Sin vana trogen har kommunen presenterat preliminära siffror ur årsredovisningen. Det sker som det verkar varje år i februari. Trots att årsredovisningen i sin helhet inte släpps förrän i april. Plikttroget rapporterar Allehanda det kommunen vill att de skall rapportera och underlåter att själva komma med någon granskning av siffrorna. När väl den fullständiga årsredovisningen släpps, så är Allehanda tyst.
På kommunens hemsida citeras kommunalrådet Glenn Nordlund:
”- Med ett resultat bättre än budget och som uppfyller det ekonomiska resultatmålet som fullmäktige lagt fast visar vi att vi har ordning och reda i kommunens finanser, säger kommunstyrelsens ordförande Glenn Nordlund (S). Detta ger i sin tur goda förutsättningar att fortsätta utveckla den kommunala verksamheten ytterligare.”
Skribentens morfar föddes fattig. Riktigt fattig. Men ordning och reda hade han på sin ekonomi, dess litenhet till trots. Poängen är att ordning och reda i kommunens finanser betyder inte att samma finanser är starka eller att kommunen är rik. Eller ens någorlunda välbärgad. Framförallt tar inte gummiuttrycket någon som helst hänsyn till vart vi är på väg. Om man så vill; hänsyn till trender. Låt oss därför titta lite på de siffror som släppts.
Vi börjar med ”verksamhetens intäkter”. Vad är dessa? Jo, det är i princip alla intäkter kommunen har när skatteintäkter och generella statsbidrag räknats bort. Det betyder att här återfinns saker som omsorgsavgifter, riktade statsbidrag, ersättning från Migrationsverket för skojeri med ensamkommande och pengar under den s.k. etableringsprocessen (visste du att kommunen tog emot över 100 miljoner kr från Migrationsverket 2016?), reavinster från försäljning av fastigheter, bidrag från Arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter, o.s.v.
2016 var utfallet för verksamhetens intäkter 752 miljoner kr. För 2017 hade man budgeterat 674 miljoner kr. Utfallet blev 716 miljoner kr. D.v.s. 42 miljoner kr mer än budget. Hur tusan går det nu ihop? Skillnaden i utfall mellan 2016 och budget 2017 är anmärkningsvärd, hela 78 miljoner kr. Varför då? Jo, 2016 så ökade de riktade statsbidragen med 138 miljoner kr jämfört med 2015 – läs flyktingskojeri – samt fastigheten på Nygatan 18-20 m.fl. såldes och gav upphov till en reavinst om 23 miljoner kr. Under 2017 har, vad vi kan påminna oss, inga realisationsvinster gjorts och de riktade statsbidragen har minskat.
Kommunen anger själva att i posten verksamhetens intäkter så har reavinster och statsbidrag minskat, medans övriga bidrag samt intäkter från taxor och avgifter ökat. Vad betyder egentligen detta? Jo, du eller ditt företag betalar mer, ty avgifter och taxor har ökat. De riktade statsbidragen har minskat, vilket betyder att kommunen får ta över en större del av kostnaden för etablering och bedrägeriet ensamkommande. Att övriga bidrag ökat beror förmodligen på de fullständigt vansinniga s.k. extratjänsterna. Det är hittepåjobb där kommunen anställer långtidsarbetslösa och nyanlända rakt in i kommunförvaltningen och får hela arbetskraftskostnaden betald av staten. Eftersom lönerna är avtalsenliga, trots att de anställda näppeligen bidrar med ett förbannat dyft, så ger detta även en skatteintäkt till kommunen. Du betalar. Varje gång du handlar mat, tankar bilen, betalar en elektriker eller genomför någon annan av staten beskattad och/eller momsad transaktion.
Nästa post är ”generella statsbidrag”. De var budgeterade till 629 miljoner kr men blev 656 miljoner kr. Sålunda 27 miljoner kr mer än budget.
Nu har vi tittat på två intäktsposter, verksamhetens intäkter och generella statsbidrag. Vi ligger då 27+42 miljoner kr = 69 miljoner kr över budget i utfall. Budgeterat var ett positivt resultat på 60 miljoner kr. Utfallet blev 79 miljoner kr. Viktigt att förstå: de där 69 miljoner kr räckte bara till att höja resultatutfallet mot budget med 19 miljoner kr. Vad hände med de övriga 50 miljoner kronorna?
Jo, verksamhetens kostnader översteg budgeterade 3975 miljoner kr med 14 miljoner kr och blev 3989 miljoner kr. Skatteintäkterna var budgeterade till 2727 miljoner kr, men understeg detta med 31 miljoner kr och blev 2696 miljoner kr. Sist så översteg den finansiella nettokostnaden budget med 3 miljoner kr.
Vad betyder detta? Det är rätt enkelt. Den delen av kommunekonomin som vi invånare rår över, går sämre än budget. Lånekostnaden blev högre än budgeterat. Skatteintäkterna lägre och kommunens kostnader i sin verksamhet högre. Att detta inte syns i resultatet, som tvärtom blev 19 miljoner kr högre än budget, beror endast på att staten skickar in ännu mer pengar i kommunsektorn.
Det här är i själva verket en mycket obehaglig utveckling. Kommunala skatteintäkter finansierar endast 66% av kommunens kostnader. Man kan kalla det för ett sakta men säkert förstatligande av den kommunala ekonomin. Betraktar man utvecklingen parallellt med de lagar som de senaste åren stiftats i akt och mening att inskränka det kommunala självbestämmandet, så blir bilden komplett (t.ex. den lag som ger Migrationsverket möjlighet att tvångsanvisa nyanlända i strid med kommunens vilja).
Tittar vi istället på nämnderna så går de ”viktiga” nämnderna sämre än budget. Det är där vi finner kostnadsutvecklingen. De är samhällsbyggnads-, bildnings- och omsorgsnämnden, som sammantaget går 15,6 miljoner kr sämre än budget.
Sist så har vi lånen. De fördelas mellan kommunförvaltningen och de kommunala bolagen. Tillsammans kallas de för kommunkoncernens lån. Sedan 2014 har de sjunkit från 3554 till 3384 miljoner kr. D.v.s. på tre år har man amorterat av 4,7%. I denna takt kommer skulden vara betald om ungefär 60 år. Om inga lånefinansierade investeringar under perioden görs, vill säga. Vilket föranleder oss att nämna några ord om det senaste tillskottet i socialistiskt stolleri: ett kulturhus.
Siffror i media som har nämnts är en investeringskostnad på 300 miljoner kr och en årlig driftskostnad på över 20 miljoner kr. Smaka på de siffrorna och betänk vad du nyss läst ovan. Stalltips: det blir inget kulturhus. Sosseriet ältar endast frågan nu i utredningar och pressmeddelanden som en valrörelseaktivitet. Kulturkoftor skall hållas troende på partiets förmåga. Gudarna skall veta att efter åratal med ett närmat osannolikt – och djupt omoraliskt – pengaregn över vuxenleken ishockey, så behövs det. Fast bara fram tills valet, förstås. Efter valet är sötebrödsdagarna över. Oavsett regering så finns inte längre incitament att ösa pengar över kommunerna. Och kommunsossarna måste då anpassa sig till den trista vardagen igen, samtidigt som lågkonjunkturen står för dörren och en strid ström av nyanlända lämnar etableringsfasen för att bli kommunens ekonomiska huvudvärk.
Fler inlägg
Premiär för transvestitsagoläsning(*) i Övik
Covid19-vaccin och “allvarlig biverkning”
Stina Haglund utreds av Migrationsverket