidenter” de senast sju dagarna i det “nya Sverige”. Tro inte att Örnsköldsvik kommer undan utvecklingen. Den är redan på gång. Alla ingredienser är på plats och vi kommer drabbas lika hårt som andra f.d idyller i södra delen av landet.

Listan gäller endast de grövsta brotten. Vi har inte fått med allt. Lokalmedia brukar rapportera “vardagsbrott” såsom överfall, rån, sexuellt ofredande, äldrebrott, knarkbrott, misshandel med mera. Den listan blir svår att ta fram och alltför lång att publicera. Nedan lista är framförallt plockad från daglig läsning av Göteborgsposten. Notera att varje bild är klickbar och leder till källan.

Fråga din lokala sosserepresentant eller -agitator om de bär något ansvar för nedan.




När etnicitet plötsligt spelar roll

[Sammanfattning: Minderårig flicka blir sexuellt ofredad på badhuset i Örnsköldsvik av en ensamkommande afghan. Tingsrätten frikänner afghanen med motiveringen att flickan kan ha förväxlat gärningsmannen med annan person, då den åtalade befann sig bland landsmän när utpekandet skedde. Hon anses alltså inte kunna känna igen en afghan bland afghaner.]

Badhuset i Örnsköldsvik, med det träffande namnet “Paradisbadet”, var under en period hårt drabbat av flera fall av sexuella ofredanden. Fallen har det gemensamt att de begåtts av s.k. ”ensamkommande flyktingbarn”. Barn som ofredar sexuellt är en provocerande framställning av saken, men så dumt blir det när vedertagna och politiskt korrekta begrepp används. Det rör sig förstås om ungdomar och i flera fall av unga vuxna. Brottsoffren är däremot i flera fall minderåriga.

Ett sådant fall inträffade den 29:e juni 2016. Det har nyss fått sin rättsliga prövning avklarad. Varför det dröjt sådan tid mellan brott och prövning vet vi inte. Men över 1,5 år från anmälan till förhandling i Ångermanlands Tingsrätt är naturligtvis oacceptabelt lång tid. I en minderårig persons liv en evighet.

Örnsköldsviks Allehanda skriver efter det att dom har fallit:

En flicka besökte Paradiset i Örnsköldsvik och vid en vattenrutschbana ska hon flera gånger ha blivit sexuellt ofredad av en man.

Händelsen polisanmäldes och en utpekad ung man åtalades, men nu har Ångermanlands tingsrätt valt att fria mannen från misstankarna.

…[]…

I domen tvivlar man inte på att flickan blivit utsatt för tafsandet. Däremot går det inte att styrka att det var just den utpekade mannen som utförde handlingarna.

Mannen själv har hävdat att han inte var i rutschbanan.

Med hänsyn till den förväxlingsrisk som härmed får anses föreligga kan det i avsaknad av närmare utredning och mer detaljerade uppgifter inte anses styrkt att xx varit den person som begått den åtalade gärningen”, skriver tingsrätten i sin motivering.

Hela åtalet ogillas därför och mannen frias från misstankarna om sexuellt ofredande.’”

Som vanligt när Örnsköldsviks Allehanda är i farten, är det vad som inte skrivs som är det intressanta. Ty läser man domen och tar med citatet ovan, men lägger till några meningar, så lyder det:

Enligt uppgift ska xxxxxx xxxxxxxx, i samband med utpekandet, ha suttit i en mindre bassäng tillsammans med flera av hans vänner från boendet. Dessa personer har varit av liknande etniskt ursprung och tingsrätten finner inte annat visat än att alla i gruppen, förutom en, haft liknande badkläder. Med hänsyn till den förväxlingsrisk som härmed får anses föreligga kan det i avsaknad av närmare utredning och mer detaljerade uppgifter inte anses styrkt att xxxxxx xxxxxxxx varit den person som begått den åtalade gärningen. Åtalet ska därför ogillas i sin helhet.”

Häpnadsväckande. Kanske historiskt unikt i en tingsrätt? För vad skriver egentligen domaren? Jo, rätten underkänner målsägarens utpekande av svaranden, för att förväxlingsrisken är för hög – beroende på att han sitter i en bassäng tillsammans med personer av samma etnicitet iförda liknande badkläder.

Omformulerat och rakt på sak: en svensk minderårig flicka anses inte kunna peka ut en afghansk ungdom när denne befinner sig bland andra afghaner iförda liknande badkläder.

Låt oss nu leka tvärtomleken här. Vad händer om vi applicerar rättens resonemang på ett omvänt etniskt förhållande och ställer frågan: kan det någonsin, någonstans, anföras som argument för ett underkännande av en afghansk målsägandes utpekande av en svensk gärningsman, att förväxlingsrisken var hög då gärningsmannen var svensk och befann sig bland svenskar? Det skulle förstås vara en fullständig anomali. Men uppenbart går det omvända och i grunden rasistiska, resonemanget bra.

Eller? Skulle rättens resonemang fungerat om etniciteten inte var hemmahörande i Afghanistan, utan i Somalia? En tingsrätt som sa: svenska flickor kan inte känna igen en somalisk individ i ett somaliskt kollektiv. Eller, ännu värre, svenska flickor kan inte känna igen en svart individ i ett svart kollektiv.

Nämndemän och domare var eniga i domen. De tre nämndemännen bestod av två socialdemokrater och en centerpartist, vilket får anses vara föga förvånande. Ännu mindre förvånande är att centerpartisten är aktiv i FN-förbundet och sitter i dess valberedning, likaväl som hon är aktiv i Svenska UNICEF. En av socialdemokraterna är f.d. ordförande i Skolnämnden i Härnösand. Hon avgick efter att av tjänstemännen blivit utpekad som ett arbetsmiljöproblem.

Om det var din dotter som var målsägande, hur skulle du se på saken? Hur skulle du känna när tingsrätten idiotförklarar henne genom att i praktiken säga: ”hon kan inte se skillnad på olika afghaner”?

Först tafsad på, sedan förklarad otillräknelig. Det här duger inte. Det är socialdemokrater och centerpartister som bör förklaras otillräkneliga!