Mjölk och tunnbröd. Bild: Granskning Örnsköldsvik.

Bovaer är ett fodertillskott där den aktiva substansen är 3-nitrooxypropanol (3-NOP). Tillskottet började användas kommersiellt runt 2021. Det introducerades först i Brasilien och Chile efter godkännande 2021, följt av EU där det auktoriserades i april 2022 efter omfattande tester av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet).

Syftet med Bovaer är att minska metanutsläpp från kor med 30–45 %, vilket påstås bidra till att dämpa klimatförändringar, då metan är en potent växthusgas. Det blandas i foder och hämmar metanproduktion i vommen hos nötboskap.

I Europa var Nederländerna och Danmark bland de första att implementera det via DSM-Firmenich, som utvecklat produkten. Idag används Bovaer i 68 länder, med störst användning i USA, Kanada, Australien och europeiska länder som Nederländerna och Storbritannien. DSM-Firmenich ägs till 39% av enskilda personer, till 34% av institutionella ägare (bl.a. Blackrock) och till 27% av personer involverade i bolaget. Huvudkontor finns i Nederländerna och Schweiz.

Kritik mot Bovaer som framförts inkluderar oro för otillräckliga långtidsstudier av hälsoeffekter på djur och människor, trots godkännanden. Vissa konsumenter och miljögrupper ifrågasätter säkerheten, med påståenden om fertilitetsrisker och etiska problem kring att modifiera djurs matsmältning.

Sådana påståenden kallas inte sällan för konspirationsteorier av klimatetablissemanget. Dock är det ett faktum att det aktiva ämnet 3-nitrooxypropanol är klassat som hälsovådligt på en rad olika sätt: farligt att andas in, farligt att förtära, irriterande på huden, m.m.

Enligt upgifter används Bovaer på 200 000 nötdjur i 25 länder idag. Den tyska fabriken ska kompletteras med en fabrik i Skottland, vilken förväntas tas i bruk i år. Produktionskapaciteten kommer då räcka till 4-5 miljoner nötdjur.

På den svenska siten Mejerikollen (https://www.mejerikollen.se/) kan man finna information om vilka svenska mejerier som använder mjölk från gårdar där Bovaer ges till djuren. Om Arla skriver man att ”[Bovaer] används inte idag i Sverige, men har använts på svenska gårdar”, men lägger sedan till:

”Arla är det mejeri som i Sverige och kanske även internationellt varit mest drivande i att implementera Bovaer. De har använt Bovaer för sina svenska produkter utan att tydligt informera konsumenter. Arlas mjölk kommer till 90% från gårdar runt om i Sverige, vissa produkter använder dock mjölk från andra länder.”

Skånemejerier är ett av de stora mejerierna som inte använder mjölk från besättningar där Bovaer är i bruk. Ett hundratal gårdar i Skåne och södra Sverige levererar mjölk till Skånemejerier. Mejerikollen upplyser dock om att Skånemejeriers ägare Lactalis har gjort utvärderingar av Bovaer i andra länder.

Norrmejerier förekommer på Mejerikollens lista över mejerier som använder sig av Bovaermjölk. Mejeriet använder sådan mjölk i sitt sortiment ”Norrlogisk”. Blir det överskott på mjölk till ”Norrlogisk”, blandas den i den konventionella mjölken.

Sortimentet ”Norrlogisk” har givits en helt egen sida av Norrmejerier – norrlogisk.se. Under rubriken ”Det bästa som hänt mjölk sedan caffè latte!” skriver man:

”Mjölk med 25 % lägre klimatavtryck än det genomsnittliga klimatavtrycket för svensk mjölk, enligt klimatberäkningar från branschens ledande aktörer.”

Screenshot från Norrmejeriers sida ”Norrlogiskt”

Hur reklamfolket tänkte när de gav sig i kast med att sälja norrländsk mjölk genom café latte-förhärligande och klimatalarmism, är inte lätt att förstå. Ett alternativ hade varit att i svarta versaler mot vit bakgrund skriva:

”NORRLÄNDSK MJÖLK. FRI FRÅN SYDLIGA TILLSATSER.”

Det hade säkerligen skapat uppståndelse kring varumärket.

På sidan ”Vanliga frågor” hittar man information om Bovaer på norrlogisk.se. Frågan ”Vad är det för tillskott korna får för att minska metanutsläppen och hur funkar det?” besvaras med följande:

”Bovaer är ett fodertillskott som är godkänt i EU. Bovaer hämmar ett enzym i sista steget i metanproduktionen vid fodersmältningen. Det är inget som påverkar kornas välmående, och det påverkar inte själva mikroorganismerna i kons våm eller idisslingen. Det har utförts ett 50-tal studier under 10 år och man kan inte se att detta påverkar vare sig kon eller mjölken. Fodertillskottet är en av de åtgärder som görs för att minska mjölkens klimatavtryck. Metanutsläppen från fodersmältningen står för hela 50 % av gårdens avtryck och därför är det en väldigt viktig del att minska så mycket som möjligt. Med hjälp av Bovaer minskar metanutsläppen från kon med 30 %.”

Man lägger sedan till i nästa fråga:

”En kvarts tesked per ko och dag räcker. Och det påverkar inte korna negativt på något sätt.”

Inom arbetsmiljö, skydd och säkerhet, brukar något som kallas ”försiktighetsprincipen” tillämpas i kemikaliesammanhang: är det inte helt utrett att en kemisk förening är helt riskfri, så ska den hanteras som vore den möjligt skadlig på något sätt. Det är inte fel att som konsument betrakta Bovaer och dess användning med försiktighetsprincipens ögon.

Evolutionen har gjort så att de stora gräsätarna fiser. En gång i tiden strövade miljontals sådana djur från olika arter på Afrikas och Europas grässlätter. Utan att ges Bovaer. Om ett läkemedelsföretag skulle ta fram en molekyl och föreslå att den riskfritt borde intas av mänskligheten för att reducera vårt kollektiva fisande – skulle du då lita på produkten och fogligt ta din dagliga dos?

Man bör också komma ihåg att vetenskapen har klassat flera kemikalier som ofarliga genom åren, bara för att senare bittert konstatera att man hade fel. Ett av de mer kända exemplen är Neurosedyn. Ett läkemedel som skulle mildra illamående hos gravida kvinnor, men också visade sig ge svåra fosterskador.