Nära 80 procent av mjölkgårdarna i Norrland har försvunnit sedan år 2000 – en utveckling som enligt företrädare för Norrmejerier hotar både livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga. Trots stigande efterfrågan på livsmedel i Sverige saknas konkreta politiska åtgärder för att stödja produktionen i norr. Gerhard Bley, vd för Norrmejerier, och styrelseordförande Göran Olofsson efterlyser i en debattartikel i Svenska Dagbladet ett nationellt inflationsjusterat stöd och fungerande investeringssystem.
En höjning av mjölkpriset med 42 öre under 2025 har gett ett tillskott på cirka 80 miljoner kronor till producenterna, men det räcker inte. Norrmejerier lyfter fram att skillnaden i konkurrensvillkor jämfört med globala aktörer som Arla gör det svårt för norrländska producenter att hävda sig. Konsumenterna i norr får ofta bära en större ekonomisk börda – en situation som bedöms ohållbar på längre sikt.
Regeringens Livsmedelsstrategi 2.0, som syftar till att stärka produktionen, får kritik för att sakna konkreta mål och åtgärder. Förtroendet för politiken är lågt: en Norstatundersökning visar att 62 procent av svenskarna inte tror att politikerna tar livsmedelsförsörjningen på allvar. Samtidigt är 68 procent villiga att betala mer för svenska mejeriprodukter, men få känner till att Sverige bara är självförsörjande till hälften.
Trots satsningar på beredskapslager har inga investeringsansökningar för mjölkproduktion inkommit från Västerbotten eller Norrbotten. Kritiken är omfattande – både från Lantbrukarnas Riksförbund och Klimatpolitiska rådet. Bristen på riktade stöd riskerar att ytterligare centralisera matproduktionen och försvaga de norrländska gårdarnas framtid.
