Ägnar sig kommunen åt etnisk profilering?

Baran Hosseini är fullmäktigeledamot för Vänsterpartiet i Övik. I en lång artikel i Allehanda ger hon uttryck för vad som enklast beskrivs med nedan bild från tidningen:

Hosseini har flimrat förbi i några av de filmer från fullmäktige vi lagt upp tidigare. Hon har på stapplande svenska hållit några upprörda anföranden, där det inte alltid varit helt lätt att förstå budskapet. Svårigheten får sin förklaring i artikeln; Hosseini har endast varit bosatt i Sverige i 6 år.

Man kan tycka att det är lite konstigt att en invandrad person, som efter endast 4 år i landet ges förtroendet av sitt parti att stå högt upp på valsedeln, tycker att utlänningar inte är synliga i kommunens material. Hela frågeställningen känns dessutom absurd.

Hosseinis ställning i Vänsterpartiet är en fråga mellan henne och sina partikamrater. Om något kan man respektera hennes politiska engagemang, trots hennes tro på socialism och engagemanget i ett parti, där en betydande andel av de äldre partikamraterna löste medlemskap när Berlinmuren ännu stod upp och makten på dess östra sida hade mordiskt totalitärt tryne. Att ge sig i kast med dylikt i ett främmande land, på ett nytt språk, kräver garanterat mod och Hosseini har det.

Men varför blir detta en artikel i tidningen? Två saker är slående. Det ena är att Hosseini faktiskt är fullmäktigeledamot. Skriv en motion eller interpellation om saken. Eller skriv en debattartikel.

Det andra är att journalisten skriver artikeln och redaktionschefen godkänner publiceringen. Alla fullmäktiges 61 ledamöter har inte klippkort hos Allehanda på det sättet och kan därför inte få beställningsartiklar på bisarra ämnen skrivna, med sig själva i huvudrollen.

Så hur förklaras publiceringen? Kanske genom den norska undersökning av politiska preferenser hos journalister, som visade följande:

Tidigare svenska undersökningar har visat på en massiv röd-grön övervikt i politiska sympatier hos journalister i svensk media.

Men artikeln i Allehanda är ändå en nyhet, om än inte på det sätt journalisten nog tänkte sig.

Ty nedan citat från artikeln, där kommunens kommunikationschef intervjuas, är milt uttryckt ögonbrynshöjande:

”Helén Sahlin, som är kommunikationschef på Örnsköldsviks kommun menar att kommunen inte har som avsikt att endast lyfta fram en viss typ av personer i sin marknadsföring.

– Vi gör regelbundna kontroller ur den aspekten. Om det ser ut så just nu så är det verkligen inte vår mening, säger Helén Sahlin.

Vad säger du om Baran Hosseinis kritik?

– Upplever hon det så kanske det tyvärr är så just nu. Det är en löpande verksamhet vi har och vi försöker balansera hemsidan. Det är ett levande ämne som vi jobbar med i alla våra kanaler.”

Vad är detta för tokerier? Regelbundna kontroller av vadå? Hudfärg? Hårfärg? Klädval? Tar man in en etnolog eller antropolog som selekterar bilder på människor och artefakter, så att rätt etnokulturell kompott blandas till? Det låter fullständigt rubbat. Tjänstemän som finansieras med skattemedel, sitter och ägnar sig åt identitetspolitiskt snömos.

Och hur gör man rent praktiskt? För man statistik över etnicitet eller hudfärg på människor som figurerat på hemsida och i sociala medier?

Vänstern är fångad i det identitetspolitiska träsket där ras, etnicitet och hudfärg är viktigare än karaktär och kompetens. Det kommer bli vänsterns undergång.