I första avsnittet av ”Herr Arnes penningar” kunde vi läsa hur Överförmyndarens tjänstemän i Örnsköldsvik faxade en begäran till Ångermanlands tingsrätt om att Herr Arne skall sättas under interimistiskt förvaltarskap. Inget läkarintyg bifogades skrivelsen. Däremot en redogörelse för hur personer i Herr Arnes omgivning gjort en orosanmälan där man uttryckt önskemål om att Herr Arne ska sättas under förvaltarskap.
Vad gjorde tingsrätten? Jo, en enda person behandlade ärendet. Självaste chefen för Ångermanlands tingsrätt. Lagmannen Lena Wahlgren.
Begäran inkom tingsrätten den 28 november och i samma stund förordnas ett juridiskt biträde till Herr Arne. Två dagar senare sitter lagmannen Lena Wahlgren på sin kammare med en notarie som protokollförare. Det två dagar tidigare förordnade biträdet vill inte ha uppdraget p.g.a. jäv, så ett nytt utses.
Lena Wahlgren beslutar att Herr Arne skall sättas under interimistiskt förvaltarskap. Ett nytt biträde förordnas. Så här motiveras beslutet att interimistiskt sätta Herr Arne under förvaltarskap:
Ingen på tingsrätten kontaktar Herr Arne. Ingen förhandling hålls i detta skede. Ärendet handlägges, som det heter, ”i parternas utevaro”. Beslutet fattas ”på handlingarna”. Det förordnade biträdet skall, enligt protokollet från det interimistiska beslutet, ”bevaka Herr Arnes rätt i ärendet”. Men hon är förstås varken närvarande eller inläst på ärendet i denna stund.
Den 30 november 2018 förlorade Herr Arne de rättigheter som vi andra tar för helt givna. Och Herr Arne var inte psykiskt indisponibel. Han hade inte fallit offer för en hjärnblödning och låg inte heller som grönsak efter en trafikolycka. Utan att prata med Herr Arne berövade lagmannen Lena Wahlgren honom alla möjligheter att själv bestämma över sitt liv. Beslutet fattade hon på begäran från Överförmyndaren vid Öviks kommun.
I nästa avsnitt avhandlar vi vem som blev förvaltare för Herr Arne och hur den personen kom att föreslås.