Optio fortsätter anlitas av överförmyndaren i Övik - tillåts agera i eget intresse

De läsare som följt inläggen om Arne Gavelin, kommer säkert ihåg företaget Optio. En verksamhet som har som affärsidé att tillhandahålla ”professionella” gode män och förvaltare.

Det är föräldrabalken som reglerar gode män och förvaltare, vilka tillsammans går under samlingsnamnet ”ställföreträdare”. Lagstiftningen är inte skriven med ”professionella” ställföreträdare i åtanke, utan i lagens ögon är ställföreträdarskapet ett måttligt arvoderat uppdrag med ideella inslag.

Tingsrätten utser ställföreträdare efter ansökan från privatpersoner eller överförmyndaren, under förutsättning att rättens prövning visar att behov föreligger. (Den prövning vars kvalitet och omfattning i fallet Arne Gavelin är ifrågasatt). Godmanskap och val av god man måste tillstyrkas av huvudmannen och är sålunda inget tvång. Förvaltarskap är däremot i princip det som vanligt folk löst (och inte korrekt) benämner omyndigförklarad.

Det är inte ovanligt att ett godmanskap övergår i ett förvaltarskap. Ett fiktivt, men i praktiken vanligt exempel, kan vara följande:

När Astrid blev änka, fick hon problem med att sköta sina betalningar. Hennes framlidne make Einar var den som ombesörjde ekonomiska och administrativa frågor i hushållet. Astrids två vuxna barn bor på annan ort och har svårt att hjälpa sin mor. Dessutom har Astrid nedsatt syn. Då Astrid har en kapabel och betrodd vännina, överenskommer man i samförstånd att väninnan ska förordnas som god man. Astrid ansöker hos tingsrätten om detta med hjälp av sina barn och väninnan blir så hennes gode man.

När endast ett år förflutit, börjar Astrid få problem med minnet. Hon har allt oftare dagar som bär tydliga spår av begynnande demens. Det kommer till en punkt när Astrid inte längre kan vara delaktig i beslut som rör hennes ekonomi. I samråd med hennes barn ansöker väninnan om att bli Astrids förvaltare.

I exemplet med Astrid är det den gode mannen som ansöker om att bli förvaltare, när huvudmannens kognitiva tillstånd försämras. Det sker under överinseende av barnen och i samförstånd med dessa. Så behöver det dock inte alls gå till.

Astrid skulle lika gärna kunna vara ensam. Hennes enda barn förlorade sig i missbruk i ung ålder och det blev inte en väninna utsedd till god man, utan en för henne okänd karl från centralorten 10 mil bort. Dessutom har Astrid ärvt två skogsfastigheter med till stor del uppvuxen skog. Förvaltaren ansöker hos biståndsbedömaren på välfärdsförvaltningen om plats på omsorgsboende för Astrid. Det beviljas och hon flyttas dit. Hennes hem försäljs – ”avvecklas” på byråkratiska – och förvaltaren säljer delar av skogen på rot.

Försäljningsarbete och skogsförvaltning är inte arbetsuppgifter som ingår i det basala förvaltaruppdraget. Istället är det uppgifter som anses vara ett slags ”extra tillkommande” och de arvoderas separat och löpande per insatt timme.

Vi kan därför slå fast att för den som önskar högre arvode i sin funktion som ställföreträdare, erbjuder förvaltarskap bättre möjligheter än godmanskap. Och saken är nu den, att ingenting hindrar att en god man ansöker om att huvudmannen sätts under förvaltarskap. Ja, den gode mannen kan t.o.m. föreslå sig själv som förvaltare.

Precis så går det också till. Även för Optio och ”professionella” förvaltare. De tillåts alltså som gode män att ansöka om förvaltarskap för sina huvudmän, trots att de har ett ekonomiskt och yrkesmässigt intresse i att bli förordnade till förvaltare. Man kan jämföra med tingsrättsförhandlingen där Arne Gavelins interimistiska förvaltarskap permanentades – förvaltaren tilläts vittna och föga förvånande meddela rätten att Gavelin minsann behövde just en förvaltare.

Nedan dokument visar hur en anställd på Optio ansöker om förvaltarskap för en man i Domsjö. Den anställde är idag hans gode man.

Det är så fel att det går till så här. Mannen i detta fall har en social problematik och det är inte otroligt att förvaltare behövs. Men det är helt orimligt att överförmyndaren föreslår tingsrätten god man från Optio och att denne sedan ansöker om att bli förvaltare.

Dessutom sitter förvaltaren i Västerås. I ansökan ovan beklagar sig den gode mannen över att huvudmannen uteblir från bokade möten. Västerås…till Domsjö. Möte. Ja, så fullständigt idiotiskt är det.