Återigen skriver Allehanda silkeslent om Daniel Kindberg. Vad som framställs som hans söners restaurang på Ulvön, har förlorat utskänkningstillståndet. Allehanda skriver:
”När Daniel Kindberg gjorde sig av med populära Almagränd, övertogs restaurangen av hans söner, som drivit rörelsen de fyra senaste åren.
– Numera är det inte jag som bestämmer längre, men jag är gärna här och hjälper till, har Kindberg sagt till ÖA i samband med att han serverat på restaurangen.”
Sommaren 2020 publicerade Allehanda en artikel om att Kindberg serverade på restaurangen. Vem som ansågs äga den då framgick inte. Däremot skrev tidningen att Kindbergs bror ”har styrt Almagränd de senaste åren”. Kindberg själv uppgav detta:
”– Jag kan göra allt möjligt, servera, köra sopor eller diska, jag är en allkonstnär. Sedan gillar jag att ta betalt, det är lite av min paradgren.”
Restaurangen ägdes då eller sedermera av bolaget Alma Sjöutsikt AB. Samma bolag äger restaurangen Tegel och bar i Östersund. Där har utskänkningstillståndet nu dragits in av Östersunds kommun och efter diverse överklaganden har saken slutligen avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen. Motiveringen är att efter utredning av ägarförhållandena i bolaget, anses Daniel Kindberg vara den verkliga ägaren. Då Kindberg är dömd för allvarlig brottslighet anses han inte lämplig att servera alkohol.
Någon utredning av ägarförhållandena i Övik har naturligtvis inte gjorts av vår kommunala förvaltning. Eller? Det vore fantastiskt dråpligt om Öviks tjänstemän kommit fram till en annan slutsats än sina kollegor i Östersund. Restaurangen på Ulvön är idag såld av vem som nu i klanen Kindberg än ägde den.
Daniel Kindberg dömdes 2019 av tingsrätten till tre års fängelse för bl.a. grov trolöshet mot huvudman. Hovrätten frikände i slutet av 2021 Kindberg i samma mål. Glädjen blev kortvarig. Förra sommaren dömdes han till 30 månaders fängelse för bl.a. grovt tagande av muta.
Domen har visserligen överklagats, men det finns all anledning att betrakta Kindberg som en högst tvivelaktig figur. Han är en dömd brottsling. Östersund bedömer att han är den verkliga ägaren av bolaget nämnt ovan. Han hävdar motsatsen. Tre rättsliga instanser kommer fram till att han ljuger.
Varför återkommer ändå Allehanda till honom med just silkeshandskar på?
Vi menar att det finns ett större mönster här. Tidningen har problem med att konsekvent agera moraliskt sunt. Man låter brottslingar slippa kritik eller uppmärksammar inte deras brottslighet. Inte ens när den verkligen har ett påtagligt allmänintresse. En av Sveriges värsta seriebedragare på blocket och andra säljsiter var verksam i Domsjö. Nyhet? Näe. Fallet Gavelin låg vid tidningens fötter, men av prestigeskäl väntade man åratal innan man nämnde saken på nyhetsplats.
Konsekvent har man underlåtit att beskriva den brottslighet s.k. EU-migranter begår i kommunen. Man anser sig förstå att det är omständigheter som allmogen inte är mogen att hantera vetskap om.
Även om man i mindre omfattning rapporterar såväl bedrägeri- som sexualbrottslighet från vår egen kommun, så är det uppenbart för den som följer målen i Ångermanlands tingsrätt att man föredrar småbrottslighet i grannkommuner.
Samtidigt ska vi till tidningens försvar påpeka att känslan är dubbel. Den senaste tiden har man ändå försökt ägna sig åt riktig journalistik. Artikeln om politikernas fallskärmar var bra. Så även den om skolproblem. Vi skrev visserligen först om Per Nyléns fallskärm, men det stör inte oss det minsta att Allehanda tog vid där vi slutade. Det är väl utmärkt om saken kommer en större läsekrets tillhanda. Vi tänkte dessutom återkomma med en intervju med en f.d. lärare om dennes erfarenhet från grundskolan i kommunen.
Så hur borde en tidning göra när man väljer nyheter och beslutar om på vilket sätt de ska presenteras? Det är rätt enkelt. Man presenterar nyheter utan att välja bort hela eller delar av innehållet av politisk hänsyn. Man klandrar det odiskutabelt klandervärda och berömmer det berömvärda.
Det berömvärda ska inte vara den naivistiske idealistens världsfrånvända drömmar, utan grundfästas i realism. Exempel: skriv gärna om när kommunen stödjer vinterhärbärge för EU-migranter, men ställ för tusan frågan hur förvaltning och politiker tänker kring det faktum att de människor man hjälper inte har rätt att uppehålla sig mer än tre månader i landet. Ty det är väl inte meningen att skattepengar ska tas från oss kommunmedlemmar för att sedan användas till hjälp med att bryta mot utlänningslagen?
Sluta upp med att framställa alla politiska beslut som vara bra och genomtänkta. Vad tusan ska vi med en stadsdel till inne i stan? Kommunen växer för bövelen inte. Skriv istället en artikel om de människor, särskilt unga, som satsar på ett liv på landsbygden. Ett egnahemsbygge där är betydligt intressantare än en bedräglig feelgoodartikel om det kommunala planmonopolets avarter.
Lyft inte fram killar och tjejer i mjukisbyxor som nu äntligen slutat bete sig illa. Skriv istället om den tjej som utbildade sig inom processteknik på något av landets tekniska högskolor och sedan återvände till industrin i Övik. Hon som aldrig betedde sig illa. Det ger en positiv förebild. Allt behöver inte kretsa kring epor, ishockey och ”vi har ingenstans att vara” när det gäller ungdomar. Skriv om unga ordentliga föräldrar, istället för om narcissistiska influencers. Kommunen skulle ju växa, var det inte så? Då måste det födas barn.
Det går liksom att göra på ett annat sätt.
Bra artikel och något som jag tror många med mig också efterlyser dvs undersökande journalistik av vår lokala tidning ÖA.
Sällan eller aldrig ifrågasätts påståenden, uttalanden, motiv, kostnader, alternativa lösningar, konsekvensanalyser på förslag och beslut från politiker och beslutsfattare i olika ärenden.
Får tacka er på denna blogg att många obekväma frågor ställs på sin spets.
Vad man f n efterlyser är de besparingspaket som står för dörren i kommunen och vilka delar som bör kunna ge bra resultat.
När ska man börja titta på besparingar inom den egna kommunala förvaltningen? Alla som sitter i Kronan och andra delar av kommunala förvaltningen måste ses över och antagligen kan ca 10% av alla adm arbeten kunna dras in utan att det får några större konsekvenser. Förmodligen rör det sig om ett 50 tal tjänster som kan dras in utan några större konsekvenser.
Var finns den analysen och förslag på besparingar?
Politiker måste sluta ge er på vård och omsorg. Det är något som borde få behållas oförändrat och kanske t o m öka pga alla äldre som har stort behov av hjälp och stöd. Den delen borde vara en helig ko.