Älgön kanske kan beskrivas som Mjältöns mindre kända småsyskon, belägen ungefär 1,5 distans sydväst det mer kända landmärket Balesudden. Ön är knappt 300 hektar stor och når nästan 150 m över havet som högst. Även om höjden inte kommer i närheten av Mjältöns 236 m, så är Älgön en av rätt få stora öar i Öviks kommun, med för Höga Kusten karakteristisk profil, som är väl synlig från fastlandssidan.
Ön är också speciell i ägaravseende. Den ingår i en samfällighet knuten till ett antal fastigheter i Nätra, där den historiska bakgrunden är att drottning Kristina skänkte Älgön med omgivande vatten till fastigheterna på 1600-talet.
Om detta kan man läsa in en artikel i Allehanda från 2007. Det var vid den tiden som samfällighetsföreningen försökte sälja Älgön. Någon försäljning blev aldrig av. En dåvarande (nuvarande?) delägare intervjuades då. Citat från artikeln:
”En av delägarna i Älgön är Anders Berglund i Sörsvedje. Men liksom många andra är hans ägarandel liten. Bara 0,364 procent
– Jag har varit delägare sedan jag tog över fastigheten i Sörsvedje efter min pappa på 1960-talet.
Han tror inte att en försäljning blir verklighet.
– Nej, med en sådan här samfällighetsförening är det svårt att administrera. Det är många olika viljor och 350 delägare ska ju komma överens.”
Artikeln avslutas med:
”- Det vore intressant om Älgön skulle förvaltas av kommunen eller naturvårdsverket som ett rekreationsområdet. Det gäller bara att hitta någon som kan sköta och förvalta skogen på ön i framtiden, säger han och tittar ut över det stora klapperstensfältet mitt på ön.
– Dessutom känns det fel att sälja bort ön när vi nu en gång fått den. Vi har ju inte haft några kostnader för den. Många har inte ens vetat om att de varit delägare.
Han skulle gärna se att man hittade en annan förvaltning av ön än dagens lösning med samfällighetsföreningen.
– Kanske att dagens delägare kunde skänka bort sina andelar, till exempel till Nätra hembygdsförening. Det skulle vara fint om ön blev ett naturreservat som alla kunde ha glädje av.”
Det blev inte något naturreservat. Istället satte man igång att klippa ned all skog på en av skärgårdens vackraste öar. Idag är allt som går att ta ned också nedtaget. Ett protokoll från samhällsföreningens årsmöte 2019 visar detta:
En av Höga Kustens finaste öar med unik natur, rensad på skog under färre än 20 år. Till vilken nytta då? Tjäna pengar! …kanske någon utbrister. Ja, vem då?
För låt oss fundera lite här. Enligt Anders Berglund i den citerade artikeln, så är andelsägarna ungefär 350 till antalet. Ön är ungefär 300 hektar, men eftersom den är synnerligen brant och består till del av hällmark och klapperstensfält, så lär andelen impediment vara betydande. Säg att 200 hektar utgörs av produktiv skogsmark.
Det blir 0,57 hektar per andelsägare i snitt. Och för att avverka måste maskinerna pråmas ut från fastlandet. Vi vet från artikeln att det saknas en dominant ägare. Alla delägarna har småandelar. Så vem som som än har tjänat, så är det knappast någon som gjort det via sitt andelsinnehav. Småpengar är vad det handlar om. Ändå har skogen klippts ned.
Nu är det förstås inte en slump att det står i protokollet att det skulle hållas tillgängligt på Nätraälven Skogs kontor. Och föreningens ordförande var åtminstone tidigare anställd just på Nätraälven, om vi inte är felinformerade.
Hur många av de 350 delägarna tror ni deltog på årsmötet 2019?
12 stycken. Hela styrelsen omvaldes. Valberedningen likaså och revisorerna därtill. De som återvaldes till revisorer var inte närvarande på mötet.
Om årsmötet 2019 är typiskt för föreningen, så betyder det att en liten klick på ett halvt dussin, av hundratals delägare, har tvingat fram avverkning av så mycket skog på en skyddsvärd ö i världsarvet, att ingen avverkning kan ske de närmsta 30-40 åren. Delägarna har knappast gjort några särskilda pengar på detta, utan (som vanligt) hamnar förtjänsten framförallt hos skogstjänstbolagen.
Och vad leder denna artikel om Älgön till för ert arbete att störta socialdemokraterna från makten?
Ca 40 ha slutavverkad skogsmark av en ö av storleken drygt 275 ha kan tyckas som stort, eller som här i texten skövling. Men…det är en lindrig påverkan i jämförelse med hur Skogsbaronerna i Anundsjö och Björna skövlar sin domäner. Skogshemman köps upp…Skogshemman på ca 200 -250 ha, där slutavverkar de i medeltal minst 90-120 ha inom loppet av några år. Allt för att hålla pengarna i rullning. Omättligt är Skogs-Baronernas behov av tillgång till skog.
Här kan vi tala om skövling i ordets rätta bemärkelse.