Enligt Allehanda har arbetet med att färdigställa vägen till Kusthöjden påbörjats. Lustigt nog lägger tidningen upp en status på sin facebooksida med länk till artikeln. Kommentarsfältet fylls snabbt med syrliga kommentarer.
”Undrar när det blir åtgärder på resten av kommunens enskilda vägar”
”Dom börjar med gräddhyllan”
”Ja se rikefolke måste ju få högre pris på sina hus”
”Vi som bor i Bonäset måste betala själva om våra grusvägar ska asfalteras :(”
”Utan o nämna nån enskild väg så finns det mängder av vägar som har större behov av underhåll så nog är en konstig prioritering”
”Vilken väg är inte usel i kommunen? Men det beror väl på vilka som bor efter vägen när det prioriteras vilka vägar som ska förbättras, Husum är en bortglömd del av kommunen i alla sammanhang utom när skatterna ska in.”
Vi väljer ut två kommentarer. En som mycket enkelt pekar på vad som sker:
”Det är tydligen ännu en gång roligt att leka med andras pengar”
En annan som får illustrera den patologiske sosseväljaren:
”Att folk orkar gnälla så fort man gör någonting. Och så gnäller de för att man inte gör något. Gnäll, gnäll. Men ni har ju något att göra.”
Att kritisera hur kommunen använder våra pengar och vilka prioriteringar som görs, framställs alltså som gnäll – till och med när det är uppenbart att en liten grupp hushåll gynnas på det allmännas bekostnad. Denna masochistiska inställning till frukterna av det egna arbetet, är sannerligen reserverad dumstruten.
Ja, frukterna av det egna arbetet. Andelen av det som normalt kallas för ”kommunalskatt” som faktiskt går till kommunen, är drygt 20% (resten går till Region Västernorrland). En av veckans (för de flesta) fem arbetsdagar, så gör du alltså dagsverke åt kommunen. Då arbetsåret 2021 har 253 arbetsdagar, så kommer 57 av dessa vara dagar då du arbetar åt kommunen och inte får behålla själv ett öre av vad du tjänar.
Människor som avfärdar kritik som rör hur dina pengar används av kommunen som gnäll, är tjocka i huvudet och borde fråntagas rösträtten. Jo, på allvar. Förstår man inte konceptet inkomstskatt – skatt på arbete – och att sådan tas ut med tvång, så borde man inte heller få vara med och bestämma över hur samma pengar ska användas i allmänhetens tjänst.
(Läs gärna två tidigare inlägg om kusthöjden: Kusthöjden: a gift that keeps on giving – spränger alla kostnadskalkyler och Därför exploderar kostnaderna för Kusthöjden )