Det finns hopp! - Granskning Örnsköldsvik

I en M-beställd SIFO-undersökning får S endast 32% i regionvalet. Det är historiskt låga siffror. I valet 2010 fick S 40% efter föregående skandaler. Påföljande val 2014 ökade man till 48%. Men nu…

I Örnsköldsvik röstade drygt 45% på S i landstingsvalet 2010. Samma val fick S 52% i kommunalvalet. Valet 2014 sjönk resultatet i kommunen till 45%, förmodligen beroende på kommungranskarnas program om SEKAB-skandalen strax före valet. I landstingsvalet blev resultatet samma år 49% bland väljarna i Örnsköldsvik.

Vad kan man dra för slutsatser? Till att börja med så säger SIFO att siffrorna för S brukar bli underskattade när, som i detta fallet, en webbpanel använts. Låt oss därför skriva upp sossarnas resultat från 32% till 36% i regionen. Därefter kan vi antaga att illröda Örnsköldsvik ligger högre än länet. Säg att 40% i Örnsköldsvik kan tänka sig att rösta S i regionvalet.

Vi tror att där ligger också ungefär siffran för kommunalvalet. Den gångna mandatperioden innehåller ingen SEKAB-skandal. Men. Utvecklingen är numera synlig för alla:

Arbetarsossar förvandlas snabbt till tjänstemannasossar.

HBTQ-frågor verkar mer prioriterade än att höja lönerna för illa betalda kvinnor i den kommunala sektorn.

Resultatet av den socialdemokratiska (och borgerliga) invandringspolitiken kan beskådas av vem som helst i Örnskldsviks centrum – det går inte att dölja eller städa undan.

O.s.v.

Vi hoppas på ett tyst uppror bland socialdemokraternas väljare i valet 2018. S är inte längre relevanta på något sätt. Det är en intresseklubb, där medlemmarna och särskilt företrädarna utdelar fördelar till varandra. Man tillför ingen framtid. Snarare är man ett parasitärt påhäng på de människor vars ansträngningar får samhället att fungera.