Om

Öviks kommun har styrts av socialdemokraterna sedan kommunen bildades. Resultatet förskräcker. Här granskar vi kommunstyret och försöker göra det jobb lokalmedia konsekvent undviker.

Det socialdemokratiska arvet

Örnsköldsviks kommun bildades 1971 i kommunreformen, genom att Örnsköldsviks stad samt kommunerna Anundsjö, Björna, Gideå, Grundsunda, Nätra, Själevad och Trehörningsjö, slogs ihop.

Före kommunreformen fanns kommunpolitikerna avsevärt närmare medborgarna. Beslut fattades lokalt med få mil, om några alls, mellan medborgare och politiker.

Efter kommunreformen har socialdemokraterna haft egen majoritet i kommunen fram till valet 2014, där de föll under 50% och tvingades göra upp med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Örnsköldsviks kommun tillhör Västernorrlands län och utgör länets norra utpost mot Västerbottens län. Residensstad i länet är Härnösand, av historiska skäl. Största stad, och dominant, är Sundsvall.

1971 hade kommunen 60215 invånare.

2015 hade antalet sjunkit till 55576 invånare.

Den ackumulerade nettoutflyttningen från kommunen under perioden 1971-2015, är 6749 personer. Uttryckt som andel av dagens befolkningsstorlek är det 12%. Det år nettoutflyttningen var som störst, var 1997 och då förlorade kommunen 444 invånare netto i differensen mellan utflyttning och inflyttning.

De inlandskommuner som slogs ihop med Örnsköldsvik stad i kommunreformen, kvarstår i någon mening som tätorterna Bredbyn, Björna, Gideå, Husum, Bjästa, Själevad och Trehörningsjö. Med undantag för Själevad, så är dessa tätorter i landsbygd med ett större eller mindre upptagningsområde till skola, vård, omsorg, m.m. Själevad ligger så pass nära centralorten Örnsköldsvik att landsbygdskopplingen är avsevärt mindre idag.

Befolkningsutvecklingen i tätorterna, som en gång var små centralorter i sina kommuner, är som följer under perioden 1970-2010:

Bredbyn 1199 – 1186 Björna 491 – 413 Gideå 265 – 266 Husum 2504 – 1647 Bjästa 1872 – 1808 Trehörningsjö 381 – 160

Med undantag för Husum, så hade de större tätorterna ungefär samma invånarantal 2010 som 1970.

Befolkningsminskningen har framförallt skett i små tätorter och på landsbygden.

Under samma period, 1971-2015, som Örnsköldsviks kommun minskade i invånarantal med 4639 personer, eller -8%, så ökade Sveriges befolkning från 8115165 invånare till 9851017 invånare. En befolkningstillväxt på 21%.

År 2013 mottog Örnsköldsvik kommun 396 miljoner kr i statliga utjämningsbidrag. Per invånare var detta bidrag ca 7200 kr. Det utgjorde 14% av kommunens intäkter.

Sammanfattning: Örnsköldsviks kommun har på 44 år minskat i befolkning med 8%, samtidigt som riket vuxit med 21%. Landsbygden i kommunen avfolkas, liksom de mindre tätorterna. Kommunen är beroende av allmosor från andra delar av Sverige och den nödhjälpen utgör 14% av kommunens intäkter.

Samtidigt har kommunen högst export per capita av alla kommuner i Sverige. Hur kan kommunens resultat vara så dåliga under de förutsättningarna?

Detta är det socialdemokratiska arvet i Örnsköldsviks kommun, från kommunens bildande 1971 till 2015.

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: