Allehanda, Micronät och fiberutbyggnaden

Förra veckan lyckades Allehanda skriva en nidbild av bredbandsleverantören Micronät.

För att göra en lång historia kort, så har Micronät haft problem med sin sändare på Åsmasten, vilket påverkat vissa av deras kunder i Sund och Hörnett negativt. Detta gör Allehanda till en nyhet med rubriken:

”Stora internetbesvär i Ö-vik – kunder reagerar mot företaget: “Sällan funkat som det ska”

Sändaren är bytt och var så redan när artikeln skrevs. En kund upplever ändå problem, om än mindre än tidigare, och detta basunerar tidningen glatt ut.

Glädjande är att på Allehandas facebooksida ges svar på tal av irriterade läsare. En läsare skriver så här:

Kommentaren ovan verkar ha tagit skruv, för på måndagen lade Allehanda upp nedan artikel på nätsidan:

”Det lokala företaget”. Hm, brukar det inte vara ”Öviksföretaget”? Undra vad som styr vilken kategori ett företag placeras i? Nåja.

Det är lustigt att en sådan sak som bredbandsuppkoppling kan illustrera hur normen är kommunen. Alltid kommunen. Det spelar ingen som helst roll vad saken handlar om. Äldreomsorg, hemtjänst, skola eller bredband. Det landar alltid i att kommunen, via dess förvaltning eller bolag, skall vara den enda leverantören. Utan kommunal leverans av [fyll i valfri tjänst här] så kommer vi alla bli fattiga eller rent av svälta ihjäl och dö. Anslut dig till Övik Energi eller vandra i snigeluppkopplingens öken.

Sossenormen alltså. Den som gör att tusentals hushåll i Övik betalat Övik Energi 18 000 kr eller mer, för att få en överföringshastighet de inte alls har behov av. En galenskap som gjort att fiber minsann skall dras ut till sommarstugeområden vid Hinnsjön av Övik Energi och för detta går skattebetalarna in med enorma summor.

Nog om det. Låt oss istället spinna vidare på den insiktsfulla facebookkommentaren ovan och visa varför Micronät och företag med liknande tekniska lösningar är viktiga.

Att hela Sverige ska få tillgång till fiber rakt in i hushållet är mer eller mindre Stefan Löfvens idé. En helt verklighetsfrånvänd politikeridé. Har man korkat folk vid rodret blir det så. Problemet är, förenklat, att 80% av hushållen anslutes med enkelhet, 10% med viss svårighet och de sista 10% hushållen är helt djävulskt dyr att ansluta.

Därför saknades det förra hösten 22 miljarder kr för att färdigställa Stefan Löfvens folkhemsfiber.

Det enda sättet att ge betydande geografiska delar av landet bredband, är med radioteknik. Till det skall läggas: om radioteknik använts i högre utsträckning, så hade inte Stefan Löfvens folkhemsfiber brandskattat skattebetalarna.

Hur har då regeringen hanterat fiberfrågan på sistone? Som en obehaglig slump, så kom ett pressmeddelande därifrån förra veckan

Det saknades 22 miljarder kr förra hösten. Nu anslår regeringen totalt 2,2 miljarder kr under perioden 2021-2025.

Hähä och häpp, häpp! 10% av de saknade resurserna i ett projekt som var galet från början, kallas för ”kraftig satsning”.

Fiberutbyggnaden är inte den första infrastrukturutbyggnad som landet skådat. Historiskt finns där järnväg, vägnät, kommunalt VA, telefoni och elnät. Var och en har haft sina motiv och drivkrafter.

Ta elnätets utbyggnad som exempel. Elektriciteten gav hushållen belysning och, lite löst uttryckt, elmotorns produktivitetshöjande förtjänst. Sedermera även kyl- och frysmöjligheter.

Möjligheten att studera hemmavid under den mörka delen av året förbättrades oerhört. Likaså all typ av ”inomhustillverkning”, från den stora fabriken till gårdsföretaget. En rad produktivitetshöjande maskiner gjorde entré. På investerade medel i utbyggnaden blev det en enorm samhällsekonomisk avkastning.

Vad driver fiberutbyggnaden? Politik. Bröd och skådespel. För överföringskapaciteten kommer helt och hållet att upptas av streamtjänster (läs TV) och nätspelande. Poängen är att det trillar inte ut en avkastning på investerade offentliga medel.

Detta voro nu inte ett problem om utbyggnaden hade skett helt och hållet i privat regi. Hushåll efterfrågar och näringsliv tillhandahåller. Köpare och säljare möts, utan offentlig sektors och politikers inblandning. Men så har nu inte varit fallet. När det här eländet väl är klart, är det väl frågan om politiker alls vågar göra ett ”Bokslut Bredband”.