Skolmötet i Björna

Förra veckan höll man möte i Björna angående skolans framtid. Björna S-förening stod som arrangör och närvarade gjorde såväl bildningsnämndens ordförande Kristoffer Park, som kommunalrådet Per Nylén. Granskning Örnsköldsvik fanns också på plats med inspelningsutrustning tillhands.

I nedan klipp har mötet klippts ned till att omfatta nästan endast de avgivna politikersvaren. En del frågor och munhuggning mellan mötesdeltagarna slank med.

Nedan följer en mycket blandad kompott av kommentarer, funderingar och analys över det som sades på mötet.

Vi börjar med de närvarande politikerna och vi ställer Park mot Nylén och konstaterar detta: vi må ha ironiserat över Parks privatekonomi, talfel och allmänna framtoning – men han är slipad och slug. Hans sits är inte avundsvärd. Den närvarande församlingen är less på skitprat. Barrskogsbältets och protestantismens arv lägger länge sordin på vreden, men mot slutet av mötet hettar det till. Park hanterar det skickligt.

Det gör inte Per Nylén. Han bör framledes endast göra små expeditioner väster om E4:an och sällan eller aldrig röra sig i områden där mobiltäckningen är fläckvis förekommande. Åtminstone inte om han riskerar att bli inspelad. Han framstod som dryg och snarstucken.

En av de mest relevanta frågor som ställdes, levererades av Nordsveriges utsände Tommy Thelin. Rakt på sak konstaterade han att skolan tillhör kommunens lagstadgade område och att kommunen sparar där, samtidigt som ej obligatorisk verksamhet får icke obetydliga medel – hur skall det förstås? Badhusbygget kom att diskuteras i sammanhanget. Applåder följde på frågan. (Allehanda var så vitt vi vet inte närvarande). Lyssna gärna från 28:30 och framåt, om du inte orkar ta del av hela klippet.

På badhustemat följde en fråga om varför inte kommunen kan skjutsa ut centralortens barn till de mindre simhallarna, om kapaciteten i stan tryter. Den modererande kvinnliga socialdemokraten, vars namn vi inte känner, svarade då något i stil med att ”då måste barnen skjutsas hela vägen ut och sedan hem igen”. Församlingen, varav de flesta glesbygdsbor, svarade spontant med ett – berättigat – gapflabb.

Kristoffer Park förklarade exakt varför bildningsnämndens ekonomi ser ut som den gör:

Bildningsnämnden kommer att få lite mer ekonomiska medel av fullmäktige nästa år. Ändå måste nämnden fortsätta jaga kostnader. Det beror på att dessa ökar p.g.a. ökad elevmängd, samtidigt som nämndens intäkter sjunker, då statsbidragen minskar.

Varför ökar elevantalet?

Förra mandatperioden (2014-2018) ökade antalet barn och unga i kommunen i åldersspannet 1-18 år, som är inrikes födda och har två inrikes födda föräldrar, från 9098 till 9136. En ökning med 38 individer eller 0,4%.

Tittar vi istället på utvecklingen i samma åldersgrupp, men där individerna är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, så ser det helt annorlunda ut. Den gruppen har ökat från 960 till 1478. En ökning med 518 individer eller 54%.

Vad kostar ett barn eller en ungdom i bildningsnämndens verksamheter? Vi kan ta dokumentet ”Beslut om bidragsbelopp enskilda verksamheter 2019” som utgångspunkt. Det stipulerar vad kommunen ger i bidrag till enskilda förskolor, skolor och gymnasium (friskolor).

En gymnasiestudent på ekonomiprogrammet ger en bidragspeng om 83 162 kr per år. En 2-åring på en förskola som själva tar in avgift, ger 144 372 kr per år. En elev i årskurs 9 ger 96 408 kr per år. Det skulle nog gå att räkna ut en nära exakt summa för alla barn och ungdomar, utifrån vissa antaganden om hur många som går på förskola och fritids. Men det behovs nog inte. Räknar man på en hundratusenlapp per barn/ungdom, så blir ökningen 518 barn/ungdomar en nätt summa om 50 Mkr. Som av händelse ska bildningsnämnden spara 44 Mkr, om vi inte minns fel.

Slutsats: nu kommer notan för invandringspolitiken. Faktum är att trots att den frågeställningen är högaktuell och det t.o.m. görs reportage om saken i Svt, så är vi förvånade över hur tydligt det syns i statistiken, när man börjar beta av siffrorna.

Slutligen meddelade Kristoffer Park att man lyssnar på vetenskapen. Man lyssnar tydligen väldigt mycket på vetenskapen. Och den säger att stora skolor ger bättre resultat bland eleverna än små skolor. I anförandet Park höll före frågestunden, pekade han på beslut som är fattade eller liggande förslag i andra kommuner: att lägga ned skolor under en viss storlek. 175 elever i Sundsvall, 100 i Kramfors. Något liknande i Luleå. Om nu någon tvivlar på vilken väg vi riskerar att sosseriet slår in på, fundera på varför Park nämnde dessa kommuner och deras skolpolitik, likaväl som forskning om skolstorlek.

Som tur var kommenterade en mötesdeltagare saken genom att visa på Krokoms kommun. Där finns 16 skolor, 23 förskolor, 6 bibliotek och en bokbuss. På 15 000 invånare, vilket är drygt en fjärdedel av Örnsköldsvik. Skulle vi ha lika många skolor per tusen invånare, så vore de knappt 64 till antalet. Vi har 38 skolor, varav 7 är friskolor.

Krokom styrs inte av S.

2 reaktioner till “Skolmötet i Björna

Lägg till

  1. I det förra århundradet hade jag förmånen att arbeta som lärare i Björna rektorsområde. Helt underbara år, med fantastiska föräldrar, elever, kollegor och skolledare. Ingen skolklass var större än ca 20-25 elever. Eller mindre. Fyra skolor och en högstadieskola samarbetade perfekt under den enastående rektorn Sven-Erik. Folk lärde känna varandra. Framförallt föräldrar och lärare med respektive barn.

    Idrottsutbytet mellan de fyra skolorna gav tillvaron en lyft. Fyra olika tävlingsgrenar, löpning i Hemling som värd, fotbollsturnering i Björna, skidtävling i Trehörningsjö och Mjölkkannan i Gideå. Årligen återkommande evenemang där frivilligheten att ställa upp från föräldrarna och skolpersonal var stort.

    Föräldraengagemang i form av att bjuda hem skolklasser till heldagsbesök på bondgårdar för att umgås och lära känna livet på landet och djuren i synnerhet. gav kunskaper och förståelse om villkor som tätortsskolor aldrig kan ge. Ulanders buss AB skjutsade (troligen helt gratis, han hade lika roligt som vi) och ibland rymdes vi i Landsjö Taxis buss om man trängde ihop sig och satt i varandras knän. Alla var glada och hjälpsamma, med betoning på hjälpsamma.

    När rektor Sven-Erik kom med sitt dragspel och ledde allsång med barnen och köket ställde upp med vad som fanns att bjuda på utöver korv och makaroner, ja då var det fest.

    Nu vill Fake-socialisten Kristoffer Park, ordföranden för Bildningsnämnden, bryta sönder detta väl fungerande mönster och hotar med att lägga ned två skolor (läs ta bort) för att spara någon ynka miljon kronor. Vad driver karl´n, blir min första tanke. Räcker det med att byta från verkstadsoverall till mörkblå kavaj för att erhålla den kompetens som krävs för att leda en verksamhet som omsätter drygt 1,5 miljarder kr årligen? Eller är det så enkelt som, -ja, just det, Okunskap kombinerat med avundsjuka mot det som fungerar? Herre jösses, det finns hur många miljoner som helst att spara på skolverksamheterna in i Örnsköldsvik, utan att någon större försämring skulle märkas. Ta bort några av ca 30-talet ”hitte-på” tjänsterna inne på skolförvaltningskontoret.

    Min erfarenhet säger mig att människor som privat lever i kaos och oordning har väldigt svårt att se och leda fungerande verksamheter, för där kommer deras bristande egenskaper att avslöjas obarmhärtigt. Därför vill och försöker de omforma och få verksamhet i sin omgivning att halta lika illa som deras eget liv, och skapar därför oreda i välfungerande enheter för att inte skulden skall läggas på dem och att deras egna tillkortakommande inom branschen skall avslöjas.

    Så, kräv att dessa små skolenheter skall vara kvar. Kämpa för det som fungerar. Låt inte de som förordar kaos styra och bestämma. Avståndet från Örnsköldsvik till Trehörningsjö är inte längre än avståndet från Trehörningsjö till Örnsköldsvik. Fattas det elever i skolorna går det lika lätt att transportera eleverna ut från tätorterna som det är att transportera dem in till tätorterna.

    Ge aldrig upp! Gör ni det, så faller nästa skolor för Fake-socialisten Parks rödpenna. Indragning av Skorped och Norrflärke skolor står redan upptagna på Parks besparingslista inför kommande år. För i sann socialdemokratisk anda skall gemene man inte ha något att säga till om. Det är som sossarna alltid säger ”Vi är demokratiskt valda och då är det vi som bestämmer”. Skall vi tillåta det?

Var inte blyg, Kommentera!

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: