Den svenska skolan befinner sig i ett akut krisläge, men inte bara på grund av sjunkande kunskapsresultat och lärarbrist. En djupare och mer skadlig orsak är den långvariga ideologiska styrningen som präglat både läroplaner, kursplaner och myndighetsarbete sedan 1990-talet. Skolverket har under decennier fungerat som en förlängning av en postmoderna och progressiv kunskapssyn – där elevens ”egen utforskning”, ”lärstilar”, ”differentiering” och ”kreativitet” ofta prioriterats framför systematisk ämneskunskap, färdighetsträning och lärarledd undervisning.
Den senaste läroplansutredningen (överlämnad januari 2026) var tänkt att bryta denna utveckling. Skolminister Lotta Edholm beskrev den som ”den postmoderna kunskapssynens sista suck”. Utredningen ville återställa fokus på:
- Tydlig ämneskunskap
- Faktabaserad undervisning
- Lärarens auktoritet och ledarskap
- Evidensbaserad metodik (forskning och beprövad erfarenhet)
Men enligt Anna-Karin Wyndhamn, som själv satt i expertgruppen, håller Skolverket på att sabotera hela reformen (GP-gästkolumn 3 mars 2026).Vad gör Skolverket konkret?
- Upphandlar forskare för nya ämnesbeskrivningar utan att göra läroplansutredningen styrande.
- Ställer inga krav på systematisk forskningsgenomgång eller korrekt referenshantering.
- Låter forskargrupperna skriva fritt tyckande och polemik mot utredningens intentioner.
- Återinför i interna utkast fokus på elevens självständiga undersökningar, utforskande och individuella anpassningar – trots att utredningen uttryckligen avvisade mer differentiering och ”flummiga” metoder.
- Rekommenderar fortsatt digitalisering i engelskundervisningen, trots att utredningen ville minska den.
Detta är inte misstag eller missförstånd. Det är ett systematiskt motarbetande av politiska direktiv. Skolverket agerar som en ideologisk spärr som skyddar den gamla kunskapssynen – den som Riksrevisionen redan 2023 kritiserade för att myndigheten gång på gång glidit bort från regeringsuppdrag.
I en annan nyligen publicerad debattartikel i tidningen Vi Lärare skriver läraren Therese Rosengren att regeringen och Skolverket måste rensar bort eller kraftigt förenklar alla texter i läroplanen och kursplanerna som handlar om värdegrund, normkritik, likabehandling, demokrati, genus, hbtqi-perspektiv, källkritik i vid mening, hållbar utveckling som ideologi, globala perspektiv m.m.
Motivering
- Dessa texter tar oproportionerligt mycket tid och utrymme i undervisningen.
- De skapar tolkningsutrymme som leder till att lärare tvingas lägga lektionstid på ”flum” istället för ämneskunskap.
- Många formuleringar upplevs som politiska/ideologiska direktiv snarare än kunskapsmål.
- Lärare riskerar att bli anklagade för kränkning eller diskriminering om de inte ”genomför” värdegrundsarbetet på ett visst sätt.
- Skolinspektionen och Skolverket använder värdegrundstexterna som grund för kritik vid tillsyn, vilket skapar rädsla och självcensur bland lärare.
Konkreta exempel som kritiseras i artikeln
- ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att ta ställning för de demokratiska värderingarna”
- Krav på att behandla normer, genus, hbtqi, funktionsvariation, etnicitet etc. i alla ämnen.
- Formuleringar om ”källkritik och etik i digitala medier” som tolkas som att elever ska ifrågasätta ”fel” åsikter.
Förslag på lösning
- Begränsa värdegrundsformuleringar till en kort, tydlig paragraf i läroplanens inledning.
- Ta bort alla krav på att genomsyra värdegrund i varje ämne och kursplan.
- Gör det frivilligt för lärare att arbeta med dessa frågor utanför kärnämnena.
- Sluta använda värdegrund som tillsynsgrund av Skolinspektionen.
Konsekvenserna av den ideologiskt styrda skolan blir katastrofala. Elever lämnar grundskolan könsförvirrade och utan tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning och matematik. PISA-resultaten rasar. Lärare flyr yrket. Och istället för att ta itu med problemen gömmer sig myndigheten bakom ”elevens bästa”, ”differentiering” och ”kreativitet” – begrepp som i praktiken ofta betyder lägre krav och mer kaos i klassrummet.
Slutsats och krav. Om regeringen menar allvar med att återställa kunskapsskolan måste man agera nu:
- Sparka ut RFSL från den svenska läroplanen.
- Dra tillbaka Skolverkets uppdrag att ta fram nya kursplaner.
- Låt en oberoende grupp (utan koppling till Skolverket) genomföra reformen enligt utredningens intentioner.
- Inför strikt styrning av myndigheten – med sanktioner vid avvikelse från politiska direktiv.
- Gör en extern granskning av Skolverkets interna kultur och ideologiska lutning.
Annars blir ”kursomläggningen” bara ytterligare ett fiasko – och svenska elever får fortsätta betala priset för ideologisk indoktrinering. Det är dags att sätta kunskap och beprövad erfarenhet före ideologiskt vansinne.