När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 var det många som drog en lättnadens suck. Äntligen skulle kyrkan bli fri från politiker, statens kontroll och på riktigt få bli en trosgemenskap, styrd av Guds ord och av kyrkans egna medlemmar. Men verkligheten blev en annan. Politiken följde efter in i kyrkan. Partierna tog inte farväl – de bytte bara lokal. I stället för att styra från Rosenbad och riksdagen började de styra från kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Resultatet är att Svenska kyrkan i dag är mer politiserad än tidigare, trots separationen.
Detta är inte bara problematiskt. Det är djupt orimligt. En kyrka är ingen arena för ideologiska maktkamper och fulspel. Den är inte ett verktyg för att driva partipolitik och ideologi. En kyrka är, och måste alltid vara, ett heligt rum där Guds ord står över människors ideologier.
Politiker har inget i kyrkan att göra
När politiker och ideologer ställer upp i kyrkovalet reduceras kyrkan till en förlängning av det politiska systemet. Teologi ersätts av ideologi. Evangelium ersätts av valmanifest.
Kyrkans beslut om teologi, liturgi, äktenskapssyn, internationella frågor och moral blir föremål för samma kompromisser, maktspel och blockpolitik som vi ser i riksdagen. Det är en utveckling som helt saknar stöd i Bibeln. Ingenstans i evangelierna, i Paulus brev eller i kyrkans tvåtusenåriga tradition finns ett uppdrag till politiska partier att förkunna Guds ord.
Politikerna tar med sig sina ideologiska glasögon in i kyrkan. De ser på tron genom samma raster som på skatter, migration och klimat. Men kyrkan är inte en förhandlingsfråga. Kyrkan är inte en arena där man ska ”vinna” majoritet för sin ideologi. Kyrkan är Kristi kropp på jorden, och den ska styras av evangeliet – inte av opinionsmätningar.
Sverige är unikt i världen – på ett olyckligt sätt
Många försvarar dagens ordning med att det skapar ”bredd” och ”mångfald” i kyrkan. Men faktum är att Sverige är nästan ensamt i världen om att låta vanliga politiska partier ha makt i kyrkan. Svenska kyrkan har blivit ett världsunikt missfoster.
- I Danmark har staten fortfarande en folkekyrka, men politiska partier deltar inte i kyrkans interna val.
- I Norge skildes kyrkan från staten 2017 och styrs i dag av sina medlemmar, utan partipolitik.
- I Finland finns kyrkoval, men partierna håller sig utanför och de grupper som ställer upp är kyrkliga, inte politiska.
- I Tyskland styrs kyrkan av interna strukturer – partier har ingen roll.
- I England har parlamentet inflytande över statskyrkan, men det är via statens organ, inte via partipolitik i kyrkan.
- I USA och Frankrike, där kyrka och stat är strikt åtskilda, vore det otänkbart att politiska partier skulle driva kyrkopolitik.
Det betyder att Sverige är närmast unikt i världen med denna ordning. Och vi ska inte lura oss själva: detta är inte ett tecken på öppenhet eller demokrati. Det är ett tecken på en kyrka som inte förmått frigöra sig från den politiska maktens grepp.
Kyrkan behöver andlig förnyelse – inte ideologiska program
Följden av denna politisering är att Svenska kyrkan alltmer förlorar sin andliga auktoritet. När människor söker sig till kyrkan vill de höra evangelium, inte partiprogram. De vill möta Guds nåd, inte politiska slagord. De vill delta i en gudstjänst, inte i en kongress.
Varje gång kyrkan reduceras till en politisk aktör blir hon mindre kyrka och mer opinionsbildare. Och ju mer kyrkan blir en opinionsbildare, desto fler människor lämnar henne. Vi ser det redan i dag: medlemstalen rasar, kyrkbänkarna gapar tomma och kyrkovalen lockar bara en liten del av medlemmarna. Varför? Därför att människor inte känner igen Kristi röst när den ersatts av partiledarnas.
Låt kyrkan åter bli kyrka
Det är dags att säga nej till politiseringen av kyrkan. Svenska kyrkan måste frigöra sig från partipolitikens grepp och återvända till sitt sanna uppdrag: att förkunna evangelium, att fira sakramenten, att vara en andlig gemenskap där Kristus är i centrum.
Politiker och ideologer har sin plats – i riksdag och kommun. Men de har ingen plats i Guds hus. Kyrkan tillhör inte partierna. Kyrkan tillhör Kristus. Och det är Guds ord, inte människors ideologier, som ska vara kyrkans högsta lag.
SG
