KOMMUNPOLITIK. Antalet invånare blir färre. Försörjningsbördan ökar när befolkningen åldras. I den situationen vill kommunpolitikerna låna mer.
Igår sammanträdde kommunstyrelsen. Ett av ärendena på dagordningen var kommunens låneram (lånetak). Förenklat kan kommunens upplåning och låneåtaganden beskrivas som följer.
Det finns en internbank. Denna lånar upp kapital på marknaden, vilket i sin tur lånas ut till de kommunala bolagen. Kommunen har även lån som ligger direkt på den kommunala förvaltningen, samt borgensåtaganden. De kommunala bolagen tillsammans med kommunförvaltningen brukar kallas för kommunkoncernen.
I slutet av oktober i år var kommunkoncernens totala lån 3284 miljoner kr, varav 2694 miljoner kr var hänförliga till internbanken. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen var att höja internbankens låneram från 3600 miljoner kr till 4100 miljoner kr. Vi vet inte hur kommunstyrelsen beslutade, men inga skäl finns att tro annat än att man följde beslutsförslaget. Sista ord har kommunfullmäktige.
Det betyder att politikerna vill ge internbanken möjlighet att låna 1,4 miljarder kr mer än vad internbanken har i lån idag. Skulle man använda den möjligheten, så stiger kommunkoncernens totala lån till 4690 miljoner kr.
Varför är det så här? Det finns några klara och tydliga skäl till kommunens lån och den ökande låneivern. Det första är att man har spenderarbyxorna på. Skidanläggning och multisporthall i en kommun som redan har fler islador än någon kan räkna. De rent idrottsliga ”investeringarna” i Övik har en närmast bisarrt hög nivå sett till befolkningsmängden. Arenan och till denna verksamhet talrika subventioner genom åren ej att förglömma. Värst av allt: denna lånelyx har skett i en demografisk verklighet som präglas av stagnation. Minskande befolkningstal (om än långsamt), minskande födelsetal och en snabbt åldrande befolkning. Som vissa läsare förmodligen har uppmärksammat, så har massmedia den senaste tiden börjat föra upp kommunernas förväntade framtida ekonomiska fall på bordet. Åratal efter att vi började skriva om saken. Det är så fruktansvärt dåligt med sådan senfärdighet från redaktioner med enorma resurser.
Vi har dessutom i alla år hävdat att ett sådant ekonomiskt beteende från kommunen är illojalt mot dagens unga, som blir de som ska städa upp skiten i framtiden. Och det är klen tröst att vansinnet delas med så många andra kommuner.
En annan anledning är att kommunen inte agerar tidigare på en känd framtid. Behovet av omsorgsanläggningar kommer tillsynes plötsligt, trots att så inte borde vara fallet. Ytterligare en anledning är att man skjuter upp eller ignorerar underhållsbehov. När kommunens fastighetschef gick ut och påtalade att underhållsskulden i det egna beståndet hade tillåtits skena, så var det sannerligen en ovan upplevelse för en kommunförvaltningsutomstående betraktare.
Naturligtvis finns även surdegen Nekab med. Det bolag i vilket Öviks, Skellefteås och Umeås ägande av Sekab ligger – tillsammans med ett borgensåtagande om 229 miljoner kr. Sekab är fortfarande ”paketerat för försäljning” som det hette när fullmäktige beslutade att sälja smörjan. Någon försäljning har aldrig blivit av. Istället är nu kommunstyrelsens ordförandes son Emil Källström vd! Förstår du läsare hur detta ter sig för utsocknes? Tänk om man finge städa i denna grisstia.
Nekabs totala långfristiga skulder summerades till 765 miljoner kr år 2024. De senaste åren har man amorterat 10,8 miljoner kr årligen. Nekab kommer sålunda vara skuldfria om ca 70 år. Tack Elvy Söderström.
Den huvudsakliga anledningen till att dylikt vanstyre – från vänster till höger – inte resulterar i en politisk omvälvning, är denna: folk begriper inte bättre.