Alneviken - naturreservat och en gammal soptipp

Vi har skrivit om att Strandparken är anlagd på en gammal soptipp vid namn ”Elverket”. Detta är ingen hemlighet, men knappast heller känt av ens en liten andel av stadens invånare.

Men varför lades deponin Elverket ned? Jo, man hade nyttjat platsen till det man ansåg vara max.

Så de hänsynsfulla sossepolitikerna började dumpa avfallet i Alneviken istället. Hushålls- och byggavfall, liksom industri- och riskavfall. Rakt ut i viken bara. Styr på, broder. Syns det inte, så finns det inte.

Från en inventering av nedlagda deponier:

Det här vill inte miljöbovarnas efterträdare i socialdemokraterna skall vara känt för en bredare allmänhet. Och det är det inte heller. Det är med vemod man läser en artikel som denna:

Artikeln, som är från 2014, fortsätter bl.a. så här:

Inte ett ord om avfallstippen. Journalisten visste inget.

Unga människor som, fullt naturligt, vill ha havsbad i sin närhet för sig och, inte minst, sina barn. Föga visste de att platsen de önskade göra om till badplats är en gammal soptipp. Faktum är att ingen av dem, ej heller vi eller ni, kommer att få uppleva den dagen Örnsköldsviksfjärden har en badplats. Därtill är fjärden alldeles för förorenad. Exakt hur förorenad återkommer vi till.

I översiktsplanen för Örnsköldsvik från 2005, underskriven av Elvy Söderström, så nämns miljöproblemen med Strandparken, som gör att ingen badplats kan anläggas där till rimlig kostnad. Alneviken nämns också. Men då bara så här:

Inte ett ord om platsens historia.

Så vilken åtgärd vidtog sosseriet för att tvätta Alneviken ren i Öviksbornas kollektiva medvetande? Man införlivade platsen med Alneskogens naturreservat när det bildades 1994. Vem höll i ordförandeklubban på kommunstyrelsemötet, när beslutet fattades? Elvy Söderström. Och då uppstår frågan: var det bara deponin man ville tvätta ren vid det där kommunstyrelsemötet 1994?

Alneskogen var sågverksområde 1870-1950-tal. Därefter övergavs det. Löv slog upp på de hårdtrampade och asfaltsfria ytorna. Hägg, gråal, sälg och andra snabbväxande lövträd beskogade snabbt stora delar av området. En skog uppstod som egentligen är helt onaturlig. Sådan skog som endast följer i människans spår. Skulle området idag lämnas helt oskött, så skulle granen erövra området och lövträdens andel snabbt minska. Skogen skulle bli mörk och fågelliv såväl som flora reduceras.

1994 var området övergivet sedan endast drygt en halv mansålder. Då får sosseriet för sig att göra naturreservat av det. Inte orörd natur i skärgården, på omgivande berg eller i inlandet, som vid den tiden höll betydande arealer med skyddsvärd skog jämfört med idag. Nej, ett f.d. sågverksområde verkade vara prioriterat. Samma socialdemokrater som hänsynslöst exploaterat och experimenterat med det mesta i såväl samhälle som natur, skulle plötsligt naturvårdsömma för en plats helt påverkad av människan. Och in i reservatet skulle den nedlagda deponin, med sitt industri- och riskavfall.

Någon mer än vi som tycker det luktar fisk?

Vad döljdes och begravdes i Alneskogens naturreservat? Ty förstå detta: att göra ett område till naturreservat löser många problem för politikerna – platsen blir konserverad och immun mot krav på framtida åtgärder. I reservatet kan aldrig exploatering eller markarbeten bli aktuellt. Precis som när Strandparken anlades alltså.

Man slipper problemen som vid Järvedstrand, där både Peab och Byggsigurd gått bet på att exploatera området. Kommunen vill inte att den med tjära kontaminerade marken rörs, även om exploatören förbinder sig att sanera. Villor med båtplatser nedan altanen, badplats och konstgjord ö utanför – ni kan nog glömma det i noblessen. (Tjäran kommer från kättingimpregneringen som låg på platsen tidigare).

Men varför misstänka fulspel med Alneskogen…egentligen? Att komma med sura uppstötningar över sura socialdemokrater är inga bevis eller ens indicier. Jo, för att det finns ett annat område i kommunen som håller på att mentalt tvättas rent i folkmedvetandet, genom politiska beslut som är direkt besvärande i sin galenskap. Ett område som bevisat är förorenat med såväl kvicksilver som dioxin.

Och nej, det är inte fiberbanken i Köpmanholmen. Inlägg kommer vad det lider.

I nästa inlägg tittar vi på vilka som satt med och beslutade om att göra avfallsdeponin i Alneviken till naturreservat. Vi lägger då också upp lite kartor och historiska flygbilder över deponiområdet.