Det var skogsbrand igår. Allehanda skrev artikel om saken.
Det har alltså brunnit fem mil nordväst om Sidensjö.
Vänta nu. Var tusan hamnar man fem mil nordväst om Sidensjö? Fram med kartan. Svar: en mil norr om Myckelgensjö, alternativt en mil söder om Solberg.
Ett konstigt och rätt respektlöst sätt att ange en plats: man låter de egna (begränsade) mentala referensramarna utgöra referenspunkter i det geografiska koordinatsystemet.
Titt på kartan igen. Det finns ingen Lövsjön fem mil nordväst om Sidensjö. En sökning ger svaret:
Lövsjön ligger alltså 15 km västnordväst Skorped. Sålunda har det brunnit strax norr om Aspeå i Skorpedsbygden.
Visserligen är Skorped inte någon världsmetropol, men samhället är stort nog att ha en skylt vid E4 i höjd med Bjästa och stort nog att få hemtjänstkontoret nedlagt.
I artikeltexten skriver Allehanda:
”Räddningstjänsten lyckades lokalisera branden i närheten av Lövsjön, mittemellan Sidensjö och Näsåker.”
Mittemellan Sidensjö och Näsåker. Vilket sätt att uttrycka sig.
Landsbygden avvecklas inte bara genom nedläggning av offentlig verksamhet. Sakta men säkert förvandlas många byar, socknar, sjöar, höjder och vägar, till något som är en oformlig och oförståelig massa för de som kontrollerar den gemensamma berättelsen om kommunen.
Det finns mer tragik i utsagan ”…fem mil nordväst om Sidensjö” än vad många förstår.