Bild: screenshot RVN:s hemsida

Region Västernorrland (RVN) har två strängar på sin lyra. Den ena utgörs av sjukvård. Ett ansvarsområde som stått i fokus de senaste åren p.g.a. finansiella problem, bemanningspersonal och Sollefteå sjukhus hotade ställning. Det sista har som bekant nu fått ett abrupt slut.

Den andra strängen är ”regional utveckling”. Ett diffust och vagt ansvarsområde, där såväl politiker som byråkrater famlar i ett slags ingenmansland: man är ålagda att ”utveckla” men ingen vet hur man gör. Och samtidigt som man ”utvecklar” så är det uppenbart att enorma arealer av länet är döende och under avveckling.

Regional utveckling har därför i praktiken kommit att handla om att starta märkliga ”projekt” i egen regi, respektive att dela ut bidragspengar till andras projekt eller till företag. Inte sällan är det EU-pengar det handlar om och oavsett det så är det en fantastisk uppvisning i transfereringsbyråkrati. Alltihop betalt av svenska skattebetalare.

Det finns en hel flora av företagsstöd. På RVN:s hemsida hittar man innovationsstöd, innovationscheck, stöd till kommersiell service, stöd för cirkulär ekonomi, energi- och klimatstöd, affärsutvecklingsstöd, regionalt investeringsstöd, utvecklingsstöd och – pust! – generellt investeringsstöd. Alltihop finns att beskåda här.

Sådana stöd av större storlek beslutas av regionala utvecklingsnämnden. Dess ledamöter är politiker. Stödärendena bereds förstås av tjänstemän. Mindre stöd beslutas av tjänstemän på delegation. På samma sätt fungerar det för övrigt i kommunen, t.ex. när idrottsföreningar får stöd till driften av anläggningar.

Enligt årsredovisningen för 2023 summerades kostnaderna för regionala utvecklingsnämnden till 636 miljoner kr. Vi har inte kunnat finna hur hög andel av dessa som är stöd eller bidrag till företag eller externa projekt.

Att skattepengar ges som stöd till företag kan man ha olika uppfattning om. På en höger/vänster-skala borde högern i teorin vara motståndare till en sådan praktik, då man vill se lägre skatter och generellt inte uppskattar bidrag. En vänsterinställning är svårare att slå fast. Å enda sidan gillar vänstern skatter och bidrag. Å andra sidan ogillar man när företag är förmånstagare i ett skattefinansierat sammanhang.

I praktiken är det dock enkelt: alla partier representerade i regionfullmäktige, såväl som i länets olika kommunfullmäktige, stödjer idén om företagsstöd eller motarbetar den åtminstone inte. Vi gör som vi alltid gjort. Utan att reflektera över om utfallet av den inställningen är något att glädjas över.

Naturligtvis är det också så att riktade statsbidrag och EU-program ger upphov till potentiella intäkter för regionen. Den statliga och överstatliga överbyggnaden tvingar fram projekt- och bidragspolitiken på både regional och kommunal nivå.

Det regionala företagsstödet är alltså verklighet och oavsett vad man tycker om principen som sådan, kan man ha synpunkter på beslut i enskilda fall. När är det rimligt med stöd? När är det inte rimligt? Vilka risker finns?

En uppenbar risk är korruption. Det kan handla om en direkt korruption, där beslutsfattare – tjänstemän eller politiker – gynnar till dem närstående personer eller företag. Det kan också vara en mer diffus korruption, där beslutsfattare åsidosätter objektivitet och företagsekonomiskt sunt förnuft, för att istället följa massmediala trender och gynna personer som där lyfts fram som spännande eller intressanta.

Det kan (kanske) vara rimligt med stöd när det går att se väsentligt ekonomiskt utfall på insatta pengar och detta utfall inte kan förmodas kunna erhållas på annat sätt. Ekonomiskt ska här förstås som både företagets resultat och samhällsekonomisk framgång som t.ex. fler anställda.

Det är inte rimligt med stöd till företag som kan lösa finansieringen själva. Inte heller ska företag få stöd på blanka papper. Finns ingen verksamhet att visa upp, går det inte att bedöma företagets kapacitet och förmåga.

Hösten 2024 fick Öviksprofilen Jerry Engströms bolag High Coast Resort AB 6,2 miljoner kr i investeringsstöd, trots att bolagets årsredovisningar visar en stabil ekonomi och egen förmåga att finansiera den tänkta investeringen. Antal skapade arbetstillfällen på investeringsstödet bedömdes bli två till antalet. Investeringen ifråga var en utbyggnad av campingen Friluftsbyn i Docksta. Arbetstillfällena kan alltså antagas vara tämligen okvalificerade.

Den 9 maj beviljade RVN ett stöd till bolaget Naturscen Skuleberget AB om 1,3 miljoner kr. Pengarna skall användas till en investering på totalt knappt 3,8 miljoner kr som syftar till att ”modernisera och uppgradera anläggningen [scenen vid Skuleberget]”.

Naturscen Skuleberget AB är dotterbolag i en koncern där koncernmodern heter Krall Entertainment AB. Koncernmoderns omsättning har pendlat mellan 111 och 234 miljoner kr de senaste fem åren.

Visst är det bra med verksamhet vid Skulebergets fot, men båda bolagen som fått investeringsstöd för verksamhet som bedrivs där, skulle kunnat finansiera sina investeringar själva. Och något särskilt mervärde i form av tillkommande utbildad och skicklig arbetskraft, går inte att se.

Tidigare i våras fattades beslut om stöd till ett plåtslageriföretag i Örnsköldsvik. På ytan och vid en snabb titt ser inget konstigt ut: maskininvestering till produktion och ett antal arbetstillfällen förväntas skapas. Total investering om 7,8 miljoner kr, varav skattebetalarna bidrar med 2,8 miljoner kr.

RVN skrev i samband med stödbeslutet följande på sin hemsida:

”Med denna satsning förväntas företaget nå en omsättning på 8,5 miljoner kronor redan första året. Investeringen förväntas skapa nya arbetstillfällen och Region Västernorrland bedömer att företaget har god marknadskännedom och en stark efterfrågan, vilket ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin.”

Bolaget som beviljats stöd heter Raw Steel Plåt & Design nr 1 AB. Det registrerades 1 augusti 2024 och ansökte någon gång under sina första månaders existens om investeringsstöd för maskininköp till produktion av klickfalstak. Vid tiden för ansökan kunde bolaget inte visa upp en årsredovisning. Sökanden, tillika ägare och vd, var vid tiden för ansökan 22 år gammal. Ändå gjorde RVN nedan bedömning:

 ”Sökandeföretaget bedöms ha drivkraft att framgångsrikt kunna genomföra investeringen. Företagets förutsättningar att kunna skapa långsiktig hållbar tillväxt i företaget bedöms som goda och därför föreslås att sökandeföretaget beviljas företagsstöd för planerade investeringar.”

Det finns två väl etablerade plåtslagerier i Örnsköldsvik som har industriell tillverkning: Falsat och Johansson Plåt. Falsat omsatte förra året 36 miljoner kr. Johansson Plåt är större med en omsättning på 99 miljoner kr. Falsat tillverkar enligt uppgifter på den egna hemsidan klickfalsplåt. Johansson Plåt säljer klickfalsplåt, men vi kan inte avgöra om det är en handelsvara eller om den tillverkas i egen regi. Av hemsidan får man intrycket av det senare, men det står inte uttryckligen.

Båda bolagen föll rejält i omsättning från 2022 till 2023. Falsats dåvarande vd, tillika förmodad ägare, skrev i årsredovisningen för 2023 – daterad 20 juni 2024 – så här:

”Verksamhetsåret har präglats av en kraftig avmattning i konjunktur jämfört med de senaste åren. Huvudanledningarna är knutna till såväl makroekonomiska som geopolitiska händelser, men konsekvenserna är likvärdiga och negativa. Effekterna märks i form av en bristande investeringsvilja.

Trots en utmanande omvärld har verksamhetsåret präglats av flertalet positiva händelser för bolaget. Värt att särskilt lyfta fram är att verksamhetsåret har resulterat i nya ramavtal, en breddad kundbas samt att effektiviseringar genomförts. Effektiviseringarna avser såväl investeringar i delvis ny maskinpark som effektiviseringar av organisatorisk karaktär. Den gemensamma nämnaren är att aktiviteterna sammantaget gör att bolaget står stärkt för att klara både 2024 på ett stabilt sätt, och stå väl rustade då konjunkturen vänder.”

I Örnsköldsviks kommun med knappt 56 000 invånare finns det alltså två plåtslagerier med industriproduktion, varav minst det ena tillverkar klickfalsplåt (Falsat). Det bolaget vittnar sommaren 2024 om en vikande konjunktur. Ändå tycker RVN bara en handfull månader senare att det är en god idé att ge företagsstöd till ytterligare ett plåtslageri. Ett som är helt nystartat, inte kan visa upp en årsredovisning och vars ägare och vd är 22 år gammal.

Man kan tycka att Falsat eller Johansson Plåt skulle protestera när RVN vill ge knappt 3 miljoner kr till en nystartad konkurrent. Kanske kommer de att göra det, vem vet.

En närmare titt på Falsat visar att bolaget såldes till Lättelement sommaren 2024 och nu har ny vd. Den förra vd:n och ägaren driver annat företag nu. Normalt är att vid försäljning förbinda sig att inte inom en viss tidsrymd driva företag på konkurrerande område. Det kanske förklarar att den unga ägaren till Raw Steel Plåt & Design nr 1 AB är en nära anhörig till Falsats tidigare vd – ty så är det.

Och den vd:n har god erfarenhet av skattebetalarnas börs. 2017 kammade Falsat hem runt 1 miljon kr i just företagsstöd från vad som då hette Landstinget Västernorrland.

Det ska påpekas att varken Falsats tidigare vd eller den nära anhörige som startat upp Raw Steel Plåt & Design nr 1 AB har gjort något fel. De agerar på de möjligheter RVN skänker dem. Att däremot RVN ger 22-åringar mångmiljonstöd utan att meriter eller årsredovisningar finns att visa upp, är fullständigt huvudlöst och kopplingen till Falsats tidigare vd gör saken ännu värre.