Snödeponi – det här gäller

Från Naturvårdsverkets hemsida kan man få information som kokar ihop till detta:

Snödeponering är att betrakta som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. I de flesta fall behövs inte tillstånd för verksamheten. Nämnderna i kommunerna är i de flesta fall tillsynsmyndighet. Om snöuppläggning sker på olämplig plats kan tillsynsmyndigheten utfärda förelägganden om försiktighetsmått eller förbud.

Ansvarig nämnd i Övik torde vara samhällsbyggnadsnämnden. De delegerar förstås tillsynen i praktiken till förvaltningen. Men det är nämnden som har det yttersta ansvaret. De har möjlighet att utfärda föreläggande om förbud.

Slutsats: kommunens samhällsbyggnadsnämnd kan stoppa snödeponin på Sundåsen.  Alltså sker verksamheten med politikernas goda minne. Sossepolitikers goda minne.

Vilket förmodligen förklarar det relativt slätstrukna lokala mediala intresset för saken. Den lilla människans motstånd mot en störande kommersiell verksamhet direkt utanför tomtgränsen brukar vara ett narrativ som journalister kastar sig över. Men här har det skett lokalt med en gäspning. Svt Västernorrlands reportage var som ett skämt. Allehandas artikel var bättre, men behandlade som vanligt kommunen med silkesvantar. Men så är också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mikael Malmén tjänstledig från Allehanda och Svt-journalisten Thomas Sundberg är gift med sossarnas tredjenamn i Övik, Anna Sundberg.

TV4 väljer däremot nu att göra riksnyhet av saken. Men ännu har ingen politiker ställts till svars.

Angående insändaren i Allehanda, som ville upplysa Öviksborna om att det snöar o.s.v., så kan man kanske påpeka att det vet folk. Ingen ifrågasätter behovet av snödeponier. Och vi ser gärna privata sådana där ägarna tjänar pengar på verksamheten. Men knappast inpå husknuten på bostadsområden. Varför finns inte fler privata deponier på för ändamålet lämpliga områden i centralortens närhet? Kanske för att kommunen äger en obscen andel av all mark?