INRIKES. Den vätgasledning som ska löpa från Örnsköldsvik och vidare norröver, visar sig ha samma drivkrafter som Skellefteåfiaskot Northvolt. Samma kapitalister som indirekt är inblandade i Northvolt och Stegra, eller närstående dessa, figurerar på ett eller annat sätt i vätgasledningsprojektet. Ledningen är inte heller ett ensamt projekt, som massmedia kan få det att se ut som. Snarare en del i en gigantisk plan att ställa om EU med Tyskland i spetsen till ”vätgasekonomier”. När krutröken skingrats kommer vätgasen inte ha genererat en enda ny produkt förutom sig själv.

Trots att vätgasledningsprojektet har kommit så pass långt att samrådsmöten börjat hållas längs med Norrlandskusten, får vi lite information om saken. Sträckningen är från Örnsköldsvik vidare norrut och runt Bottenviken, in i Finland ned till Vasa. Ett avstick ska gå från Luleå till Kiruna. Ledningen blir markförlagd och ledningsgatans bredd blir endast 10 m. Det är ungefär all information som ges i massmedia. 

Varför vätgas? Det finns efterfrågan på vätgas i den produktion av “vätgasstål” som är under uppförande i Norrbotten: Stegra och Hybrit. Det förstnämnda är Harald Mix upphovsman till. Han är mannen bakom Skellefteåfiaskot Northvolt. Ägarstrukturen i Stegra är privat och komplicerad. Harald Mix är via Vargas Holding en av storägarna. Det är även Al Gores “klimatfond”. Hybrit är statligt kontrollerat via LKAB, SSAB och Vattenfall, även om ägandet inte är 100% statligt (staten är delägare i SSAB ). 

Vätgasledningen kommer därför i första hand att försörja framtida “klimatsmart” stålframställning med vätgas, men drivande är även de inneboende egenskaper i vindkraftsproduktion som blir ett problem när kraftslagets andel av den totala produktionen blir väsentlig (25% år 2024). När det blåser mycket levererar vindkraften mycket el. Det blir överskott på marknaden och elpriset faller som en sten. Lönsamheten blir då låg – både för vindkraft och övrig kraftproduktion i form av reglerkraft (vattenkraft) och baskraft (kärnkraft). När det inte blåser så blir vindkraftens lönsamhet noll och vi är beroende av planerbar kraftproduktion, vars lönsamhet då redan är under attack av vindkraften. Därav de enorma prissvängningarna på elmarknaden. 

Om en betydande andel av vindkraftens elproduktion kan användas till vätgasproduktion så mildras dessa problem – är tanken från det gröna folket. Ännu bättre så om vätgasen kan lagras. I Luleå har Hybrit byggt en pilotanläggning för vätgaslagring i form av ett bergrum på 100 kubikmeter. Volymen duger endast för tester. En skarp anläggning planeras i Gällivare, där stålframställningen kommer att ligga. Bergrummet planeras få en storlek på 100 000 kubikmeter eller mer (100×100 m med 10 m takhöjd ger en sådan volym). Tanken är att mellanlagringen av vätgas ska kompensera för den varierande produktionen. Elektrikern kan se det som en kondensator och rörmokaren som en hydropress.  

Frilansjournalisten Arne Müller har nyligen deltagit på ett samrådsmöte i Vännäs med anledning av planerna på en vätgasledning. Det är samma typ av samtrådsmöte som kommer att hållas på Gnistan i januari. Enligt Müller – som skrivit om saken på Facebook – uppgavs att ledningen kommer att vara 800 mm i diameter, kräva en 10 m ledningsgata (när arbetet är klart) och årligen överföra 12 TWh vätgasenergi. Bolaget som står bakom projektet heter Nordion Energi och har säte i Malmö. 

Det förväntade behovet av vätgas när produktionen i Boden, Gällivare och Luelå är fullt utbyggd och omställd, samt LKAB har ställt om delar av sin verksamhet i Kiruna till “vätgasdrift”, är vida större än 12 TWh. Det betyder att faller experimentet väl ut, så kommer det läggas ned fler ledningar. Verkningsgraden för att framställa vätgas genom elektrolys av vatten är ca 65%. Det åtgår därför 18 TWh el för att framställa 12 TWh vätgas. Någon överkapacitet på vattenkraftsproduktionen finns det inte att tala om. Åtminstone inte utan att fullständigt förstöra vattenlivet i de stora norrländska vattensystemen, genom att tillåta våldsamma nivå- och flödesvariationer. Alltså ska det ökade elbehov som stålproduktionen ger upphov till lösas med vindkraft. Man kan räkna med ett behov av 500 moderna vindkraftverk på land per 10 TWh årsproduktion el. 

Elförbrukningssiffror som nämns för vätgasstålsproduktionen när den är fullt utbyggd rör sig i området 70-90 TWh. Det motsvarar 3500-4500 landbaserade 6 MW-vindkraftverk. Dessa ska i så fall vara uppförda längs med vätgasledningens sträckning, inklusive på den finska sidan. 

Vätgasledningen är ett samprojekt mellan ett finskt företag och Nordion Energi. Det finska företaget ägs av den finska staten. Nordion Energi är 100% privat och 100% utländskt ägt av en fond. Vad har Nordion Energi för historia?

2018 gick företaget Swedegas – numera helägt av Nordion Energi – ut i ett pressmeddelande med uppgiften att Anders Sundström blir styrelseordförande och Hans Kreisel tillträder som vd. Två år senare köper Nordion Energi upp Swedegas och flera andra gas- och energiföretag. Anders Sundström är den f.d. sossepolitiker som varit både kommunalråd i Piteå, minister och tillfrågad att ta över partiledarskapet efter Mona Sahlin. Han har hunnit vara vd för Folksam, ta över gruvan i Kaunisvaara, är insyltad i Skistar (Åre) och – viktigt! – är god vän med Harald Mix. Båda två bor på Östermalm i Stockholm med promenadavstånd till Stefan Löfven, som bor med Ulla i lägenhet i den angränsande och lika fashionabla stadsdelen Gärdet. 

Hans Kreisel var vd för Skellefteåkraft perioden 2013-2019. Det var under hans vd-skap som avtal med Northvolt tecknades och bolagets etablering kungjordes 2017. Det är alltså Harald Mix vänner som gräver ned vätgasledning som ska försörja dennes krisbolag Stegra. Ändå är vätgasfrågan mycket större än dessa obehagliga herrar. 

Anders Sundström är även styrelseledamot i SCA. Skogsbolaget gick i december 2022 ut med att man har för avsikt att kraftigt bygga ut vindkraften på sitt markinnehav och uppgav att man skissade på en plan som skulle tilföra makalösa 65 TWh el till årsproduktionen. Två år senare bölade man i media över att demokratin fungerade, när 72% av vindkraftsetableringar stoppades av kommunalt veto. Även Holmen planerar för omfattande vindkraftsutbyggnad och beviljades i höstas ett lån på 1,1 miljarder kr från Europeiska investeringsbanken för just det ändamålet. 

En djupare research visar att den aktuella vätgasledningen – som har givits namnet “Nordic Hydrogen Route” – bara är en liten del av en gigantisk plan som framförallt består av två andra projekt: “Nordic-Baltic Hydrogen Corridor” och “Baltic Hydrogen Collector”. Den förstnämnda är en 250 mil (!) lång fortsättning från Vasa, vidare till Estland, ned genom Baltikum och in i Polen med slutdestination Tyskland. “Baltic Hydrogen Collector” är tänkt att bli ett “Y” med en ändpunkt i Gävle och en på finska fastlandet. Dessa två sammanstrålar som off-shoreledningar på Åland och därifrån ska en off-shoreledning gå direkt till Tyskland. 

Det finns olika uppgifter på nätet om vilka energimängder dessa ledningar ska kunna överföra. Bland annat nämns 91 TWh för den baltiska ledningen och 59 TWh för off-shoreledningen om ett rör används. Studier för två rör (off-shore) anger dubbla mängden. Off-shoreledningen ska ta vätgas som produceras med el från havsbaserad vindkraft. 

Planen att ställa om EU till vätgasdrift kommer att förvandla landskapet på Skandinaviska halvön fullständigt. En närmast total utbyggnad av vindkraft är en förutsättning för genomförandet. Att det sker hos oss beror på att samma utbyggnad inte låter sig göras på den tätbefolkade kontinenten. Vi ska bära konsekvenserna av stupida tyskars omättliga efterfrågan på grönt leverne. 

Vätgas är dessutom en värdelös energibärare. Den har lågt energiinnehåll per kubikmeter. Naturgas har 3-3,5 gånger högre energiinnehåll. Sista kalenderåret (2021) som Nordstream 1 var i bruk, så överförde den 60 miljarder kubikmeter naturgas till Tyskland på två 1200 mm-rör. Det är en energimängd på drygt 600 TWh eller 50 gånger mer än vad Arne Müllers uppgifter säger om den planerade vätgasledningen. Om naturgas är björkved, så är vätgas ödder, asp och snabbvuxen gran. 

När all stålproduktion är omställd till vätgasdrift och vätgasenergi levereras till Tyskland på ledning, så kommer inte en enda ny produkt ha blivit till. Det nya stålet må rädda världen från klimatundergång (nåja) men det har samma egenskaper som annat stål i övrigt. Allt detta krångel och dessa enorma kostnader och negativa konsekvenser, utan att någon egentlig konkurrensfördel skapas. Den ryska gasen kommer att säljas till andra köpare. Stål kommer fortsätta att framställas med kol annorstädes, och framförallt kommer en allt högre andel tillverkas genom återvinning, när barnafödandet planar ut på en nivå som ger status quo eller befolkningsminskning överallt utom i Afrika. Det är materiell tillväxt som driver stålproduktionen. Sådan är inte evig eller oändlig.

Ingenting av detta skulle varit möjligt utan att politiska sanningar fastslagits och rikligt med lån och borgenskap tillhandahållits av skattebetalarna. I grunden föreligger en planekonomi. Tror någon att Sveriges och Europas framtid kan byggas på sådan?

Det är knappast en slump att SCA aviserade en enorm vindkraftssatsning i december 2022, bara några månader efter att Nordstream sprängts. Sprängningen orsakade ett 600 TWh stort hål i Tysklands energisektor. Kärnkraften var (och är?) en död fråga – hur lösa problemet? Anders Sundström och dylika socialistkapitalister gnuggade händerna. Problemet är att även om de kan påverka korkade vänner i politiken modell Stefan Löfven, står de verktygslösa inför naturlagarna. 

Vätgasdrift är och förblir undermåligt. Storskalig vindkraft likaså.