Site icon

Örnsköldsviks politiker är farliga

Örnsköldsviks politiker är direkt farliga. Det är inte en fråga om politisk färg i första hand. Den som hos Öviksalliansen söker det omdöme Socialdemokraterna saknar, kommer inget att finna. Sverigedemokraterna är dessutom ett rent stolleri. Partiet har två gånger röstat fram en S-budget och företrädarna nyttjar sina stolar i fullmäktige till just ingenting alls. 

Situationen för såväl Örnsköldsviks kommun som Västernorrland som Norrland och stora delar av det svenska skogslandskapet bortanför de större städerna – även i södra Sverige – är prekär. Under lång tid har politiker, byråkrater och lobbyister i offentligheten försålt till medborgarna en grön omställning. Denna har lovat ekonomiskt runt men visar sig nu hålla tunt. Northvolt var ett spektakulärt fiasko. Lokalt har vi Cinis Fertilizers uppgång och fall: från utfästelser om cirkulär användning av Northvolts restprodukter, till påståenden om insatsvaror från processindustrin, för att sedan landa i import av allt annat än grönt startmaterial. Därefter konkurs. 

Kinesisk grafitfabrik i Torsboda i Timrå kommun skulle frälsa folket där. Det blev intet och sossepampen Stefan Dalin famlar fortfarande efter saliggörande etableringar. I norr vacklar vätgasstålsproducenten Stegra och SVT Norrbotten följer utvecklingen med skräckblandad förtjusning – ska även det projektet gå omkull? Växjö kommun har beslutat att tillsvidare pausa ett projekt för ”koldioxidinfångning” i det kommunala kraftvärmeverket. Koldioxidinfångning är ett klimatreligiöst baggböleri…vilket också Liquid Winds e-metanol är. I Sundsvall verkar Liquid Winds projekt ha hamnat i kylskåpet. I Örnsköldsvik yrar kommunen om att de själva ska driva metanolspektaklet.

Ingenting lärde man sig av Sekab och nu varslar just Sekab när marknaden viker. “Trumptullar” hävdar den politiskt tillsatte vd:en Emil Källström, son till kommunalrådet Anna-Britta Åkerlind och tidigare Centerpartiets talesperson i ekonomiska frågor. Tullarna har förstört kontinentala Europas kemindustri, menar han, och därmed minskat efterfrågan på Sekabs produkter. Det har säkert påverkat, men lika viktigt torde Tysklands självskadebeteende på energiområdet och sprängningen av Nordstream vara. 

Lägg nu till detta en ny elprisverklighet i landets två nordliga elområden. Alla ska med i elmarknadens sjuka ockrande när Sveriges elnät alltmer sammankopplas med intilliggande länder och därmed nya marknader. Fritz, Pekka och Valdis ska avgöra vad elen kostar en mjölkbonde i Ångermanlands inland och inte bara bonden drabbas: höga och oförutsebara elpriser är ett hot mot all näringsverksamhet. Stabil tillgång på billig energi är vad som byggt vårt välstånd. 

“Men processindustrin är vårt hopp – det sa Elvy!”. I media kan man läsa att Metsä Board beslutat att tillsvidare pausa planerna på att ställa om produktionen i Husum. Beslutet gäller särskilt pappersmaskinen BM 2, där man tydligen tidigare övervägt en inriktning mot livsmedelsförpackningspapper och “silikoniserat fettresistent papper”. Någon ny tidsplan för omställningen har inte presenterats. Samtidigt gör tekniska framsteg och en högre grad av automatisering att färre arbetare på bruken producerar allt mer. Indierna gnider händerna. 

Och som om detta inte räcker ska bonden snart få en vätgaspipeline dragen över betesmarken. En fullständigt huvudlös teknisk ansträngning som inte bygger på sunda marknadsekonomiska principer, utan på planekonomiskt grönmos från EU. 

“Inte undra på att ungdomen inte vill skaffa barn”, kanske någon utbrister med tanke på de rekordlåga födelsetalen. Nja. Under brinnade världskrig 1943 föddes fler barn på 6,5 miljoner invånare än det 2024 gjordes på 10,5 miljoner. Orsakerna till låga födelsetal får sökas annorstädes. Får vi föreslå att en digital verklighet tagit över livet för många unga? Titta på aktiviteter istället för att utföra dem. Titta på porr istället för att parbilda. 

Vi har alltså en situation där industripolitiken misslyckats, gröna företag går omkull, elpriserna rusar, folkmängden minskar, etablerade industrier – förutom krigsdrivna BAE – går kräftgång och barnafödandet är mycket lågt. Vad gör kommunen då? Planerar för Stadsdel 2030 och tusentals nya kommuninvånare. Dagdrömmeri upphöjt till politik. 

Så ja, Örnsköldsviks politiker är farliga.

Exit mobile version