Dåtid. Sommaren 1998 hade fotografen Elisabeth Ohlsson Wallins utställning Ecce homo premiär. Den bestod av 12 fotografier, var och ett komponerat med en biblisk situation som förlaga. Genomgående hade Wallin ”homosexualiserat” situationerna. I flera fall med nakenhet och homoerotiska inslag.
Utställningen visades senare på hösten i domkyrkan i Uppsala och väckte uppståndelse långt utanför Sveriges gränser.
Tio år därefter kom den till Övik i regi av Örnsköldsviks museum och projektet ”Världsklass 2015”. Till 150 kommunanställda skickades en sommarhälsning illustrerad med Wallins Jesus portätterad som badhusbög (*). Till homotidningen QX lät museiintendenten Ulf Edberg meddela att han ville att bilden skulle väcka debatt. Och det gjorde den. Övik blev homofobkommunen med hela Sverige, när mainstreammedias kvarnar hade malt klart.
(Stanna gärna upp här och fundera över detta: hur svårt sjuk måste chefs- och arbetskulturen inte ha varit i kommunförvaltningen denna tid? Enskilda tjänstemän gavs utrymme att driva opinion via interna kommunikationskanaler. En sketen museiintendent hade näsan så högt upp i luften att han själv inte reagerade på det märkliga i att han gavs denna plattform. Hans chef, Siv Sandberg, såg inte heller något konstigt i att ge sig på att skapa debatt hos personalen. Ännu i denna dag finns det i förvaltningen sådana här åsiktssmåpåvar som på betald arbetstid ska gnugga sina egna sanningar i trynet på alla under dem.)
Nutid. Koranen brinner. Först i Rasums Paludans regi. Senare i en allt brokigare krets. En kristen irakier kombinerar bacon och eld när han visar sitt missnöje med den religiösa texten. Han ger intryck av att uppskatta att stå i strålkastarljuset. En iransk kvinna nöjer sig med att stilla riva sida för sida ur boken och använder dessutom ett rivjärn.
Den muslimska världen reagerar i vredesmod. Svenska flaggan bränns. Ambassaden i Bagdad stormas och bränns upp. Radikala grupper uppmanar till mord på svenskar (etniska svenskar, får vi väl antaga då – eller?).
På Instagram kräver det socialdemokratiska förbundet Tro och solidaritet ett förbud mot koranbränning.
När rabaldret om Ecce homo bröt ut i Övik, intervjuade Allehanda dåvarande socialdemokratiska kommunalråd Elvy Söderström. Hon sa bl.a. att hon är ”glad och stolt över dem som jobbat för att få hit Ecce homo” och ”det är också viktigt att värna om den kulturella friheten och jobba mot politisk censur”.
Den tänkande läsaren förstår nog redan nu varthän denna text är påväg.
15 år efter att socialdemokratin i Övik med emfas försvarade rätten att ställa ut Jesus i form av badhusbög, umgås partiet på fullaste allvar med tankar på att förbjuda offentligt förödmjukande av religiösa alster. Visserligen säger S på riksplanet nej till det förslag till ändring av ordningslagen som regeringen överväger, men att delar av partiet inte är främmande för en inskränkning av yttrandefriheten är tydligt. Utan tvivel finner man kränkningen av islam klandervärd.
Hur skulle man hantera Ecce homo med profeten Mohammed i huvudrollen? Mohammed som badhusbög. Mohammeds följare porträtterade som läderbögar. Utan tvivel skulle den muslimska världen bli kränkt. Varför ska de sekulära svenska profeterna vara hänsynstagande gentemot islam, men bemöta kristenheten med kalla handen?
Högern är inte bättre. I en Allehanda-insändare från slutet av juli skriver den kristdemokratiske fritidspolitikern Per Sundin att han vill ”förbjuda offentlig kränkning av tryckta alster”. Han oroar sig för att svenska kyrkor ska bli måltavlor för terrorism och uttrycker det: ”Att vara fiender till hela den muslimska världen med mer än en miljard invånare och göra svenska kyrkor till legitima terroristmål är inte optimalt för vårt land”.
Var det freudiansk feghet som ställde till det för Sundin när han skrev ”legitima terroristmål”? Ja, hur tänkte han när han valde ordet ”legitima”?
I ett senare replikskifte med en ledarskribent, publicerat bara häromdagen, frågar sig Per Sundin varför friheten för ett tiotal koranbrännare ska vara viktigare än ”hat från hundratals miljoner muslimer”. Varför tycker Per Sundin att vi ska anpassa oss efter hatiska muslimer i utlandet?
Och varför har han varit tyst i invandringsdebatten? Om man betraktar svenska kyrkor som ”legitima terroristmål” [för muslimer] och ser allt detta hat hos muslimer, borde man rimligen göra en riskbedömning även i invandringsfrågan. Men se, nej, där var det tyst. Så tyst.
Istället avslutar Sundin sin replik med en retorisk fråga: ”finns [det] någon muslim i Örnsköldsvik som känner sig mer trygg och välkommen efter koranbränningarna?”.
Fegt. Inkonsekvent. Per Sundin skulle inte överleva 60 sekunder i ett meningsutbyte med en iransk kvinna som flytt teokratin.
Imorgon är det prideparad i Övik. Sexualcharlatanerna kommer att styra ut sig i den symbol som markerade Guds förbund med människan; aldrig mer ska ni dränkas i en syndaflod – hur ni än beter er. Tåget kommer att marschera genom stan. Det må ha ett geografiskt mål, men få av deltagarna förstår vad manifestationen syftar till. Endast vita människor uppvuxna i Sverige förväntas deltaga, ty inga krav föreligger att islam eller någon annan religion än kristendomen, ska smycka sina heliga rum med regnbågsmattor, hissa regnbågsflaggan eller viga samkönade par.
Ve den vite man eller kvinna som inte svär trohet mot denna nya symbol. De blir raskt förskjutna och deplattformerade. Att hävda så – i ett globalt perspektiv – triviala saker som att det finns endast två kön, en man kan inte förvandlas till kvinna och att det är en skammens handling att hävda inför ett barn att denne är född i fel kön, renderar i vårt samhälle en utfrysning. Vi förväntas acceptera att karlar utstyrda till parodier på prostituerade kvinnor, ska betalas med skattemedel för att läsa sagor för barn på bibliotek och sätta upp föreställningar på kommunala anläggningar över hela landet.
Men om en koran bränns är det en makalös kränkning. Hyckleri och feghet. Två för vår samtid centrala begrepp.
Så vad blir slutsatsen? Borde koranbränning förbjudas? Borde även skymfandet av andra religioner, inklusive kristendomen, förbjudas? Med andra ord: ska utövarna alltid ha tolkningsföreträde? Borde t.o.m. pridetåg förbjudas? Bevisligen provocerar de minst en person.
Ingen av dessa företeelser borde naturligtvis förbjudas.
I ett informationshav av detaljer är det svårt för gemene man att plocka ut det viktiga. De förhållanden som gör skillnad. Elisabeth Ohlsson Wallins konst, sagoläsande transvestiter, regnbågsflaggor i kyrka och offentligt rum, HBTQ-certifierade personalavdelningar i kommunerna, alla har de en sak gemensamt – de har möjliggjorts genom stöld av skattemedel.
Skattefinansierade plattformar och bidrag är vad som möjliggjort alltihop. Inga transvestiter skulle resa Sverige runt för sagoläsning, vore det inte för att biblioteken upplåter lokal och betalar gage. Efterfrågan på Wallins konst skulle det nog finnas i privat sektor, men inte av det slaget som skulle ge henne en ekonomisk plattform att stå på. Medlemsorganisationen Svenska kyrkan tar ut medlemsavgiften som en skatt och spenderar pengarna på regnbågsmattor. Finge församlingsborna själva välja, skulle regnbågshysterin snabbt drypa av.
Mer utvidgat: RFSL må vara en ideell förening i strikt juridisk bemärkelse, men är det inte i ekonomiskt avseende. Av 50 miljoner kr i intäkter är endast 600 000 kr medlemsavgifter. Minst 45 miljoner kr är bidrag från statliga myndigheter och fonder. En organisation som vunnit pris som ”årets lobbyorganisation” är alltså till 90% finansierad av staten. Det gravt olämpliga i detta förtigs i liberal media.
Den 19 augusti erbjuder RFSL gratis testning för HIV och syfilis på Luleå pride. Detta annonseras i en betald reklamkampanj på Facebook. Annonsen illustreras med två svartmuskiga män som kysser varandra.
Ja, syfilis. Homosexuella män utgör endast runt 2,5% av befolkningen. Ändå var hälften av HIV-fallen förra året män som blivit smittade av män. Och antalet fall av syfilis där en man blivit smittad av en man ligger runt 400-450 årligen. Samma siffra för män som blivit smittade av kvinnor, är 50-talet.
Överrepresentationen är tusentals procent. Anledningen är promiskuöst leverne och oskyddat sex. Är man klandervärd om man hyser förakt för promiskuösa människor – oavsett deras kön och sexuella läggning?
Till den iranska koranskändarkvinnan utgår ingen skattefinansierad ersättning. Hon har inget hopp om att bli en del av den offentliga stugvärmen och där få en plats vid köttgrytan. Ensam utför hon sin protest och enda vinst är risken för våld och hämnd från radikala religiösa krafter.
I hennes hemland hänger man homosexuella från lyftkranar. Man kan verkligen undra hur hon betraktar statsminister Kristersson som ena dagen minglar i Sagerska palatset med sagoläsartransvestiten Vinhora, för att nästa dagen fördöma bränandet av den bok som förordar mord på homosexuella.
(*) När Ecce homo hade premiär i ett bergrum under Sofia kyrka i Stockholm 1998, hade upphovsmannen Elisabeth Ohlsson Wallin skrivit en förklarande text till vardera av de tolv fotografierna. Bilden föreställande Jesus i ett badhus, förklarades med att homosexuella män hade just badhus som mötesplatser (för sexuella kontakter – vårt tillägg).
Amen.
är det nån som är förvånad med tanke på all annan dårskap som händer i sverige är det nån som kan protestera nej isåfall blir du totalt idiotförklarad av den politiskt styrda media som finns låt oss säga att du har nån högre befattning nånstans el är nån känd person o du på nått sätt kritiserar då blir du totalt uthängd i media får ett helt drev mot dig tappar förmodligen jobbet o din karriär är slut vad kan du göra som vanlig privatperson då ja du måste väl nå fram i nån form av media o då väntar samma behandling du blir en konspirationsteoretiker nazist, rasist , förintelseförnekare homofob osv osv men det är väl det som kallas yttrandefrihet i dårhuset sverige o vilka får betala för detta jo det är vi skattebetalare har vi nått val nej. Fundera på det gott folk