Ekonomi – kommunens nettokostnad

Politiker både till höger och vänster hörs allt oftare säga att kommunens nettokostnad (per invånare) måste ned. Men vad betyder det egentligen?

Att samma mängd insatta pengar skall ge mer service?

Eller att samma utbud tjänster skall kosta mindre?

Ingetdera.

Nettokostnaden är ett begrepp i kommunens resultaträkning. Så här fungerar det:

Kommunen har utgifter för sin verksamhet. Det är kostnader för allt från arbetskraft till el, livsmedel, … Summan av dessa kallas för verksamhetens kostnader.

Men så finns också verksamhetens intäkter. Det är i princip egenavgifter och riktade statliga bidrag. Egenavgifter är saker som äldreomsorgsavgifter, barnomsorgsavgifter, p-avgifter, o.s.v. Riktade statliga bidrag är bidrag från staten, via dess myndigheter, som ges till specifika delar av kommunens verksamhet. D.v.s. bidrag som är vikta för speciella ändamål. T.ex. bidrag från skolverket till skolan eller från Migrationsverket till vuxennattis (även känt som HVB-hem).

Verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter är kommunens nettokostnad. 

Nettokostnaden är alltså det som återstår efter att verksamhetens intäkter avräknats. Det är den kostnad som skall finansieras med kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ur det kommunala utjämningssystemet.

Och då är saken denna: när politiker säger att nettokostnaden skall ned, så betyder det att man vill sänka verksamhetens kostnader – besparingar – eller höja verksamhetens intäkter – avgiftshöjningar – eller båda.

Om sossestyret höjer äldreomsorgsavgifterna så sänker de nettokostnaden.

Låt oss ta ett aktuellt exempel från den krisande regionekonomin. Häromdagen kunde man läsa detta:

Det är ett perfekt exempel på att sänka nettokostnaden – genom att höja avgifter. 

Vi är rätt säkra på att framtiden kommer ge oss ett politiskt lavemang som är sammansatt av både besparingar och avgiftshöjningar.

I nästa ekonomiinlägg tittar vi på vad en kommun måste göra, respektive vad som i någon mening är frivilliga arbetsuppgifter. Att ha koll på det i tidevarv där nettokostnaden måste ned, är viktigt. Drar politikerna in på obligatorisk verksamhet, när man har betydande frivillig verksamhet igång?

Snart är det regnbågsvecka, förresten.

Spara PDFSkriv ut