Bild: screenshot Örnsköldsviks gymnasiums hemsida
I fredags publicerade Allehanda namnen på blivande gymnasieelever sorterade på de respektive gymnasieprogram de blivit antagna till. Man kan fråga sig varför. Vari ligger allmänintresset i respektive individs livsval i en årskull?
En av GÖ:s läsare tog tillfället i akt att analysera sammansättningen på eleverna. Han slog fast att ungefär 8-9% av dem borde ha utländsk bakgrund. I ett meddelande undrade han om det verkligen kunde stämma? Han menade att det kanske borde vara en högre andel. Vi passar därför på att presentera lite statistiska data om gymnasiet i såväl Örnsköldsvik som i riket i stort. Skolverket har nämligen sådan tillgänglig i sin statistikdatabas. Siffrorna avser läsåret 2024/25 och bör betraktas som preliminära. Alla gymnasieskolor har ännu inte rapporterat in sin statistik.
Vi kan börja med att konstatera att läsaren förmodligen har rätt i sin förmodan om att fler än 8-9% av de blivande gymnasieeleverna har utländsk bakgrund. Allehanda redovisade nämligen inte det s.k. introduktionsprogrammet. Det är ett program för elever som saknar behörighet till nationella program. Elever med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade där (men utgör på intet sätt hela elevunderlaget, vilket vissa felaktigt tror).
Under läsåret 2024/25 hade 14,5% av eleverna utländsk bakgrund på de program där Örnsköldsviks kommun var huvudman. Det totala antalet gymnasieelever på kommunens program fördelades enligt: högskoleförberedande program 52,9%, yrkesprogram 35,2% och introduktionsprogram 11,9%.
Hur förhåller sig andelen 14,5% elever med utländsk bakgrund till samma siffra för Sverige i stort? Av det totala antalet gymnasieelever under läsåret 2024/25 – alla typer av huvudmän i samtliga kommuner – så hade 28,6% utländsk bakgrund. Återigen: siffran är preliminär, men lär inte ligga långt från verkligheten.
Sverige förändras snabbt och om du tror att förändringen du observerar i Övik är rättvisande för riket i stort, så tror du fel. Övik tillhör den handfull kommuner som har lägst andel elever på gymnasiet med utländsk bakgrund. Det finns kommuner där andelen elever med utländsk bakgrund överskrider 40% på de kommunala gymnasierna. Ja, även kommuner där siffran överstiger 50%. Och det handlar inte om storstadskommuner endast.
Fagersta i Bergslagen – 43,3%. I småländska Hultsfred är siffran 41,8%. Gnosjö i samma landskap har en andel på 50%. I sörmländska Flen är den ännu högre; 53,5%.
Utvecklingen har varit fullt förutsebar. 2014 rapporterade Sveriges Radio att andelen elever (grundskola och gymnasium) som hade rätt till modersmålsundervisning hade ökat med 50% sedan år 2000. En femtedel (20%) hade då rätt till sådan undervisning och deras antal var 200 000. Radions vinkel var att för få utnyttjade rätten. Knappt 10 år senare skrev tidningen Vi lärare om ämnet. Antalet elever med rätt till modersmålsundervisning hade då ökat till 300 000.
Någon läsare kanske är hugad att fara förbi Sörvåge och fråga vapenlobbyisten om det är nu vinsten kommer? Vi lovar att publicera svaret.