SVT Västernorrland sände den 24 februari ett reportage som på webben gavs rubriken ”Flera gruvaktörer vill söka efter litium och kobolt i Västernorrland”. På nätsidan framgår att flera undersökningstillstånd beviljats i Örnsköldsviks kommun av myndigheten Bergsstaten.
Vi har tittat närmare på saken och kan avslöja att antalet undersökningstillstånd är fyra. Tre områden ligger i Nätra och ett nordväst om Seltjärn. Det sistnämnda håller en storlek om 888 hektar och tillståndet avser undersökning av nickel, koppar, kobolt och guld.
Områdena i Nätra utgörs av följande:
- Ett rektangulärt område om 600 hektar som helt omsluter byn Orrvik, som ligger ca 7 km sydsydöst om Sidensjö (fågelvägen).
- Ett rektangulärt område om 450 hektar, delvis på Bodberget, mellan Drömme och Hinnsjön.
- Ett 900 hektar stort område som avgränsas av Hinnsjövägen, Västanå fäbodar, m.m. Se kartbild nedan.
Samtliga undersökningstillstånd i Nätra gäller litium.
Västanåhöjden och området runt omkring är ett populärt rekreationsområde, både sommar- och vintertid. Särskilt vintertid, då området underhålls väl med skidspår.
Efterfrågan på litium har stigit kraftigt de senaste åren. Det är elektrifieringen som driver utvecklingen, då litium används i batterier. Inte minst utvecklingen och försäljningen av elbilar och elhybridbilar. Nedan diagram visar hur världsproduktionen kan komma att utvecklas.
Vi kommer skriva mer om dessa undersökningstillstånd och även försöka knyta ihop ämnet med andra förment ”gröna” projekt som är på gång i kommunen: e-metanolen i samarbete med Övik Energi och Cinis Fertilizer i Köpmanholmen.
De har nämligen några saker gemensamt. Energiåtgång – såväl el som fossila bränslen – är mycket hög i förhållande till antalet arbetstillfällen som skapas. Projekten paketeras utåt som ”gröna” men betyder för oss kommuninvånare ren naturexploatering. Och inslaget utländskt ägande och kapital är betydande.
Ack du sköna, gröna och globaliserade värld.
Ja, och vi tysta nickedockor förväntas vara fortsatt tysta, ja helst applådera dessa våldtäkter på vår gemensamma natur. Gör ett besök till Rödvattnets by i Anundsjö en mörk och klar kväll eller natt. Stanna en timme eller två. Ta del av intrycken du utsätts för.Vindkraftsparker med blinkande lampor och fast, lysande röda lampor, täckande och förvrider vårt synfält. Brummande och svängande vingar dygnet om, skrämmande djur och dödande våra örnar och uvar.
Att dessutom till detta idag, lägga till planerade vägar för gruvbrytning, vilket leder till ödeläggelse av stora skogs och markområden. Myrar dikas ut för framkomlighet. Bergtäkter bryts upp, större än fyrdubbla fotbollsplaner
Allt för att ställa om. Till batteridrift av våra fordon. Så vi kan fortsätta att åka omkring i våra fyrhjuliga lådor, alldeles som vi har alltid gjort sedan bilen blev var mans egendom i början av 1960-talet i Sverige.
Frågan man ställer sig: Har vi ingenting lärt under dessa 60 år? Var finns logiken i att byta ett bränsle till ett annat när det hela tiden sker på naturens bekostnad?
Och sen, när både de fossila bränslena och batterierna tagit slut en dag, vad gör vi då? Är det inte här vi idag borde börja planera för framtiden? Bortom oljan och batterierna!