Botniabanan spökar ännu: Kombiterminalen byggs om - på ”klimatbidrag”

Kombiterminalen i Arnäsvall byggdes i samband med botniabanans födelse. Där skulle gods lastas om från vägtransport till järnväg och vice versa.

Botniabanan var en god ambition som kom att präglas av rent tok i projektering och utförande. Våldsam fördyring, förslösande av skattepengar på att flytta en backhoppningsbacke som i princip inte används, tekniska lösningar som var omoderna redan innan de togs i bruk, andra tekniska lösningar som var så nya att de led av barnsjukdomar, m.m.

(Läs gärna inlägget Backhoppning.)

Botniabanan fungerar idag hyfsat väl för persontransport. Dock har inte de mål som sattes upp nåtts. Restiderna blev inte de utlovade och antalet passagerare inte i närheten av så många som prognostiserades. Nordmalings kommun har klappat igen stationshuset. Kvar finns endast en obscent lång perrong. Här skulle arbetspendlarna trängas för att nå Umeå snabbt och smidigt.

För godstransport är Botniabanan ett fiasko. Enligt Wikipedia kördes endast 3 godståg per dygn 2015, jämfört med en prognos på 18-20. Trafiken har ökat sedan dess, men prognosen förblir något helt orealistiskt.

Nu ska den kommunalt ägda kombiterminalen i Arnäsvall byggas om, så att den medger containerhantering – för klimatets skull. Så ordnas nämligen minst hälften av finansieringen av ombyggnationen.

”Klimatklivet” är ett projekt som drivs i Naturvårdsverkets regi. Det beskrivs av myndigheten så här:

”Klimatklivet är ett stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. De investerade medlen ska ge största möjliga utsläppsminskning per investerad krona.”

Öviks kommun har sökt och beviljats medel från Klimatklivet för att bygga om kombiterminalen i Arnäsvall. Med Länsstyrelsens ord skall terminalen bli ”modern”:

12,4 Mkr för att rädda klimatet, så heter det i princip. Vad man egentligen gör är att rätta till ett groteskt projekteringsmisstag från när Botniabanan byggdes.

Hur skriver man då en ansökan från kommunen, som ska jämka ihop ”klimat” med historiska projekteringsmisstag? Så här:

”Godsterminalen i Arnäsvall planerades tyvärr som den gamla typen av godsterminaler och inte för dagens intermodala transportflöden av gods. Terminalen är i nuläget feldimensionerad. Spåren klarar inte långa tåg (600 meter) och den saknar funktionalitet för effektiv containerhantering. Framförallt är det svårt att kombinera olika typer av gods vilket innebär att den för många industrier inte är ett attraktivt alternativ för omlastning mellan väg och järnväg.”

Terminalprojektet budgeteras till knappt 25 Mkr och Klimatklivet pytsar in hälften av pengarna. Fiasko blir till klimaträddning.

3000 ton koldioxid i utsläpp kommer årligen att sparas, när terminalen byggs om, påstår man. Då en liter diesel ger upphov till 3 kg koldioxid, så motsvarar 3000 ton ungefär 1000 kubikmeter diesel. Detta är förstås helt beroende av huruvida det lokala näringslivet går över till järnvägstransport i den omfattning som krävs. Och ja, det har nära nog uteslutande med det lokala näringslivet att göra. Fungerande terminaler finns i Sundsvall och Umeå. Om det finns åkare i läsekretsen som kan översätta 1000 kubikmeter diesel till arbetstillfällen i åkeribranschen, så är vi mycket intresserade av att ta del av resultatet.

Man skall också förstå att det inte endast handlar om gods som lämnar Övik. En lokal åkare som kör på t.ex. Stockholm, behöver fylla ekipaget även på vägen tillbaka. Om godstransport lyfts över från väg till järnväg, så behöver det ske balanserat i båda färdriktningar. (Förenklat uttryckt).

Man kan också fundera över det rimliga i att Holmen kör sågtimmer från Ångermanland ner till sågverk i Norrköping, vilket framgår av kommunens ansökan. Något skäl till detta finns förstås. Om någon läsare vet svaret, skriv gärna i kommentarerna.

Det skall tilläggas att även Trafikverket har en del i förvandlingen av terminalen från fiasko till fungerande containerhantering. Hur mycket det handlar om i pengar vet vi inte.

Klimatklivet delar inte bara ut pengar till Öviks kommun. Följande företag och organisationer har fått bidrag till att installera laddstolpar: Mjälloms Tunnbröd AB, Lungviks hamnförening, Sidensjö Sparbank, Matglad i Ånge AB och Västansjö Gård.

Varför ska skattebetalarna delfinansiera Sidensjö Sparbanks laddstolpar? Det är helt knäppt. Hur kan samhället ha råd med alla dessa bidrag som går runt i offentlig sektor, men inte ha råd att betala anständiga löner till vård- och omsorgspersonal?