De flesta av bloggens läsare känner nog till den gamla tecknade serien Spara och Slösa. Vi citerar ändå Wikipedia:
”Serien handlar om två flickor där Slösa är den som kastar bort sina pengar på nöjen och konsumtion medan Spara istället sparar sina pengar. Spara kan därmed unna sig något fint som hon vill ha i slutändan, vilket inte Slösa kan.”
Vi tycker att Spara och Slösa mycket väl kan illustrera hur Örnsköldsviks kommuns ekonomi har skötts – och fortsätter att skötas. Vad sägs om nedan exempel på aktiviteter och deras kategorisering?
| Spara: | Slösa: |
| Äldreomsorg | Disneyresor |
| Skola | Äventyrsbad med spa |
| Barnomsorg | Kulturhus |
| Fastighetsunderhåll | Dyra konsulter |
| Sociala insatser | Höga politikerarvoden |
| Snöröjning | HBTQ-certifiering |
| Vägunderhåll | MODO Hockey |
| Vårdpersonal | Hoppbacken |
| Konst | |
| Etanolproduktion |
Kommunernas åtaganden
Kommunerna är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna. Listorna över respektive områden ovan är inte kompletta, utan endast exempel.
Påfallande ofta framstår den lagstadgade verksamheten som rimlig och en aktivitet som faller under ”Spara”. Det är dock inte alltid fallet. Skolans läroplaner innehåller många krav på vad som skall läras ut. Dessa krav framstår inte sällan som märkliga, när de ställs i relation till hur skolan lyckas med kärnuppgifter som att lära eleverna att läsa, skriva och räkna. Det finns även lagstadgad verksamhet som tvingar kommunen att göra något, som inte för just länge sedan alls, uppfattades som ett val som borde lyda under principen om kommunalt självstyre. Ett exempel är anvisningslagen, som ger Migrationsverket möjlighet att tvinga en kommun till mottagande av migranter.
De frivilliga verksamheterna verkar dock alltid kunna intuitivt placeras just i den kategorin, av såväl de upplysta medborgarna, som de med sämre kunskaper om samhällets uppbyggnad. Alla förstår liksom att det är helt bort i tok att med hot om repressalier (och ytterst våld) ta skatt från medborgarna, för att sedan använda dem till att skicka anställda på Disneyresor, och att det är frivilligt att använda pengarna så.
Spara och Slösa som retorisk figur
Vi kommer försöka att använda Spara och Slösa som en retorisk figur, för att ständigt återkomma till vad kommunen måste göra, respektive åtar sig frivilligt. Det synes oss vara ett gott sätt att såväl pedagogiskt angripa dessa ekonomiska frågor, som att häckla de som bär ansvaret för rådande ordning.
Rubriker som ”Slösa invigde idag det nya kulturhuset!” vore helt enkelt såväl träffande som roliga att skriva. Eller ”Idag återupptar Slösa upphandlingen av ny simhall”.
Det överlappar också till del med hur serien Spara och Slösa kom till: genom en ambition att uppfostra barn till ekonomiskt ansvarskännande individer. Nu går det knappast inte att uppfostra S till sådant. Partiet måste röstas väck, helt sonika.
Vi återkommer till Spara och Slösa inom kort och då inte minst i ett inlägg som i skrivande stund har arbetstiteln ”Elvys tusen miljoner skulle sitta fint nu”.