VÄTGASLEDNINGEN. En av Granskning Örnsköldsviks trogna läsare närvarade vid det samrådsmöte Nordion höll på Gnistan i tisdags, avseende den vätgasledning företaget ämnar bygga från Örnsköldsvik och vidare norrut. Vi återger här vad läsaren återgav för oss, med reservation för att vi kan ha uppfattat läsaren fel i vissa detaljer. Denne kan naturligtvis ha uppfattat enskilda detaljer fel på mötet likaså. Hörsägen, sålunda, men god hörsägen.
Ledningen kommer att bestå av två rörledningar. Vardera 800 mm i diameter med 20 mm godstjocklek tillverkade i kolstål. Systemtrycket kommer att vara max 80 bar. Tryckstegringspumpar/Kompressorer kommer att förläggas med 30 km mellanrum.
Sträckningen är den vi rapporterat tidigare: från Örnsköldsvik vidare runt Kvarken och Bottenviken ned till Vasa. Avstick till Kiruna och Luleå.
Under byggtiden kommer en gata på max 50 m att krävas. Färdigbyggd tar själva ledningen 10 m bredd i anspråk, men en serviceväg kommer följa ledningen med avstick fram till gatan med jämna mellanrum. Ledningen markförläggs på minst 1 m djup. Jordbruk ska vara möjligt där ledningen passerar åkrar och lägdor. Intrångsersättning ska ges till markägare. Ordet “exproporiering” nämndes också i denna framställning. Vi antar att det kan bli tal om sådant i de fall markägare vägrar upplåta sin mark. Ersättningen – som är en engångsersättning – ska ges via markupplåtelseavtal och ska kompensera för minskning av marknadsvärdet på fastigheten.
Den tekniska livslängden på ledningen anges till 50 år, vilket knappast imponerar. Jämför med det kommunala vattennätet och vägbelysning i Örnsköldsvik. Där ligger åldern i befintliga nät i många fall på 50 år och betydande delar är uttjänta – men dessa installationer byggdes med 70-talets teknik. Är det inte fascinerande att vi lever i ett samhälle som är i full färd med en “grön omställning” vilket leder till vätgaspipelinebygge, men kommuninvånarnas tillgång till vettig vägbelysning och fungerande vattennät lämnar en hel del i övrigt att önska?
Såvitt läsaren kunde se, närvarade inte kommunala tjänstemän på mötet. Åtminstone gjorde de inte sin närvaro känd. Oppositionsrådet Carolina Sondell var där, men ska ha uppgett att hon inte kände till mycket om saken. Kommunalråden Anna-Britta Åkerlind och Johannes Nordin kunde inte siktas. Samma sak med massmedia.
Dessa observationer kan i del vara felaktiga, då mötet var långt och uppdelat i två informationspass med samma innehåll. Säkert är att SVT Västernorrland inte var på plats. Läsaren ringde nämligen redaktionen två timmar före mötet och redaktionen sa sig inte känna till att samrådsmötet skulle hållas. Kunskapen om pipelineprojektet som sådant var också låg – om det ens fanns någon.
På mötet gavs även information av mer ögonbrynshöjande karaktär. Markförläggning som korsar vätgasledningen blir (nästan) omöjligt. Uppenbara undantag borde vara förläggning som utförs utan schaktgrävning i stil med hur man kan passera vägar med förläggning av klenare rör och kablar, men vi vet inte om det nämndes.
Vem eller vilka som ska producera vätgasen och vart det ska ske, är inte känt. Det är mycket fascinerande. Ett företag håller samrådsmöte om ett gigantiskt pipelineprojekt för vätgas som ska sträcka sig 140 mil, men de kan inte redogöra för vem som ska leverera vätgasen eller varifrån. Fullständigt snurrigt.
Den enda rimliga tolkningen är att det skymt från medborgarnas insyn pågår arbete med produktionsdelen av “vätgasomställningen”. Säkert borde dock detta vara (vilket vår kära lokalmassmedia inte verkar ha förstått?): om ledningen börjar i Örnsköldsvik så måste det rimligen förläggas en vätgasfabrik här. Var då?
Vi kommer fortsätta följa detta projekt. Det är fascinerande i sin dumhet och kan komma att bli ett fiasko man minns som infrastrukturmotsvarigheten till industrins Northvolt. En central fråga kommer att vara: vem eller vilka har bestämt att denna pipeline ska byggas? Hur har det bara kunnat rulla på och sedan framställas som ett fullbordat faktum inför medborgarna?