En läsare tipsar om följande: kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelse och välfärdsnämnd har hanterat ett ärende om extra stöd till barnfamiljer med – som det heter – långvarigt försörjningsstöd. 

Ett liknande stöd utgavs inför julen 2022. Välfärdsnämnden skriver i sin behandling av ärendet:

“Idag betalar välfärdsförvaltningen ut extra stöd om 300 kr/barn till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd (minst 10 månader under innevarande år). Detta stöd ligger redan i nämndens budget och utgår från nämndens riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Med extrastöd om ytterligare 1 000 kronor innebär det att för julen 2023 får varje hushåll med långvarigt försörjningsstöd 1 300 kronor extra per barn vilket kommer att underlätta för familjerna att ge deras barn en fin och minnesvärd jul.”

Den 14 november var ärendet uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Därefter hanterades det av välfärdsnämndens ordförande Annica Jonsson ensam enligt delegationsordning “brådskande beslut”. Det skedde 22 november. 

Kommunstyrelsen fattade beslut i saken 28 november. 

Nu väntar ärendet på att gå upp i fullmäktige 11 december. 

Så vad är det som är intressant här då? Det är inte utgiften. Antalet barn som berörs är 194 och utgiften ligger därför på runt 200 000 kr. Förmodligen vida mindre än vad tillväxtchef Selemarks idiotiska tält i Köpmanholmen har kostat. Nej, saken är denna: vår tipsare hävdar att handläggare på välfärdsförvaltningen är i full färd med att betala ut stödet, trots att den politiska ärendehanteringen inte är klar ännu.

Men så pragmatiskt! – kanske en del nu tycker. Nja. Snarare döljer man sin senfärdighet och inkompetens genom att driva gäck med de etablerade beslutsvägarna. Ni vet, det där som brukar beskrivas i termer av “demokrati”, ”rättssäkerhet” och “öppenhet”. 

Vi kan förstås inte vara säkra på tipsets riktighet, men likt Elvy Söderström väljer vi att tro. Skulle det visa sig att vi har fel, kan vi likt Elvy och protegén Steffe “bo på Östermalm ska en arbetarhjälte göra” Löfven alltid utbrista: vi har varit naiva!

Stödet som sådant är väl inte mycket att orda om. Däremot sammanhanget det ges i och hur politiker och tjänstemän väljer att formulera sig.

Vilket sammanhang? Detta: efter hundra år av socialdemokratiskt inflytande, varav en stor majoritet av tiden med partiets oinskränkta makt, så finns det 194 barn i kommunen som lever under förhållanden som präglas av “långvarigt försörjningsstöd”. Och förhållandet gäller trots att Allehanda under rubriken “Toppchefens Ö-vikshyllning” annonserat tillväxtchef Selemarks uppfattning att Övik har Sveriges “stabilaste arbetsmarknad”. 

Vad en “stabil arbetsmarknad” är, vet vi inte riktigt. Att den inte ger välstånd är däremot uppenbart. 

Mer intressant är politikernas syn på sig själva som givare av julgåvor (man använder begreppet “julpeng”) och att ett dylikt stöd ska utbetalas till jul – men inte till ramadans avslutning. För naturligtvis är det så att inte alla mottagare av stödet firar jul. Däremot kan säkert sägas att av 89 ordinarie ledamöter och ersättare i fullmäktige, så har endast två ledamöter utomeuropeiska namn. 

Går inlandets barn kilometervis till skolbussens hållplats? Kokar Trehörningsjöborna det kommunala vattnet? Bygger kommunen barnförvaringsskolor med schweiziska fasadskivor? Planerar man bostadsområden i centralorten trots att ingen nettoinflyttning föreligger? 

Räds icke! Julpeng. Det finns julpeng. Och 61 fariséer i fullmäktige. 

Var och en får själv bedöma huruvida de kommunala ansträngningarna bäst liknas vid den gode samaritens handlingar eller om Astrid Lindgrens kommandora i Emil i Lönneberga är en mer relevant jämförelse. 

För övrigt tycker vi att julpengen borde finansieras genom att tidigare kommunalråd Per Nyléns fråntas sitt omställningsstöd.