Staten har i ett yttrande till Gällivare tingsrätt öppnat för att avgöra målet om jakt- och fiskerätt på statlig mark i fjällen utan huvudförhandling. Det rör fyra samebyar – Sirges, Ran, Baste Čearru och Unna Tjerusj – som i maj 2024 stämde staten med krav på ensamrätt till småviltsjakt och fiske på sina åretruntmarker ovan odlingsgränsen. Detta rapporterar tidningen Svensk Jakt.
Justitiekanslern (JK), som företräder staten, medger nu att konkurrensen om markanvändning på de aktuella områdena varit begränsad. I det nya yttrandet framhåller JK att ärendet kan avgöras utifrån de skriftliga handlingar som redan har lämnats in.
I en rapport beställd av samebyarna menar skogshistorikern Gudrun Norstedt att konkurrerande jakt- och fiskebruk från andra än samer varit marginellt före 1750. Det är en slutsats som går på tvärs med tidigare uppgifter från statens sida i liknande mål.
Att målet nu kan avgöras utan muntlig förhandling väcker oro bland jägare och ortsbor, som befarar att allmänhetens tillgång till fjälljakt och fiske på statlig mark kommer att begränsas. En dom i de fyra samebyarnas favör kan enligt bedömare få långtgående följder för både rättspraxis och politiska beslut kring förvaltningen av fjällområdena.
[GÖ kommenterar: Saken handlar om att sätta jakt och fiske under samebyars kontroll. Färre än 5000 samer är medlemmar i samebyar, vilka är ekonomiska enheter som existerar endast utifrån svensk lagstiftning (rennäringslagen). Medlemskap i en sameby erhålles genom födsel eller beslut från byns medlemmar. Rösträtten i samebyn är inte en röst per medlem, utan rösträtten viktas mot den enskilde medlemmens reninnehav. Fler renar ger ett högre röstetal. I praktiken betyder det att allt mer av jakt och fiske i fjällvärlden hamnar under ett mycket begränsat antal renägande samers kontroll. På något sätt ska det föreställa vara en positiv utveckling.]