Inget tiggeriförbud i Övik - Granskning Örnsköldsvik

I maj 2019 lämnade Moderaterna in en motion i fullmäktige med ett yrkande på att tiggeriförbud skulle införas. Förslaget i motionen såg ut så här:

Fullmäktige lämnade då saken till kommunstyrelsen för beredning, vilka i sin tur har gett kommunledningsförvaltningen i uppgift att yttra sig över motionen. Därefter har yttrandet skickats till kommunstyrelsens arbetsutskott, där det hanterades den 19/5. I år.

Det tar alltså ett år att baxa runt en helt enkel motion. Ett år! Och det är inte klart ännu.

Yttrandet är författat av en kommunjurist och kommunens stabschef. Självklart kommer de fram till att motionen bör avvisas. Detta då motionen dels föreslår ett för allmänt tiggeriförbud (vilket enligt diverse juridiska instanser inte skall vara möjligt). Dels är området som föreslås omfattas av förbudet ”för stort”.

På byråkratiska heter tiggeri förstås inte tiggeri, utan har benämningen ”passiv insamling av pengar”. Det som omnämns som förbud i viss media, är i själva verket att sådan insamling görs tillståndspliktig i de lokala ordningsföreskrifterna (vilka beslutas av fullmäktige).

Nu spelar det ingen roll vad kommunjuristen kommer fram till. Oavsett formulering i Moderaternas motion, så saknas majoritet i fullmäktige för att motarbeta tiggeriet. Förlåt, den ”passiva insamlingen av pengar”. S och V har majoritet och röstar ned alla sådana försök. Säkert får de stöd av förvirrade kristdemokrater också. Inte otroligt kommer någon mumla det milt efterblivna ”det går inte att förbjuda fattigdom”.

I dessa Paolo Roberto-tider kan man konstatera att den människohandel i form av prostitution, som ytterst drivs av fattigdom, går utmärkt att förbjuda. (Visserligen är det endast köparen som begår en olaglig handling, men det räcker förstås för att göra företeelsen kriminell). Förhoppningsvis är det läsaren bekant att trafficking inte är helt ovanligt i sammanhanget tiggeri. Det är en gåta hur S kan vara aggressivt för ett förbud mot prostitution och lika envist mot ett förbud mot tiggeri. Påpekas kan att i Tyskland betraktas saken fullständigt annorlunda. Den intresserade kan googla.

Borde då tiggeri förbjudas? Nej, inte om man med tiggeri avser själva insamlingen av pengar som allmän princip. Det är fysisk insamling på offentliga platser som borde förbjudas. Och här kan man återigen dra en parallell till prostitution. Det finns en hel del länder där prostitution är laglig, precis som att insamling av pengar är lagligt som allmän princip. Men det betyder inte nödvändigtvis att man accepterar varken att de prostituerade bjuder ut sig i offentligheten eller att köparna visar sitt intresse där. Och definitivt inte i entrén till butiker.

Kanske upprörs nu någon av att tiggeri och prostitution omnämns tillsammans. Som voro det skamligt att resonera kring två av mänsklighetens äldsta värv. Det är det inte. Människor som skriker i högan sky över blotta existensen av dessa verksamheter, borde öppna en historiebok. De är som det verkar omöjliga att bli kvitt i ett samhälle. Inte ens socialdemokraternas starka samhälle har lyckats. Däremot kan man städa bort dem ur offentligheten. Ja, ordet städa används med flit. Vi städar bort en hel del saker ur offentligheten för kollektivets bästa. (Och då tänker vi inte på fiberbankar, människor satta under förvaltarskap eller sossarnas tidigare fäbless för att sätta de lytta och avvikande på institution).

En liten knorr på tiggerifrågan är att S är långt ifrån eniga i landet. Eskilstuna kommun är sossestyrd och har gjort tiggeriet tillståndspliktigt. Se nedan.

Förmodligen har det inte utfallit helt till deras belåtenhet, då media under sensommaren 2019 rapporterade att flera ansökningar inkommit. Man får hoppas att någon förbättring skett.

Avslutningsvis: som av en händelse är nedan en nyhet när detta inlägg skrivs: