Vad är det för utveckling hos polisen i Örnsköldsvik egentligen? Tidigare offentliga uppgifter nu hemliga

Många har nog med förvåning och ett visst mått av oro tagit del av händelsen i Mellansel i helgen, där ett par hamnade i en hotfull situation i sitt hem och Polisen inte hade någon patrull att skicka. Allehanda skriver:

”Det var inte bara inbrott och biljakt i Mellansel den gångna helgen – utan även hotfull stämning i en trappuppgång med flera lägenheter – som av en man och kvinna upplevdes som en timme fylld av skräck.

– Två personer sparkade på vår lägenhetsdörr i tre omgångar i ungefär en timme. Jag var övertygad om att dörren skulle ge vika och att de skulle ta sig in. Vi var rädda, säger mannen, som vill vara anonym med tanke på den utsatta situationen.

Efter ett litet tag ringde mannen polisen och fick beskedet att det inte fanns någon patrull att skicka.

– En av personerna utanför dörren hade då bland annat gjort en pistolliknande rörelse, samtidigt som det kändes som om dörren skulle gå sönder.

– Polisen jag talade med hörde vilket liv det var och hon sa också oj, oj, oj och vad ni än gör så öppna inte dörren.

Innan samtalet avslutades uppmanade poliskvinnan honom att ringa igen om bråket skulle fortsätta.

Mannen anser att svaret han fick tyder på att rättssystemet har havererat.

– Det verkade ju inte finnas poliser att tillgå, säger han.”

Den här obehagliga incidenten råkade sammanfalla med att en läsare av bloggen hade föresatt sig att ta reda på hur många poliser som arbetar i Örnsköldsvik och vilket ekonomiskt anslag verksamheten får. Resultatet av hans undersökning har han haft vänligheten att dela med sig av till bloggen. Enklast sammanfattas det genom att visa en bild på polisens emailsvar:

sketch-1548333612379.png

Polisen sekretessbelägger alltså inte bara vilket anslag man har i Örnsköldsvik, utan även hur många poliser som arbetar där. Hemliga polisen fick plötsligt en ny och mycket obehaglig innebörd.

Men har det inte alltid varit så här?

Nej, nej och åter nej!

Sommaren 2012 går dåvarande länspolismästaren Peter Silverliden ut i massmedia med denna uppgift:

Antalet polisanställda i polishuset är i dag cirka 80 och beräknas öka till över 100 inom en snar framtid. Dessa ska serva cirka 56 000 kommuninvånare och kommunen spår en positiv utveckling och antalet kommuninvånare stadigt kommer att öka inte minst på grund av Botniabanan och de nya pendlingsmöjligheterna till Umeå och Sundsvall.”

I december 2015 är det annat ljud i skällan. Dåvarande polischef i Örnsköldsvik, Kerstin Svedberg, låter uppgiven:

”För inte särskilt länge sedan bestod poliskåren i Örnsköldsvik av 63 anställda. Antalet har dalat de senaste åren – och de senaste två har det sjunkit från 58 till 51 på lönelistan.

– Ingen tvekan om att det känns att vi tappat fyra anställda 2014 och tre hittills i år, säger Svedberg.”

2012 arbetade alltså 80 poliser i Övik. Ambitionen var att bli 100. Dryga 3 år senare var antalet nere på 51. Och idag så har polisen inte en patrull att skicka till Mellansel under pågående brottslighet med inslag av hot och hot om våld en helt vanlig helg. När Allehanda frågar relativt nytillträdde polischefen Dick Danielsson hur många patruller som var i tjänst vid tidpunkten, så svarar han:

”Polisintendenten säger sedan att han inte kan avslöja hur många patruller som var i tjänst vid den aktuella tidpunkten.

– Det är som att ge motståndarlaget en fördel.”

Läser vi rätt? 2012 var ambitionen att öka från 80 till 100 poliser. 3 år senare finns bara hälften av den ambitionen i tjänst. 2019 heter polischefen Dick och när försvarslösa människor fruktar för liv och hälsa i sina hem, så har Dick inga poliser att skicka – och inte heller vill han redogöra för vad medborgarna kan förvänta sig för kapacitet hos Polisen. Det är ren misär. Men nytt polishus ska byggas på gamla busstationen…?

Under de här omständigheterna kan man inte låta människor tro att allt är som vanligt hos Polisen. Det är det uppenbarligen inte. Medborgarna måste ges möjlighet att anpassa sig till en helt annan och lägre förmåga hos Polisen, än vad som tidigare funnits. Inte minst de som bor i inlandets små tätorter, i byar på landsbygden eller enskilt. När staten inte tillhandahåller säkerhet så måste civilsamhället göra det istället. Det är nog dags att vi alla tänker över vår egen säkerhetssituation. Det kan gälla allt från var i hemmet vi har tillgång till tillhyggen, till att prata ihop sig med grannar om hur man kan larma varandra och bevaka varandras egendom mot utomstående. Jägare kan fundera på vilken bössa man ställer ytterst i vapenskåpet. En lämplig app i telefonen som medger att en kedja grannar och anhöriga kan larmas med ett färdigt sms med en enkel knapptryckning, kanske är en idé. Är det kanske dags att ta skrämselpropagandan från larmförsäljarna på allvar?

Under alla omständigheter kan man inte bara låta det här tokeriet pågå utan att själv på något sätt agera och anpassa sig. Helst även protestera.

 

 

2 reaktioner till “Vad är det för utveckling hos polisen i Örnsköldsvik egentligen? Tidigare offentliga uppgifter nu hemliga

Lägg till

Var inte blyg, Kommentera!

Powered by WordPress.com. Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: