I början av veckan hörde bloggläsare oberoende av varandra av sig med följande information:
På en yta på det gamla fabriksområdet i Köpmanholmen utförs markarbeten. Ytan planas av och massor körs från området på lastbil. Enligt hörsägen körs massorna till ett elljusspår i området, vilket i så fall endast kan vara skidspåret jämte Bredånger. Enligt en läsare är syftet att ställa i ordning en yta för lagring av vindkraftverk.
Området där markarbeten utförts är markerat nedan:

Det här framstod som mycket konstigt. Området tillhör det gamla fabriksområdet som var svårt förorenat med kvicksilver och andra tungmetaller, alifatiska kolväten, terpentin, m.m. Fabriksområdet är sanerat, men det betyder inte att alla föroreningar är borta. Snarare att de reducerats. Att flytta massor från området känns inte rimligt.
Nedan en bild från det saneringsarbete som utfördes under perioden 2002-2009.

Vi frågade Öviks hamn & logistik – det kommunala bolag som driver hamnen – vad det är för arbeten som utförs. Svaret blev att man iordningställer en yta för lagring av vindkraftverk.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för det sanerade området, så vi frågade dem om de kände till arbetena och om de har godkänt dem. Svaret vi fick är minst sagt ögonbrynshöjande:

Länsstyrelsen har alltså stoppat arbetena.
Det framgår klart och tydligt att Öviks hamn & logistik har brutit mot Länsstyrelsens föreläggande. Oavsett om det skett genom slarv och inkompetens eller med flit, så kan det vara frågan om ett miljöbrott. De massor som hunnit köras från platsen och förmodligen lagts ut i skidspåret, är nu Övik kommuns huvudbry i egenskap av tillsynsmyndighet. Saken kommer alltså att landa hos tjänstemännen på Miljö&Hälsa.
Kommunen skall alltså utöva tillsyn på sitt eget bolags handlingar. Det är bara att önska tjänstemännen på Miljö&Hälsa lycka till.
Vår kommentar:
Det är så flagrant. Inkompetens eller likgiltighet eller både och. Om man gör så här nu, vad har man då tidigare gjort och ställt till med? Saker som vi i så fall aldrig kommer att få kännedom om.
Herrgårdstippen, som är ett svårt förorenat område, skulle döljas med en konstpark. Redan idén att anlägga en konstpark i ett mycket litet f.d. fabrikssamhälle, är märklig. När den dessutom anläggs dikt an mot en svårt förorenad f.d. tipp, så är det inget annat än misshushållning och skojeri. Ett skojeri som kulminerar med att kommunen vill inkorporera tippen i ett naturreservat man önskar skapa. Precis som med Alneskogen. Tidigare tipp och f.d. industriområde. Nu naturreservat. Stefan Löfven medverkade i beslutet när det begav sig på 90-talet, i egenskap av ersättare i kommunstyrelsen.
Tänk nu också på vad ytan skulle användas till: lagring av vindkraftverk. Det betyder att återigen skall större fartyg lossa i hamnen i Köpmanholmen. Just där fiberbanken gömmer sin kvicksilverskatt. 1500 kg kvicksilver. En fiberbank som bär spår efter propellerströmmar och har skredärr (ras) enligt SGU (Sveriges Geologiska Undersökning).
Den förment miljövänliga vindkraften slår till igen. Utländska bolag exploaterar Norrland och det sker med socialdemokratins och Stefan Löfvens goda minne. Barnen i skolan i Köpmanholmen lär, likt alla andra skolbarn, skrämmas med domedagsprofetior om klimatet. Lösningen är påstått hållbar och förnyelsebar vindkraft. Men får barnen något lära om miljöproblemen i sin egen hembygd? Får de lära sig om miljöbrotten i den blivande vindkraftparken i Viksjö i Härnösands kommun? Eller om utsugningen av den varselklädda småskutten som endast försöker vara sin egen lyckas smed?
Här tar den här texten slut. Scrolla nu upp och betrakta bilden som illustrerar inlägget. Den bild som mycket troligt bara for dig förbi. Läs vad som där står och känn dissonansen. Lyssna sen på Totta Näslund.
Mycket bra skrivit,sätt dit don,de har så mycket fuffens för sig.