Tyvärr blir det Allehanda igen. Saken kan inte bara låtas gå förbi.
Allehanda har idag en artikel på nätet om hur besöksnäringen drabbas av minskad turism p.g.a. corona. Det är väl rimligt att skriva om. Men hur man skriver lämnar en hel del i övrigt att önska.
Artikeln har givits rubriken ”Turistkatastrof hotar – länet beräknas förlora hundratals miljoner kronor i sommar”.
Påstående av Allehanda:
”Coronakrisen riskerar att bli en ekonomisk katastrof för turistnäringen i Västernorrland. Inte minst när det gäller utländska turister, som förra året konsumerade för 876 miljoner kronor i länet.”
Vi reagerade på den påstådda storleken på utländska turisters konsumtion. Det låter helt enkelt väldigt mycket.
Enligt artikeln skall 61% av konsumtionen infalla under perioden jun-augusti. Det verkar också märkligt, ty det betyder i så fall att 39% av den utländska turismen infaller under höst, vinter och vår. Västernorrland har inte direkt någon omfattande vinterturism. Och kom ihåg att detta rör endast utländska turister.
Om nu 61% av konsumtionen från utländska turister i Västernorrland infaller under jun-aug, så blir det i reda pengar 534 Mkr. Vad kan man jämföra det med?
Antalet gästnätter för utländska turister under samma period. Den statistiken finns hos Region Västernorrland och antalet gästnätter som utländska turister gav upphov till jun-aug 2019, var 114 960 till antalet:
Utslaget per gästnatt blir det 4645 kr i konsumtion. Nu är det förstås inte så att alla utländska turister blir inkvarterade på etablissemang. Husbilsturister och backpackers som tältar tillkommer. Men även om de skulle tillföra lika många övernattningar, så skulle alltså medelkonsumtionen per utländsk turist och övernattningsdygn, ligga på 2300 kr. Det framstår som väldigt mycket. Husbilsfolket blåser garanterat inte så mycket pengar. Inte cykelturister, backpackers, m.fl. heller. Någonting verkar inte riktigt stämma här. Det bör också noteras att i antalet gästnätter som anges ovan ingår camping (HSVC står för hotell, stugby, vandrarhem och camping).
Påstående nummer två levererar Maarja Edman på Höga Kusten Destinationsutveckling, vilket är ett samägt bolag mellan de ångermanländska kommunerna:
”– Men man ska ju veta att med de rådande restriktionerna med en restid på max 1-2 timmar har vi inte så stort befolkningsunderlag trots att Höga kusten är lika stort som Blekinge, Skåne och Bohuslän tillsammans.”
Landskapen Blekinge, Skåne och Bohuslän har tillsammans en areal om 18 353 km2. Det motsvarar en kvadrat vars sidor är 13,5 mil långa.
Låt säga att Höga Kusten kan anses börja i Härnösand och sluta i Husum. En rak linje mellan Husum och Härnösand är nästan exakt 10 mil lång. Den passerar Trysunda och Norra Ulvön, vidare strax öster om Mjällom och Nordingrå, löper över Hemsön och träffar sedan Härnösand.
Om nu denna linje skall vara ena sidan i en rektangel som till ytan skall vara lika stor som de tre nämnda landskapen, så måste den andra sidan vara drygt 18 mil lång. Var hamnar man om man drar en 18 mil lång linje vinkelrätt mot linjen ovan och med start på dennas mitt?
I trakterna av Strömsund i Jämtland.
Vi har i äldre inlägg konstaterat att kommunbyråkrater och deras motsvarigheter i kommunala bolag, likaväl som i skojeriverksamheten ”Leader Höga Kusten”, försöker förvandla Höga kusten till något som omfattar stora delar av inlandet.
Slår vi ihop arealen hos Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, så landar vi på summan 19 019 km2. Där har vi alltså svaret. Byråkrater har bestämt sig för att Höga Kusten är dessa kommuners samlade yta. Det området blir nätt och jämt större än landskapen Bohuslän, Blekinge och Skåne tillsammans.
Området har redan ett mycket vackert namn. Ångermanland. Fjordmännens land. En landskapskultur som såg sin början i Ångermanälvens nedre del och utlopp i havet och vars historia föregår Gustav Vasas administrativa grepp om riket. Förmodligen sträcker den sig tillbaka före medeltid.
Av för oss okänd anledning anses inte Ångermanland nog fint. En byråkrat hittade därför på ”Höga Kusten” på 70-talet. Det skall fan till byråkrater för att nu förvandla Junsele till Höga Kusten.
Ett av de märkligare namnbytena har levererats av samma företag Höga Kusten Destinations AB. Samma svänggäng, där Mia Karlsson är VD och kommunalrådet Per Nyhlén är ordförande. (Båda med löner i 80.000 kronorsklassen / månaden). Numera heter den gamla anrika fd kommunen Anundsjö inte enbart Anundsjö, utan tituleras som ANUNDSJÖ VILDMARK i turisthänseende.(Syfte: Att skrämma bort de på orten bosatta? För, vem vill bo i en vildmark?)
För att något skall bli benämnt Vildmark, skall det vara ett större sammanhängande område där förhållandena är lite påverkat av människan. Det vill säga ”icke utvecklade landskap i huvudsak formade av naturens krafter.Oftast vara obebodda”. Allt enligt Wikipedia och Naturvårdsverket beteckningar av en vildmark.
Var i Anundsjö, som idag består av enbart produktionsskogar sedan 100-tals år tillbaka, med 1000-tals mil i form av skogs-bilvägnät, hittar men denna Vildmark? Någon som vet?
Ångermanland är att mycket missbrukat begrepp i turistnäringen. Till Ångermanland hör också Nordmalings och Bjurholms kommuner.