Det var skogsbrand igår. Allehanda skrev artikel om saken.

Det har alltså brunnit fem mil nordväst om Sidensjö.
Vänta nu. Var tusan hamnar man fem mil nordväst om Sidensjö? Fram med kartan. Svar: en mil norr om Myckelgensjö, alternativt en mil söder om Solberg.
Ett konstigt och rätt respektlöst sätt att ange en plats: man låter de egna (begränsade) mentala referensramarna utgöra referenspunkter i det geografiska koordinatsystemet.
Titt på kartan igen. Det finns ingen Lövsjön fem mil nordväst om Sidensjö. En sökning ger svaret:

Lövsjön ligger alltså 15 km västnordväst Skorped. Sålunda har det brunnit strax norr om Aspeå i Skorpedsbygden.
Visserligen är Skorped inte någon världsmetropol, men samhället är stort nog att ha en skylt vid E4 i höjd med Bjästa och stort nog att få hemtjänstkontoret nedlagt.
I artikeltexten skriver Allehanda:
”Räddningstjänsten lyckades lokalisera branden i närheten av Lövsjön, mittemellan Sidensjö och Näsåker.”
Mittemellan Sidensjö och Näsåker. Vilket sätt att uttrycka sig.
Landsbygden avvecklas inte bara genom nedläggning av offentlig verksamhet. Sakta men säkert förvandlas många byar, socknar, sjöar, höjder och vägar, till något som är en oformlig och oförståelig massa för de som kontrollerar den gemensamma berättelsen om kommunen.
Det finns mer tragik i utsagan ”…fem mil nordväst om Sidensjö” än vad många förstår.
Granskning Örnsköldsvik visar i detta inlägg Allehandas syn på allt bortom Kronan, Fjällräven center och stadskärnan.
Med ytterst subtila medel matas kommunmedborgarna år ut och år in med det underliggande budskapet: att landsbygden saknar värde och enkelt därför reduceras till en oformlig, identitetslös massa.
De till synes oförargliga och förment harmlösa utelämnandet av korrekta uppgifter i en geografi där det vore en självklarhet för en lokal tidningsredaktion att behärska just det egna omlandet, skulle rendera varje annan lokaltidning en läsarreaktion. Så inte för Allehanda.
Och det är just här som bloggen gör detta förhållande tydligt. Öviksborna har tillvants genom att landsbygden systematiskt reducerats under många år.
De små stegens tyranni.
Men, var det nu inte sagt att stad och bygd skulle vara i balans?
Javisst, detta trummas ut över bygden återkommande vart fjärde år.
Därefter återgår den politiska nomenklaturan till sitt trygga elfenbenstorn, det på Kronan.
En sak är vad som sägs, en helt annan vad som görs…eller inte görs.