Gymnasieutbudet fortsätter vara stolligt

I veckan höll bildningsnämnden sammanträde. En av punkterna som avhandlades var dimensioneringen av gymnasieprogrammen inför höstterminen.

Så här ser förslaget ut (som förmodligen antogs av nämnden):

I vänstra kolumnen återfinns de olika programmen. Längst till höger finns föreslaget antal utbildningsplatser.

Det finns så mycket att kritisera i detta. Vi kan inte få med allt, utan nämner ett urval konstateranden:

Endast 2 platser på bygg- och anläggning inriktning mark. Asfalt, kantsten, markförläggning av el, fiber, fjärrvärme och avlopp, husbyggnation, …o.s.v. Man behöver inte vara branschvan för att förstå att detta går inte ihop.

Samtidigt som det anses räcka med 2 anläggare, så erbjuder kommunen 120 platser på ekonomiprogrammet. 120 per år. Det är ungefär 600 individer i en årskull på högstadiet idag. 20% ska alltså bli ekonomer. Det är häpnadsväckande.

Industriteknik har endast 16 platser i en kommun vars arbetsmarknad präglas av process- och verkstadsindustri. Lika många platser som på frisörprogrammet. Det är helt enkelt knäppt.

Behoven inom vård och omsorg kommer att vara skriande. Ändå dimensioneras programmet till endast 30 platser. Nästan lika många platser erbjuds på ”el och energi” som på vård- och omsorgsprogrammet. Och de tre estetiska programmen tillsammans har nästan lika många platser som vård och omsorg. Hur är det möjligt?

Den som nu tycker att vi vet minsann ingenting och man ska lita på de skickliga kommunpolitikerna – ni får nu anledning att tänka om: den socialdemokratiska regeringen ser exakt samma problem som vi.

Hur kan vi veta det? Jo, regeringen meddelade det nämligen i ett pressmeddelande i fredags. Utbildningsminister Anna Ekström uttryckte då nedan:

”– Vi behöver uppnå en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning. I dag utbildar vi fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad vi behöver till andra. Det är fel, men det är också något vi kan ändra på genom att dimensionera utbildningar på ett sådant sätt att de leder till att fler får jobb. Då stärker vi även individens möjligheter till delaktighet i samhället och bidrar till att förbättra integrationen.”

Detta står att läsa på regeringens hemsida.

Det finns mycket goda skäl att vara orolig inför framtiden. När utbildningen i kollektivet unga människor inte matchar behoven på den lokala arbetsmarknaden, händer två saker. De som har en utbildning inom ett område där inga jobb står att finna, riskerar att flytta. De sektorer som saknar arbetskraft, kommer ge upphov till negativa effekter. Två exempel är försämrad vård och omsorg respektive risk att företag flyttar.

Inför valet i höst är det viktigt att förstå detta: såväl S som låtsasoppositionen har bara kört på i gamla hjulspår. Man tänker överhuvudtaget inte.

Trots att kommunalrådet Per Nylén är tjänstledig gymnasielärare. Låt oss skicka honom tillbaka till klassrummet.