Det behöver påminnas om att när den finansiella delen av kommunens ekonomi går ihop, betyder inte det att kommunens ekonomi nödvändigtvis är god.
Ekonomi är ett halt begrepp. Det har olika betydelser för olika människor. Beroende på sammanhang omfattar det olika saker. Låt oss därför återkomma till den kommunala ekonomin och vad ordet ekonomi där betyder – eller bör betyda.
Kommunens ekonomi är god, säger kommunalrådet Per Nylén. Vad menar han då egentligen? Han är politiker och talar alltid med väljare i åtanke. Därför anspelar han på det stora flertalet väljares uppfattning om vad god ekonomi är: att ha mycket pengar.
Eller kanske ska man skriva tillräckligt med pengar. Tillräckliga intäkter i form av kommunalskatt, egenavgifter och statsbidrag för att täcka utgifterna. Titta, vi höll budget och nådde det planerade överskottsmålet, kommunens ekonomi är god.
Det här är bara en illusion av god ekonomi. Man har inte god ekonomi för att man klarar av att betala de allra nödvändigaste utgifterna och därmed slipper att hamna hos inkasso. Att leva ur hand i mun är inte välstånd.
Glöm därför för ett tag det där finansiella med pengar, intäkter, räntor, lån och allt vad det är. Öppna istället en stund ögonen och betrakta den materiella verkligheten. Se vägarnas skick. Fundera över hur växtligheten i stan sköts. Visst finns det helt nya skolor, men hur ser övriga ut? Ska vinterns grus ligga i rabatten ovanför E4:an mitt i stan…på sommaren? Döda träd och djungel i mittremsan på E4, återigen mitt i stan. Några väl skötta skådeparker, javisst, men resten av grönytorna präglas inte av omsorg. Snarare av direkt illa utförd skötsel. Savannen breder ut sig på refuger och i rabatter. Vägmarkeringar och övergångsställen verkar man ha upphört att underhållsmåla.
Låt oss ta en specifik väg som exempel. Vetevägen löper från Sundskolan vidare förbi oppositionsrådet Anna-Britta Åkerlinds hem i det Källströmska residenset och sedan ned mot Svedjeholmsvägen och Brogatan. Den ser i stora delar ut som skit. Värst är den där den ansluter mot Svedjeholmsvägen. Kanststenen på refugerna är sönderkörd. Asfalten sprucken. Vägbanan är så vågig att de flesta bilmodeller slår i backen om föraren är ouppmärksam. Björk har växt ett tag på refugerna. De som bor där och kör den vägen är förstås vana. Kanske t.o.m. hemmablinda.
Längs samma vägs ena del löper en relativt ny gång- och cykelväg parallellt med körbanan, men separerade med ett rejält dike. I diket börjar nu lövslyet se ut som på ett hygge. Bilden är slående. Nyanläggning, men inte adekvat underhåll av det man har. Mitt utanför oppositionsrådet, ja.
Dessa betraktelser var alla ifrån centralorten. I de mindre tätorterna i kommunen är det förstås betydligt värre. Frågan blir nu: har en kommun god ekonomi när det ser ut så här? Bara på vägnätet är underhållsbehovet mycket stort. Lägg till det vattenledningsnätet, skolorna och gymnasiet. Och ovanpå det behovet av nyproduktion av förskolor, skolor och omsorgsboenden. Att det byggs bostadsrätter sjönära i stan, hjälper inte ett dugg. Inte heller att bostadsmarknaden är glödhet, som Allehanda uttrycker det.
Som privatpersoner kan vi ha mycket låga inkomster, bo i förfallna hus där taket läcker och vi kan leva på havregrynsgröt 6 dagar i veckan. Kanske kan vi då ändå lägga undan en slant. Se, vi når överskottsmålet, budget går ihop!
Men vår ekonomi är inte god.
Till sist: notera att mycket av det som är eftersatt och nu är i stort behov av underhåll, är resultatet av lång tids vanskötsel. Det här är inte problem som uppstod nyligen på något sätt.
